Jämförelse mellan Alby och Björkhagen

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Söder om centrala Stockholm i stadsdelen Skarpnäck ligger förorten Björkhagen. Björkhagen har blivit välkänt på senare år på grund av projektet ”ekobyn” som byggdes 1995.
När vi går av tunnelbanan i Björkhagen ser vi på ena sidan av stationen en skog och på andra sidan centrumet. Ett enormt höghus döljer all annan utsikt åt centrumhållet. Vi beger oss mot det kända ekobygget som heter Understenshöjden och är det första ekobygget i en svensk storstad någonsin.
Vi upptäcker att området mer eller mindre skulle kunna jämföras med ett litet utopiland, en egen värld som skiljer sig från resten av Björkhagen. Bostäderna är menade att vara anpassade till den befintliga naturen. De har egna energikällor och reningssystem, varenda detalj i byggnationerna är planerad så att det ska vara så miljövänligt som möjligt.
Idén till bygget fick en kvinna vid namn Mia Torpe, som tillsammans med fler av Björkhagens invånare, arkitekter m.fl. såg till så att deras dröm blev verklighet. Men, det är inte bara miljö- och funktionsaspekterna som är viktiga för Understenshöjden boende, även den estetiska aspekten är viktig. Husen har blivit tilldelade stora vackra fönster, lertegel på taken, fasaderna är av trä målade med grå järnvitriol och alla byggmaterial som använts räknas som sunda för hälsa och miljö. Alla husen har rymliga verandor som ger möjlighet att vistas ute fast ändå på sin egen tomt när man vill.

Björkhagen hette från början Lilla Sickla. 1948 bytte man namn på området för att få människor att flytta dit. Det finns ca 3098 bostäder där idag, 78% är två och trerumslägenheter och 93% är byggda före 1951. Den större delen av bostäderna där är alltså flerbostadshus, 1680 stycken. 60% av hushållen är ensamhushåll, vilket är en stor andel. Förklaringen är antagligen att det finns så gott om flerbostadshus med mindre lägenheter i, perfekt för unga ensamstående människor.

Den vanligaste åldersgruppen är mycket riktigt människor mellan 25 och 34 år, hela 22% av invånarna tillhörde denna åldersgrupp år 2000. Det finns även många som är mellan 34 och 54 år gamla, vilket gör att vi kan dra slutsatsen att Björkhagen är till stor del befolkat av medelålders kvinnor och män. 9 % av befolkningen är över 80 år vilket grundar sig i att det finns ett äldreboende i området.

Strukturen i Björkhagen skiljer sig alltså markant mot strukturen i Alby på nästan alla sätt och vis. En stor skillnad är att andelen invånare med utländsk bakgrund är så mycket mindre i Björkhagen. Endast 13 % av alla som bor där har utländsk bakgrund. Medelinkomsten är 208600 i sammanräknad förvärvsinkomst i Björkhagen, och tyder därmed på att invånarna är medelinkomstagare till största delen. Människorna som bor på Understenshöjden, t.ex., har ofta god utbildning, men tjänar inte så mycket. Boende där är ofta arkitekter som varit inblandade i bygget och planeringen av Ekobyn.

Flyttningsfrekvensen är inte alls speciellt stor. Det är fler i allmänhet som flyttar ut än som flyttar in, enligt statistiken som jag tittat på, men Björkhagen är liksom hela Stockholmsregionen drabbad av bostadsbrist.

Just Ekobygget är ett mycket populärt bostadsområde, och jag kan tänka mig att alla skulle tjäna på att det området utökades. Kanske skulle det då också efterhärmas av andra orter och en ny miljömedveten byggtrend skulle spridas som skulle vara bra för storstadsbornas hälsa och miljö på alla sätt. I Alby skulle det t.ex. kunna vara ett sätt att skapa nya bostäder till människor som behöver och dessutom kunna dra dit invånare med annan bakgrund och utbildning som kunde ge lite friskt blod åt orten. Man skulle kunna ha något slags utbyte mellan de två olika orterna så att de fick ta efter varandra på de punkter som är bra. Björkhagen skulle kunna ta efter Albys mångkulturella samhälle och göra fler bostäder ...