Hypertyreos - överskott av sköldkörtelhormon / Vad händer i kroppen?

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Sköldkörteln styr ämnesomsättningen

Sköldkörteln, som även kallas tyreoidea, sitter på halsens framsida strax nedanför struphuvudet. Körtelns viktigaste uppgift är att styra ämnesomsättningen i kroppen. Styrningen sker genom hormon som bildas i sköldkörteln och som heter tyroxin, T4, och trijodtyronin, T3.

Sköldkörtelns funktion styrs i sin tur av hormonet TSH, tyreoideastimulerande hormon, som bildas i hypofysen.

För att det ska vara balans i kroppen måste hormonerna produceras i lagom mängd.


Struma är när sköldkörteln är förstorad

Struma är när man har en förstorad sköldkörtel, oavsett vad det beror på. Begreppet struma beskriver alltså utseende och är inte en särskilt sjukdom. Att sköldkörteln är förstorad kan ha många orsaker och måste utredas av läkare.


Vad är hypertyreos?

Hypertyreos är när det finns mer sköldkörtelhormon i kroppen än normalt. Då ökar ämnesomsättningen och kroppen går på högvarv. Tidigare kallades hypertyreos för tyreotoxikos.

Överfunktion i sköldkörteln är den vanligaste orsaken till att det finns mer sköldkörtelhormon i kroppen. Detta tillstånd kallas ofta giftstruma, trots att sköldkörteln inte alltid är förstorad.

Den här texten tar framför allt upp giftstruma. Men den nämner även kort inflammationer i sköldkörteln, så kallad tyreoidit. Även vid tyreoidit kan man få för mycket sköldkörtelhormon i kroppen, det vill säga hypertyreos.

När sköldkörteln i stället producerar för lite sköldkörtelhormon kallas det hypotyreos. Då får man för låg ämnesomsättning och kroppen går på lågvarv.


Varför får man för mycket sköldkörtelhormon i kroppen?

Den vanligaste orsaken till att man får för mycket sköldkörtelhormon i kroppen är alltså giftstruma, som är en så kallad autoimmun sjukdom. Det betyder att kroppens immunförsvar stimulerar sköldkörteln att bilda för mycket hormon. Så är det i lite mer än hälften av fallen. Det här tillståndet kan även kallas Graves sjukdom, Basedows sjuka, eller toxisk diffus struma. Det är inte klarlagt varför kroppens immunförsvar reagerar på detta sätt.

I lite mer än en tredjedel av fallen kan en överproduktion i en eller flera knölar i sköldkörteln vara orsaken till att det bildas för mycket hormon, så kallad toxisk nodös struma. Den här typen av struma är ovanlig före 30 års ålder.

Någon gång kan en enda knuta i sköldkörteln producera för mycket hormon. Det kallas solitärt toxiskt adenom.

I ovanliga fall kan en inflammation i sköldkörteln, tyreoidit, göra att körteln tillfälligt producerar för mycket hormon. Det finns flera olika sorters inflammationer som orsakar överproduktion av hormon. Vanligast är den så kallade de Quervains tyreoidit. Sjukdomen kan pågå i några veckor upp till ett par månader och det verkar som om den ofta utlöses när man drabbas av en infektion i de övre luftvägarna.


Jodbrist kan leda till struma

Jod är viktigt eftersom hormonet tyroxin innehåller jod. I Sverige tillsätts jod i en del livsmedel, till exempel salt, för att vi inte ska få jodbrist. Vuxna som har jodbrist kan få struma.


Hypertyreos kan vara ärftligt

Sköldkörtelsjukdomar är delvis ärftliga. Om man har en sköldkörtelsjukdom i släkten är det större risk att man själv drabbas. Inom en och samma släkt kan risken för både hög och låg funktion i sköldkörteln vara ökad. Hypertyreos smittar inte.


Vanligare hos kvinnor än hos män

Överfunktion i sköldkörteln är ungefär fem gånger vanligare hos kvinnor än hos män. Sjukdomen är ovanlig hos barn.


En outforskad sjukdom

Eftersom orsakerna till att man drabbas av överfunktion i sköldkörteln är dåligt kända så finns det inte heller några bra råd att ge om hur man skulle kunna undvika sjukdom genom till exempel ändrad livsstil eller något annat


Hypertyreos kan ge olika besvär

Hypertyreos kan ge många olika symtom. Besvären kan komma smygande och många tror att de kanske bara beror på stress, hög arbetsbelastning eller vanlig trötthet. Ofta är sköldkörteln förstorad.

Hos yngre personer ser man ofta besvär som
• svettningar, som beror på ökad
värmeproduktion

• värmekänsla, beroende på ökad
värmeproduktion

• menstruationsrubbningar, på grund av
rubbningar i hormonbalansen

• muskelsvaghet, som beror på ökad
energiförbrukning och nedbrytning av
muskulatur

• hjärtklappning och ökad puls

• viktnedgång, på grund av ökad
energiförbrukning

• darrningar, vilket beror på att
känsligheten för vissa ämnen i
nervsystemet ökar

• lös mage, beroende på att maten
passerar snabbare genom tarmen

• nervositet, dålig sömn, trötthet och oro

• hudproblem, bland annat kan naglar
släppa från nagelbädden och man kan få
ökat håravfall.

Hos äldre kan ett eller ett par av symtomen dominera, till exempel viktnedgång eller hjärtklappning och hög puls. Överproduktionen av hormon kan ändra balansen mellan uppbyggnad och nedbrytning...