Hur har fritiden förändrats genom tiderna fram till idag?

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Innan klockan var uppfunnen så fick man använda sig av andra saker för att mäta tiden. Solen var till mycket hjälp, kollade man vart solen stod på himlen så visste man på ett ungefär vad klockan var., fast det var ju ett problem när det regnade eller var mulet så att solen inte syntes. Tillslut så började man tillverka vattenur, det innebar att man lät vatten droppa i jämn takt ut ur ett kärl med ett hål i botten, men med vårat klimat så var inte det heller så bra eftersom vattnet frös till is när det var kallt ute. Då började man istället använda sig av sandur, där finkornig sand rinner i jämn ström genom ett timglas, detta användes ända in på 1900 talet, speciellt av prästerna i kyrkan så att de kunde se till att deras predikningar inte blev alltför långa. Andra saker man kunde använda sig av var olika saker som hände i naturen.

Man vet inte riktigt när de mekaniska uren kom, men de utvecklades bland munkar och präster eftersom de behövde veta när det var dags för mässor, måltider och böner. Det dröjde många århundranden innan klockor började användas på andra ställen än offentliga byggnader, på 1700 talet så blev det vanligt att ha en klocka i hemmet, och på 1900 talet hade de flesta klockor, eftersom armbandsuren kom då.

På 1700 talet så bodde de flesta på landsbygden. Där hade de storbönder och en del fabriker som tillverkade mat till städerna. På 1800 talet så fördubblades Sveriges befolkning, på grund av att det hade blivit fred, att man hade upptäckt vaccinet och potatisen som gjorde att man inte svälte. Då började folket flytta in till städerna för att jobba i fabriker och sågverk, och industrialiseringen startade

Borgarklassen började växa fram i städerna, borgarna var de som ägde fabrikerna och sågverkena. De hade ett stort inflytande över samhället, och tyckte om egenskaper som självkontroll, disciplin och hög moral. De ansåg sig vara bättre än alla andra och många föraktade dem

När jordbrukarna flyttade in till städerna så förändrades mycket för dem, nu var arbetsdagarna långa och arbetet tungt och smutsigt. De bundna arbetstiderna gjorde dock att arbetarna märkte av sin fritid mycket mer, När de var lediga från kvällen till morgonen så träffades de på gatorna eller på något öl café och roade sig. Borgarna tyckte att det var ett väldigt lösaktigt leverne. En respektabel arbetare var en som på fritiden var med i någon folkrörelse, skötte sig och uppträdde bra. En icke-respektable arbetare var en som var ute och söp och roade sig.

Under industrialismen så växte det fram nya samhällen, och när järnvägen byggdes så blev det möjligt att åka runt och sprida sitt budskap, det kom mer tidningar och andra skrifter. Det var därför det började komma mer folkrörelser. Först så möttes folkrörelserna med motstånd och misstro av makthavarna och de rika, men sen blev det accepterat. På 1800 talet så startades nykterhetsrörelsen. Det var väldigt många som missbrukade alkohol, svenskarna drack ungefär 4 liter sprit i månaden per person. Nykterhetsrörelsens mål var att göra Sverige helnyktert och förbjuda försäljning och tillverkning av sprit. Arbetarrörelsen startades under 1970 talet, eftersom industriarbetarna behandlades dåligt i fabrikerna, de levde i en ekonomisk och social otrygghet. De arbetade för att arbetarna skulle få bättre levnadsförhållanden och högre lön. De första idrottsföreningarna som bildades i Sverige bar simsällskapet och olika gymnastikföreningar, det fanns bara i de stora städerna, och vände sig bara till män/pojkar i medel och överklassen. När man började flytta in till städerna så kom fler i kontakt med idrotter, det växte och blev tillslut ett vanligt fritidsnöje. Riksidrottsförbunden (RF) bildades 1903, för att organisera olika idrotter, det är fortfarande en av de störta organisationerna.

Förr så förekom det barnarbete i Sverige, med för de flesta så fanns det inte jobb så arbetarnas barn drev mest omkring på gatorna medans deras föräldrar arbetade. En del barn kunde få plats på olika sorts daghem, som t.ex. barnkrubban, som drevs av välgörenhet eller privata bidrag. 1942 så startades allmänna folkskolan som var obligatorisk, men många slutförde ändå aldrig skolan. I bondesamhället så hade de kontroll över sina ungdomar, men när de flyttade in till städerna så drev de istället runt i ungdomsgäng som i folkmun kallades ligor. I början på 1900 talet började det bildas ungdomsklubbar som skulle fostra dem till bättre vanor. Klubbarna var inte kristna eller politiska, och de drevs av ungdomarna själva, därför brukade de inte hålla så länge. På 1050-70 talet så startades det ungdomsgårdar, som var till för de ungdomar som inte gillade sport eller föreningsliv.

Under 160-70 talet så hade vi en väldigt stark ekonomisk tillväxt i Sverige, då blev det möjligt att satsa på fritidssektorn i kommunerna genom att ge stadsbidrag. Det var under den tiden det började komma mycket badhus, idrottsplaster, fritidsgårdar m.m. I och med det så blev fritidsfrågor stora och viktiga i kommunerna, det var den tredje störta sektorn, efter skola och skolförvaltning. Den första fritidsnämnden bildades i Norrköping år 1950, och efter det så hakade de övriga kommunerna på. I slutet av 1980 så försämrades Sveriges samhällsekonomi, och det påverkade alla verksamheter inom stat, landsting och kommun. I fritidssektorn sparade man pengar genom att dra in på fritidsgårdarnas verksamhet eller till och med stänga ner en del av dem.

Första gången man började agera för att begränsa arbetstiderna var i mitten på 1800 talet. I riksdagen 1856 så bestämde de att arbetstiden inte fick vara mer än 12 timmar på dag för vuxna, och inte mer än 8 timmar för de under 16 år. Men denna lag avslogs och det dröjde då ända tills 1900 talet tills det blev någon ny lag om arbetstiderna.
1960 = 45 timmat / veckan
1969 = 42.5 timmat / veckan
1971 = 40 timmar / veckan
1981 = 40 timmat / veckan
Har man fyllt 16 år så får man arbeta högst 8 timmat per dag och 40 timmar i veckan, och man ska inte jobba mellan 22.00 – 06.00.
Är man under 16 så får man jobba 2 timmar per dag om det är en skoldag, och 12 timmar per vecka, har man inte skola just då så kan man få jobba 7 timmar per dag.

Cyklisk tid menas med att ens tid ses som en cirkel. Det kan vara att man gör samma saker hela tiden, allt upprepar sig. Det var väldigt vanligt i det gamla bondesamhället, där var det inte mycket som hände genom generationerna. Ibland avbröts vardagen av högtider som kunde ses som fyra milstolpar, det var dopet, konfirmationen, vigsel och begravning.
Linjär tid kom fram under industrialismen, ett bevis på det var att det var så man började fira födelsedagar, speciellt 50 års dagen är en höjdpunkt.

Fritiden fick sitt genombrott på 1930-40 talet. När semesterlagen kom år 1938 så började folket semestra, de köpte tält, cyklar m.m. och började ha ett rörligt friluftsliv. Under 1940 talet så var det inte så mycket fritid på grund av andra världskriget, men på 1950 talet så ökade det igen, många köpte eget fritidshus nära naturen där de kunde odla potatis och grönsaker. På 1960 talet så kom bilen och det var lättare att ta sig dit man ville, de bodde då på vandrarhem, hos släktingar eller i tält. Nu började det också bli populärt med charter resor, det var vanligt att åka till Mallorca. På 1970 talet så var det många som skaffade båt, och det brukade vara många diskussioner om ifall man skulle ha en rörlig semester med båten eller en fast semester i sommarstugan. På 1080-90 talet så reste många omkring till exotiska platser, det var också många äventyrs och temaresor...