Jehovas Vittnen, del VI

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Intervju med Alain Mogishu Delcourt – ett Jehovas Vittne i Rwanda


När jag satt och surfade en kväll på Internet efter information om Jehovas Vittnen till mitt specialarbete kom jag inte på sida där Vittnen från stora delar av världen sökte ”brev-vänner”. Majoriteten av namnen var vittnen från USA och Europa men jag hittade en man från Rwanda, i Centralafrika. Jag läste snabbt igenom hans information och beslöt mig för att kontakta honom, för att få hans syn på livet och Jehovas Vittnen. Hans engelska var lite knagglig så det blev vissa missförstånd när han svarade på mina frågor.

Frågorna jag ställde till honom var:
 Hur länge har du tillhört Jehovas Vittnen?
 Hur blev du ett Vittne?
 Hur många rwandier tillhör Jeohvas Vittnen?
 Har du någonsin tvivlat på din tro i Jehova?
 Vad tror du är den största skillnaden mellan afrikansk och västerländsk trosutövning inom Jehovas Vittnen?
 Vad tror du är den största skillnaden mellan afrikansk och västerländsk syn av allmänheten på Jehovas Vittnen?
 Hade du någon speciell roll som Vittne under inbördeskriget i Rwanda?
 Vad tycker du om andra religioner?
 Vilket är det starkaste skälet/beviset på att du tillhör Jehovas Vittnen?

-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-

Alain Mugisho Delcourt föddes 1970 i en liten by i östra Zaïre (idag Demokratiska Republiken Kongo). Han hade 4 systrar och 6 bröder och förklarar för mig att det är väldigt vanligt att ha många barn i Afrika. En av hans systrar och hans far dog för några år sedan så hans mamma fick tillsammans med övrig släkt hjälpa till med Alains och hans syskons uppfostran. Nyligen dog även hans yngre bror och hans systers man.

När han var 27 år flyttade han till Kigali, som är huvudstaden i det lilla landet Rwanda. Han flyttade dit i september 1997 som flykting (som han själv beskriver det) och fick ett job som fransk-lärare. Han bor fortfarande kvar i Kigali men håller ständig kontakt med sin familj i D. R. Kongo. Han understryker sin oro för sin familj eftersom det pågår ett blodigt inbördeskrig i D. R. Kongo, och just i de östra delarna (där hans familj bor) har rebeller tagit över områden från militären.

Den 26e juni 1999 gifte sig Alain med en kvinna som heter Henriette Alice. Även hon är kongoles och han säger att han varit förälskad i henne i tre år. Värt att, som kulturskillnader, poängtera är att han skriver:

”I enclose the photo of me, together with my wife and my friend. I called her my wife because I have finished everything her family asked me and also I have already got a marriage certification…”

Alain gick med i Jehovas Vittnen för ett par år sedan. Det var när han hade flyttat till Kigali och levde ett hårt liv. Han sökte sin tro och kom i kontakt med Jehovas Vittnen i Rwanda. Han började regelbundet gå på deras möten och hans tro blev allt starkare. På ett av mötena träffade han Henriette Alice, som också var kongoles på flykt från D. R. Kongo.

Relativt fort blev han starkt aktiv inom Jehovas Vittnen och likaså Henriette. Nu skulle han inte kunna tänka sig ett liv utan Jehova vid sin sida. Jehova är ett enormt stöd och flertalet gånger har Jehova hjälpt Alain. Han nämner ett exempel där Jehova fick honom att bli frisk från malaria, vilken han hade fått några veckor tidigare. Han låg sjuk länge och han sysselsatte sig med att studera Bibeln och be. Hans tro var det som gjorde honom frisk från malarian. Han beskriver ett liv utan Jehova som ett liv utan levnad. Utan Jehova vore allt meningslöst och Skaparen är utan tvekan hans bästa vän.

Han kunde inte exakt säga skillnaderna mellan afrikansk och västeuropeisk trosutövning inom Jehovas Vittnen utan säger att de troligen är väldigt lika varandra.
Synen på Jehovas Vittnen är nog olik i Afrika jämfört med Västvärlden. I Afrika verkar det mer accepterat än i Väst. Folk har nog mindre fördomar nere i Afrika och supportrar varandra mer än vad vi gör. Detta skapar en gemenskap som västerlänningarna ofta saknar och som leder till mer förtroende för varandra och mindre fördomar.

När inbördeskriget rasade som mest i Rwanda bodde han i Zaïre, som det hette då. Det var som sagt först 1997 han flyttade till Rwanda på grund av kriget i sitt hemland. På så sätt har han undvikit två krig, han bodde i Zaïre när kriget i Rwanda och Burundi rasade som mest för att sedan fly till Rwanda när kriget i Zaïre bröt ut.

Hans syn på andra religioner är inte så strikt som Jehovas Vittnen i allmänhet har. Han accepterar andra religioner och tycker det är upp till var person att välja sin tro. Dock anser han att Jehova är den ende Guden och att avguda mer än Jehova är fel, för det står skrivet i Bibeln. Han bygger upp sitt vardagliga liv på Bibeln och följer det som står. Till exempel hade han inte sex före äktenskapet och använder igna som helst droger.

Han var inte riktigt säker på antalet Vittnen i Rwanda men han uppskattade det till cirka 5000 och i D. R. Kongo ungefär lika många. Enligt Jehovas Vittnens Årsrapport finns det 6282 Vittnen i Rwanda och 4001 i D. R. Kongo.

Alina är en vänlig person som gärna diskuterar livsfrågor med mig och han glädjer sig att ha funnit en ny vän. I Afrika är vänner något oerhört uppskattat och man hedrar verkligen sina vänner. Kanske något som Västvärlden kan ta efter lite mer?














































Intervju med ”Erik”, Sverige

Under mitt atbetes gång kontaktade jag ett Vittne som jag känt sen länge och undrade om jag kunde få intervjua honom. Han gick med på det om han fick vara anonym eftersom han var inne i en period med svåra val. Självklart fick han vara anonym, men för att underlätta det hela kallar jag honom för Erik.

Erik är nu 18 år och är inne i en viktig period i sitt liv om men ser utifrån Jehovas Vittnens läror.
Han är än så länge inte indöpt i Jehovas Vittnen och han vet heller inte om han ska låta sig döpas.
Hans föräldrar har alltid tillhört Jehovas Vittnen så när han föddes blev han automa-tiskt medlem av Jehovas Vittnen.

Under sin uppväxt insåg han både positiva och negativa sidor av att vara ett Vittne. Han hade aldir stött på några hot på grund av sin religion, men allämnhetens negatvia tankar om Jehovas Vittnen har fått honom att tvivla på om han ska låta sig döpas eller inte.

Jehovas Vittnens läror har han dessvärre redan brutit mot. Han har rökt, druckit sig berusad, haft sex innan äktenskapet är några av de viktigast saker han brutit mot. Det har även hänt att församlingens äldste har kommit hem till honom och pratat med honom, för att vägleda honom tillbaka till sin tro.

I hans omgivning och bekantskapskrets har det hänt förändringar. En av hans närmsta vänner tog precis beslutet om att hoppa av Jehovas Vittnen, vilket har resulterat i en avsky mot henne. Erik har alltid varit en nära vän till henne men sedan hennes avhopp är han inte tillåten att prata med henne.

Just nu är han förl...