Källkritiskt arbete baserat på

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Förord
Jag ska i detta Historia B arbete undersöka de källor som jag använt mig av när jag skrev mitt arbete i Historia A. Ska ta tillvara det jag lärt mig om källkritik och se hur mina källor står sig som historisk fakta. Hur har de skrivit? Har de källanvisningar? Hur är det med deras källor? Vad var deras motiv till att skriva sina böcker? För att kunna förstå vad jag menar så bör du ha läst Örebro 1810, mitt arbete som jag gjorde till Historia A kursen, 2005. Jag kommer under detta arbetets gång att återkomma till det och hänvisa till olika platser i arbetet.

Syfte
Ofta läser man populärhistoriska arbeten och tar dem sen som historisk fakta. Det är sällan jag tittar på författarens källor om det inte är något särskilt som jag vill ha ut av den bok som jag läst. Har mitt eget historia arbete byggts upp på historiska sagor eller finns det sanningar i det som de skriver? Jag ska här undersöka saken och se om det jag skrivit om är historia eller bara en bra berättelse. Jag kommer att gå igenom mina källor bok för bok och se hur de står sig i den källkritik som jag lärt mig.
Kommer fokusera på
Äkthetskriteriet,
Tidskriteriet,
Beroendekriteriet,
Tendenskriteriet,
Kvarlevor,
Berättelse källor,
Aktörsperspektiv eller strukturperspektiv

Avhandling
Bagge, Johan Fredric. Beskrifning om Upstaden Örebro 1785. Facsmilieupplaga Bokförlaget Rediviva. Stockholm 1972
Denna bok återkom hela tiden i de andra författarnas böcker om Örebro. Jag tyckte under mitt arbete att detta var en bra bok eftersom att den var skriven i ungefär samma tid och innehäller inte bara beskrivningar om hur staden fungerar administrativt utan innehåller också kartor och målningar på de byggnader som jag skriver om i mitt arbete. Jag såg honom som en förstahandskälla. Men hur fungerar boken ur ett källkritiskt perspektiv?
Äkthetskriteriet. Boken är äkta. Även fast det är ett nytryck så har man valt att trycka boken precis så som den är i sitt original.
Tidskriteriet. Jag tycker Bagge har varit bra i sitt sållande av vad som bör vara med i boken. Han har inte tagit med lösa historier och skvaller. Där det förflutit lång tid tills han skrivit om det så redovisar sina källor noga och håller sig till de arkiv som finns. Där han redovisar för stadens Krono utskulder, redovisat från år 1554, så skriver han att han tagit sina uppgifter från ”Kongl Cammar Archivo i Stockholm och dels hos Kronans Upbördsman i orten” . I boken finns graveringar av omgivningarna och byggnader samt ritningar av slottets insida och uppdelningar av tomterna i Örebro.
Beroendekriteriet. Boken bygger mycket på andra källor. I alla fall där det gäller att redovisa den administrativa delen av Örebro. Källorna är inte andra böcker utan protokoll och arkiverade dokument. Där han berättar om sin samtid är han en första handskälla.
Tendenskriteriet. Här måste man se vem Bagge var. Han var från en borgerlig familj. Hans farfarsfar hade varit prost men både farfar och far var borliga och engagerade i stadens ve och väl. Han var högutbildad och hade disputerat på en avhandling om Örebro slott. Johan Ihre hade fostrat honom i dem nya vetenskapliga andan. Johan Ihre levde 1707-1780, språkforskare, historiker och professor vid Uppsala. Alla hans verk präglades av kritiskt omdöme, intellektuell rörlighet och omfattande lärdom. Det var han som gick emot Rudbecks tankar om forntiden i Sverige och visade att Snorres Edda saknar värde som historisk källa. Han var den nya upplysningen och förnuftets representant. När Bagge skrev boken så var det borligheten som man hyllade. Dess flit, hemkänsla omtanke om medmänniskor. En reaktion mot rokokons lättsinne. Boken handlar om det borliga livet i staden om köpmännen, vad man handlar med, hur mycket och hur man fick betalt. Jag kan inte låta bli att bli imponerad över hans arbete. Det finns så mycket i boken som jag inte såg första gången jag läste den. Han är imponerande noggrann med sina källor och lämnar inga lösa trådar för oss att undra över. Boken skrevs ju ändå så tidigt som1767-1785. Det är ett stället i boken där hans subjektivitet kommer fram det är det han har att säga om örebroarna, de dricker för mycket kaffe.
När det gäller kvarlevor så finns de gott om t.ex. de byggnader som han skrivit om. Det går lätt att kontrollera hans fakta eftersom att byggnaderna står där, förutom på en punkt då det gäller det gamla rådhuset. Det finns inte kvar och jag har inte hittat någon annan beskrivning om dess historik hos någon annan författare. Om jag ska kontrollera hans uppgifter så får jag ge mig in i ett arkiv och leta själv. Kronobränneriet finns inte heller kvar men det revs inte för så länge sedan. Det finns fotografier på byggnaden och den är väl dokumenterad i flera böcker.
Kan inte finna några direkta bevis på berättande källor i hans verk.
Beskrifning om Upstaden Örebro 1785 är skriven ur ett strukturperspektiv. Det ekonomiska, kulturella och sociala Örebro är det som kommer fram mer än enskilda personer handlingar och liv.

Buhrgard, Lars och Hjärtström, Raoul. Örebro Rådhus. Örebro Läns Museum
Boken handlar om Örebros nya rådhus men där fanns bokstavligen bara några rader som jag valde att använda mig av. Eftersom att referensen är så liten så jag valt att inte källkritiskt gå igenom detta häfte om Rådhuset.


Lindqvist, Herman. Historien om Sverige. När riket sprängdes och Bernadotte blev kung Nordstedts förlag, Stockholm 1998
Denna bok använde jag mig av för att få en bild av tiden som den var då. Han ger en beskrivning av staden, rådsherrarna och kungligheterna som var där under tronföljdsvalet. Speciellt intressant är de mer personliga händelser som kungafamiljen var med om på Örebro slott. Att kungen tyckte slottet var dragit osv. Enligt andra källor ska dock slottet ha varit ganska så nyrustat. Så jag blir lite fundersam. En bra historia är det i alla fall även om det kanske inte är så historiskt. Men utger sig Herman Lindqvist sig för att skriva historisk fakta? Om man läser hans verk och utgår från att allt hans skrivit stämmer så blir det problem men läser man det som ett populär historiskt verk så fungerar det alldeles utmärkt. Jag kan se till mig själv. När jag var yngre och läste hans böcker så tog jag allt för sanningar, årtal, platser, personer. När jag blev lite äldre så förstod jag att allt inte var korrekt återgivet. Jag kan ändå känna en tacksamhet för det historiska intresse som han livnärde.
Äkthet. Boken är äkta. Den är skriven av Herman Lindqvist.
Tid. När jag tittar på hans källor så ser jag snabbt att det är mycket få källor som är från den tiden som han skriver om. Boken handlar om tiden från att Gustav den III dör, 1792 tills att Karl XIV Johan dör, 1844. Av 239 källor så är det bara 18 som är från 1800talet. De andra är skrivna på 1900talet. I Hermans litteratur förteckning så finns det ingen källa från 1700talet.
Beroende. Hela boken bygger på andra författares böcker. Jag ska inte vara orättvis för han har faktiskt en riktigt intressant del i sin litteratur förteckning och det är en avdelning som han kallar ”Dagböcker, brevsamlingar, memoarer” . Här finns det potential att få fram en bra bild av Sverige då och hur man tänkte och handlade. Tyvärr så är det bara 3 av dessa källor som är från 1800talet. Det som förvånar mig är att han har använt sig av samma källa som jag Birger Wennbergs Bernadotte och Örebro. Herman har kommit fram till en annan slutstats än Birger när det gäller slottets kondition men det är inget som säger att man måste hålla med sina källor.
Tendens. Herman Lindqvist är i grunden en journalist. Född 1943, journalist och författare. Herman har varit utrikeskorrespondent i bl.a. Hongkong, Bangkok, Kairo, Tokyo, Paris och Madrid och har utgivit ett stort antal reportageböcker, t.ex. Tjeckoslovakien 1968 (1969) och Rapporter från Mittens Rike (1989), samt romaner som Strax före deadline (1980). Mest uppmärksammad och även omstridd har han blivit för sina populärhistoriska arbeten, t.ex. Revolution! (1989) och Historien om Sverige (1992–). När man skriver om historia så hamnar man i ett av två fack, populär historiskt eller historik fakta. Som jag tog upp tidigare så tror jag inte att hans motiv var att skriva historisk fakta som man kan använda sig av i Historia kurserna vid landets universitet utan de var nog skrivna för att kunna nå ut till den stora allmänbildade svenska massan. Jag har inte sett några uppgifter på att han ska ha någon from av utbildning inom historia så det kan jag inte uttala mig om.
Kvarlevor. Av de platser som han skriver om finns det många kvar.
Berättande källor tycker jag mig se mycket av när jag läser Herman Lindqvists böcker. Kan komma av att han är journalist i botten och gillar när den mindre människan får säga något om den stora människan. Detta gör också historien mer levande. Tyvärr så gör det också berättelsen eller den historiska återgivningen mindre trovärdig. Han använder sig av dagböcker och brevsamlingar och memoarer som säkert är intressanta läsningar men mindre fakta späckade. Jag kan gå tillbaka till min egen dagbok som jag skrev i 10-13 års åldern. I vissa fall spännande men berättar inget om Örebro och Varberga åren 1987-1990.
Herman skriver i ett strukturperspektiv även om han går i på olika personers handlande och tänkande så är boken i största del skriven ur ett strukturperspektiv.


Lundberg, Erik och Waldén, Bertil. Örebro Stads Kyrkor. Konsthistoriskt inventarium 1939
Erik Lundberg har jag inga säkra uppgifter på men de uppgifter som jag sett verkar det som han levde 1895–1969 och var historiker och skrivit flera böcker och avhandlingar som "Problemet Hegvald" Från stenålder till rokoko: Studier tillägnade Otto Rydbeck (1937). Han ska också ha varit den som gav förslaget till den omfattande och kontroversiella restaureringen av Linköpings Sankt Lars. Bertil Waldén var landsantikvarie och örebrokännare. Han genomförde omfattande forskningar och kunde sitt Örebro utan och innan efter 30 års arbete som historiker. Han har varit medskrivare till flera böcker bl.a. Den stora sjösänkningen (1940) och Hammars glasbruk 1854–1954 (1954).
Denna bok använde jag till mesta del om att skriva om Nikolaikyrkans historia. Även om hur Örebro såg ut tidigare. Där fanns intressanta redogörningar om Längbrokyrka som låg på den plats där Olaus Petri kyrkan ligger idag. Genom att få läsa om kyrkan på norr gav det också en bild om livet och utseendet i norra Örebro. Boken är väl skriven och ingående.
Äkthet. Boken är äkta. Det är ingen förfalskning.
Tid. Det har förflutit både lång tid och kortare tid från deras källor till deras berättande
Beroende. Här finns det en fördel, arkiven. Man har redovisat ombyggnader. Vad de kostade, var ombyggnaden skedde. Dock inte så mycket om hur det såg ut innan men mer om hur det såg ut efter ombyggnaden. De har använt sig av förstahandskällor.
Tendens. Här har jag två kännare. När man skriver en bok för ett konsthistoriskt inventarium så hoppas jag att man försöker vara så opartiskt som möjligt. Även om de inte uttrycker att det är så sin bok.
Kvarlevor. Nikolaikyrkan står på den plats som den alltid har stått. Utseendet har ändrats men det går att se spår efter tidigare utseenden. Dock finns där nästan inget kvar av det medeltida. Utseendet på norra Örebro är svårare. Det finns inte många kvarlevor från den tiden. Örebro brann både 1843 och 1854 då större delar av staden försvann. Norr ska ha varit bebyggt till mesta del av fattigbaracker som var gjorda helt i trä och utplånades.
Berättade källor tror jag inte att de använt sig av i någon större utsträckning då det handlar om en längre tid tillbaka. Kanske att några av källorna har varit muntliga som blivit nedskrivna till exempel om Nikolaikyrkans exakta utseende innan branden 1643.
Kan man tala om ett strukturperspektiv när man talar om byggnader? Det handlar om byggnader och inte om personerna bakom dem. Det nämns i boken om Adolf Kjellström som restaurerade kyrkan på 1850 talet . Där går man in lite på honom som person och hans tankar men boken i mina ögon är skriven ur ett strukturperspektiv.



Palmaer, Margit. Örebro. Bonniers, Stockholm 1966
Levde 1898–1991 och var författare. Hon har skrivit noveller, debattböcker i kvinnofrågan, lokalhistoriska krönikor om Örebro samt en reseskildring från 1920-talets Sovjetunionen.
Denna bok är utgiven av den anledning att Örebro fyllde 700år 1965. Staden hade blivit utnämnd till ungdomens stad. Boken handlar om ”den ärevördiga staden och dess unga ansikte” . Som jag ser det är boken mer som en turist guide över Örebro och dess historia än en historisk avhandling. Alla kapitel är väldigt korta och ytliga. Det finns ingen litteratur eller källförteckning i boken. Det som förläggaren själv tycker gör boken intressant är att hon har bott i Örebro i 40år och var gift med en landsantikvarie som hette Bertil Waldén som räknades som en av stadens främste kännare.
Äkthet. Ytlig bok men äkta.
Tid. Eftersom det inte redovisas några källor så kan jag inte säga hur det är med det men jag förväntar mig att hon bara skrivit fritt ur minnet eller ur hennes mans minne. I boken berättas också om hennes nutid.
Beroende. Jag kan se att boken bygger på andra källor även om hon inte redovisar den. Hon visar inte på någon egen forskning så det hon skriver måste komma från andra. Vore intressant att veta varifrån. I boken berättas också om hennes nutid. Om industrier och höghus. De uppgifterna kan jag se som en första hands källa men det var inte relevant för mitt Örebro 1810.
Tendens. Här ska man berätta om en stad när denna fyller 700 år. Det finns inget negativt i boken. Historien om Örebro verkar i hennes ögon vara rosenröd. Det är så det brukar vara när någon eller något jubilerar. Hon är inte partiskt men jag tror inte hon förväntas vara det heller.
Kvarlevor. Det går att se många historiska byggnader i Örebro som hon skriver om.
Berättande källor. Kanske använder hon sig mycket av vad hennes make berättar för henne. Det är svårt att avgöra när inga källor finns
Boken är skriven ur ett struktur perspektiv.

Palmaer-Waldén, Margit och Sven Johansson. Örebro 700år, AB Littorin Rydén, Örebro 1965.
Denna bok är ännu en jubileumsbok i samband med Örebro fyllde 700år. Denna bok skulle egentligen skrivas av Bertil Waldén och bygga på hans uppsats i den från 1945 i ”Svenska stadsmonografier utgivna monografien över Örebro”. Tyvärr avled han innan boken kunde skrivas. Det blev hans änka Margit Palmær–Waldén att skriva den. Hon fick ta den historiska biten medan redaktören Sven Johansson fick ta den samtida. Boken är tänkt som ett ”populärt, intressant och sakligt bokverk”
Äkthet. Boken är vad den utger sig för att vara, ett populärt, intressant och sakligt bokverk.
Tidskriteriet. Där Sven Johnsson skriver kan texten ses som en första handskälla men svårare är det med Margits historiska skildringar. Hon skriver om flera intressanta saker och boken är rikt illustrerad men det faller på att det inte redovisas några källor. Jag kan inte avgöra genom att läsa texterna om hon fått det berättat för sig eller om hon gått till tidiga källor för att undersöka.
Beroende. Boken kan stå på egna ben som ett populärhistoriskt verk, som en turistguide eller liknade men det går inte att ha den som en oberoende källa. Kan se att den har likartade uppgifter som böcker med källanvisningar.
Tendens. Boken ska vara lättillgänglig och lätt att köpa med sig som present till släktingar på deras födelsedag eller som presenter till personalen. Det blir inga djupdykningar eller några längre eftertankar. Det ska vara lätt smält och sälja bra. Det är det som är det ekonomiska intresset bakom boken. Samt om man ger boken till företagare eller nyinflyttade örebroare så kanske de är villigare att investera i stadens affärer eller får en bra bild av Örebro att berätta för sina vänner om så att det blir fler invånare i kommunen. Det är ju en jubileumsbok!
Kvarlevor. Det går att se många historiska byggnader i Örebro som hon skriver om samt att flera av de platser som Sven skriver om finns att se idag.
Berättande. Då man inte redovisar sina källor så blir det rent spekulerande från min sida och kanske var det så från hennes också.
Boken är ur ett rent strukturperspektiv.

Sällskapet Gamla Örebro. Örebro - våra minnen i ord och bild. Sällskapet gamla Örebro, Örebro 2003.
Sällskapet Gamla Örebro är några som funnits i min värld länge. Jag har alltid gillat deras sätt att presentera Örebro historia. Sällskapet Gamla Örebro är en hembygdsförening som bildades 1953. Deras syfte är att på ett lättfattligt sätt sprida kunskap om Örebro och dess framväxt. Det är medlemmarna i sällskapet som lämnar minnesbilder i boken samt så finns där en kronologisk kortfattad krönika över Örebro stad och händelser i staden. Sällskapets böcker brukar vara flitigt citerade.
Äkthet. Boken är lätt och kortfattad. De egna skildringarna från medlemmarna är längre och mer ingående. De är också i mitt tycke de mest intressanta nu och för eftervärlden. Svårare med den historiska kronologin som presenteras. De har en litteraturförteckning men det förekommer inga fotnoter i boken så det går inte att säga vilka historier som kommer från vilka källor. Nackdelen är Sam Anderssons anteckningar. Har man tittat hur pass exakta avskrivningar de är?
Tids kriterium. Där medlemmarna i sällskapet berättar om sin barndoms år i Örebro under 1930, 1940, 1950 och 1960talet är intressanta men det hur förflutit mellan 70 till 40 år innan dessa minnen publicerades. Detta kan göra att det inte gör sig bra som fakta men som en skildring av vardagen i Örebro tycker jag att det fungerar. Den krönika som finns i slutet av boken rör sig från 800 tal till 1999 så här har det förflutit lång och kort tid från källa till nu. Krönikan bygger delvis på anteckningar från en man som hette Sam Andersson. Sam var polis som senare anställdes som rådhusvaktmästare. I hans arbetsuppgifter ingick det att sortera upp stadens arkiv. Från dessa arkiv kommer hans anteckningar som han senare skänkte till Sällskapet Gamla Örebro.
Beroende. Hur står sig denna källa? Som jag nämnt tidigare tycker jag att de mer nutida skildringarna fungerar bra, det är de äldre som är problemet. Närmare jämförelser som jag gjort med andra författade böcker (som inte är med i detta arbete) visar att flera av de små äldre händelserna stämmer överens.
Tendens. Under 50 år så har de arbetat för att bevara gamla kulturtraditioner och kulturbyggnader i Örebro. Deras strävan är att sprida kunskap om Örebros historia och utveckling samt forna tiders stadsliv. Här kan man se dem som nutidens gatekeeper som bestämmer vilka nyheter som vi ska ta del av. Sällskapet sorterar ut det som de tycker är intressant och trycker det.
Kvarlevor. Örebro stad har ändrats sig mycket under tidens gång, genom bränder, rivningar och omstruktureringar av infrastrukturen men samtidigt så finns där kvar platser som jag har med i mitt arbete. Även om dessa också ändrat sig under tidens gång.
Berättande. De är bara de nutida källorna som jag finner berättande. De avsnitt som jag använt mig av till mitt arbete verkar bygga mer på protokoll och arkiv arbeten mer än mun till mun.
Här är den första boken där jag ser en jämn fördelning av både aktör och struktur perspektiv. Aktörperspektiv när det är de nutida berättelserna och strukturperspektiv när det gäller krönikan.

Waldén, Katja. Boken om Örebro. Natur och Kultur, Stockholm 1977
Dotter till Bertil Waldén landsarkivarien och författarinnan Margit Palmaer-Waldén. Flyttade från Örebro 1945. Då hon blev tillfrågad att skriva denna bok så var hon socionom och journalist. I förordet till boken erkänner hon att boken är ett resultat av ”läsefrukter”. Anledningen som hon anger är att hon inte haft tid till några grundforskningar. Hon tycker sig själv ha kastat en ny belysning på redan känd fakta. Katja tackar även sin mamma för stödet hon gett under skrivandets gång. Jag tycker att förordet säger en hel del om vad vi har framför oss. Hon ser att boken skulle kunna vara till för alla nyinflyttade örebroare och jag håller med den är i snudd perfekt som en inflyttningspresent. Så vad är källan? Den är precis så ytlig som författarinnan själv säger i förordet.
Äkthet. Boken är äkta.
Tidskriteriet. Här har jag tidigare utryckt den svårighet jag finner i att bestämma detta då det rör sig om så många olika tidsuppgifter. Men på den del som hon redovisar så har hon ingen närhet.
Beroende. Denna bok går tyvärr inte heller att använda som källa om man inte går ett arbete om 70-talets Örebro. De delar som jag använt mig av kan inte stå som egen grund till ett arbete. Det finns en litteratur förteckning fast en luddig sådan. Flera av källorna är verk som hennes far skrivit.
Tendens. När man får i uppdrag att skriva en bok om Örebro så tror jag inte man får uppdraget för att man inte tycker om staden. Hon bor inte längre här men hon har starka band till staden. Mycket på grund av sina föräldrar. Här finns klara tendenser.
Kvarlevor. Samma som jag nämnt tidigare. Det finns spår av det förflutna. Det finns gamla kartor, protokoll och upptäckningar som de källor som hon använt sig av använder. I alla fall påstår hon det.
Berättande källor. Där hon skrivit mer om människor i staden känns de mer som berättande källor ligger för grund.
Boken är en blandning av aktör och strukturperspektiv. Men till största del skrivet i ett struktur perspektiv.


Wennberg, Birger. Glimtar ur Örebros historia. Förlag Nerikes Allehanda, Lindesberg 1982
Tyvärr så vet jag inte så mycket om Birger Wennberg. Inte mer än att han skrev artiklar om Örebro och dess historia som publicerades i Nerikes Allehanda. Han höll också radioföredrag och olika anföranden. Bok idén föddes av en av stadens bokhandlare. Han tackar i förordet studenterna vid dåvarande högskolan i Örebro för att han fått ta del av vad som skrivits där om gamla Örebro. Det är Birgers arbetsgivare som också är hans förlag.
Äkthet. Boken är en sammanställning av delar som författaren tycker är Örebro historia. Den omspänner flera ämnen. Birger hoppas att innehållet ska intressera oss läsare. Ja, boken är vad den utger sig för att vara. En populär historisk läsning.
Tidskriteriet. I ett enda avsnitt i boken har författaren en närhet till det hans skriver om. Hans skriver om sin vän och konstnären Frans Timén.
Beroende. Denna bok tycker jag inte står sig som en egen källa även om han noggrant redovisar sina källor. Som komplement till mina tidigare källor tycker jag att han fungerar bra.
Tendens. Som alla författare så vill man sälja böcker så man får ge ut flera böcker. Man ska känna pengar till förlaget. Tidningen är liberal och jag vet inte om det märks så väl i boken men jag tycker att det är extra många gamla företagare, så som smeder och bokhandlare, som får sina berättelser skrivna.
Kvarlevor. Det vi har kvar här är byggnader, träsnitt och kartor samt brev och protokoll på hur det var i Örebro
Berättandekällor. För att få sin syn på historien levande så har han smyckat ut historierna med berättelser av folket. Eller kanske är det hans som lägger orden i deras mun.
Boken är tillstörsta del skriven ur ett strukturperspektiv

Wennberg, Birger. Nya glimtar ur Örebros Historia. Förlag Nerikes Allehanda, Lindesberg 1984.
Boken spänner från 1600tal fram till 1980tal. Här har jag använt mig av vad han skrivit om gamla rådhuset i Örebro. Annars så är användandet av boken väldigt sparsam.
Här gäller samma källkritik som för den föregående boken. Birger Wennberg använder sig av ungefär samma källor i denna bok.
Äkthet. Boken är en sammanställning av delar som författaren tycker är Örebro historia. Den omspänner flera ämnen. En populär historisk läsning.
Tidskriteriet. I den senare delen av boken, där hans skrivit om sin samtid så kan man se honom som en första handskälla. Fast de bitarna har inte jag använt mig av till mitt arbete.
Beroende. Boken står sig inte som en egen källa, förutom där han är en första handskälla även om han noggrant redovisar sina källor. Som komplement till mina tidigare källor tycker jag att han fungerar bra.
Tendens. Som alla författare så vill man sälja böcker så man får ge ut flera böcker. Man ska känna pengar till förlaget. Han har lyckats att ge ut denna bok också. Han upprepar sitt tidigare vinnande recept. Enkelt och lättläst.
Kvarlevor. Det vi har kvar här är byggnader, träsnitt och kartor samt brev och protokoll på hur det var i Örebro
Berättandekällor. För att få sin syn på historien levande så har han smyckat ut historierna med berättelser av folket. Eller kanske är det hans som lägger orden i deras mun.
Boken är tillstörsta del skriven ur ett strukturperspektiv


Wennberg, Birger. Bernadotte och Örebro. Förlag Nerikes Allehanda, Lindesberg 1994
Här berättar Örebroförfattaren om en milstolpe i Örebros historia. När Bernadotte valdes till tronföljare 1810. Boken är den åttonde som Birger släpper på Nerikes Allehandas förlag. Hela boken handlar om Bernadotte och Örebros roll i valet. Boken är rikt illustrerad och med lättläst text med kortare kapitel. Skriven så att man kan om man vill läsa just det avsnitt man är intresserad av.
Äkthet. Boken handlar verkligen om hela Sverige, Bernadotte och Örebro historien. Varför det blev ett val, hur det gick till, hur det såg ut och hur det gick sen.
Tidskriteriet. Han var inte med själv men han använder sig av källor från den tiden. Sex stycken första handskällor varav en är ”Riksdagstidningar vid urtima riksdagen i Örebro 1812”.
Beroende. I Birger källor så kan jag inte se något som tyder på att han gjort någon egen forskning utan mer dragit slutsatser av andras böcker. Kanske att han hittat något i Saxonarkivet eller Stadsarkivet i Örebro som han hänvisar som källor men det fattas fotnoter i boken så det går inte att få reda på exakt vart vissa uppgifter kommer från. Saxonarkivet donerades av Johan Lindström-Saxon 1934 och innehåller en lokalhistorisk samling av böcker, småtryck och tidningsartiklar.
Beroende. Samma som jag varit inne på förut. Boken han inte stå på egna ben men om man gör ett enklare arbete i ex grundskolan eller kanske gymnasiet så fungerar den bra. Boken ger en bred och lång bild av Örebro och Bernadottes tid innan och i Sverige.
Tendens. Nu har Birger lyckats gett ut åtta böcker för Nerikes Allehanda förlag. Författaren själv tycker att denna händelse är den mest dramatiska som hänt i Sveriges historia. Finns då en risk för att det han väljer att ta med i sin bok lutar åt det dramatiska hållet.
Kvarlevor. Boken har inte något fokus på byggnader eller likande.
Berättande källor. Handlar mer om nedskrivna händelser av personer av olika rang.
En nä...