Käppalaverket

2 röster
12567 visningar
uppladdat: 2000-10-16
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Vi valde att besöka Käppalaverket på Lidingö. Det är Sveriges tredje största vattenreningsverk, och ansvarar därmed till stor del för hur miljön i Östersjön ser ut. Vi tänkte granska hur verket sköts och fråga vad dom gör för att hjälpa miljön. Verket tar upp avloppsvatten från 9 kommuner och flera stora industrier i stockholmstrakten. Bland industrierna kan man nämna Arlanda, Arla och Jästbolaget.



Käppala reningsverk ligger på Lidingö och är Sveriges tredje största reningsverk.

I det så kallade Käppalaförbundet ingår 9 kommuner, dessa är Vallentuna, Täby; Danderyd, Solna, Sigtuna, Upplands bro, Upplands väsby, Lidingö, Sollentuna.

Avloppet leds till verket genom en 6 mil lång tunnel som är sprängd i berget.



Varför byggdes då denna jätteanläggning, och varför byggde man inte bara några mindre reningsverk?



När Stockholm expanderade på 50-60 talet så fann man att det tidigare avloppssystemet var ohållbart. Tidigare hade man nämligen bara spolat ut det smutsiga vattnet i närmsta vattendrag. Man ansåg det naturligt att sjöar växer igen på grund av övergödning. Sjöarna blev tillslut så förorenade att badförbud infördes.

Vallentunasjön som ligger norr om Stockholm var till exempel kraftigt övergödd.

Detta på grund av att avloppsvattnet innehåller stora mängder Kväve

Man utredde avloppsfrågan fram och tillbaka, och kom slutligen fram till att ett enda stort reningsverk var det mest kostnadseffektiva förslaget.

1957 bildades Käppalaförbundet, och 1958 gick det första sprängskottet i detta jättebygge. 11 år senare invigdes Käppala reningsverk. Nuvarande kapacitet är 450.000 personers avlopp, en utbyggnad pågår dock, och verkets framtida kapacitet kommer bli 750.000 personers avlopp.



Information

Käppalaverket byggdes 1958-1969. Syftet med verket var att bygga ett reningsverk för större delen av Stockholms län. De kommuner som ingår i Käppalaförbundet är Sigtuna, Sollentuna, Danderyd, Lidingö, Vallentuna, Täby, Upplands-Väsby, Solna och Upplands-Bro. Verket tar in 1.5 kubikmeter/sekund vilket motsvarar ungefär sju badkar. Vattnet kommer så långt ifrån som Märsta. För tillfället arbetar 40 personer där, men reningen sköts inte manuellt, utan ifrån en kontrollcentral som sköts av datorer och några tekniker. En större ombyggnad sker just nu ute vid Käppallaverket, man ska bygga en ny anläggning som går under arbetsnamnet Käppala 2001. Käppalaverket drivs an kommunerna som ingår i Käppalaförbundet och därför är det inte någon enskild person som tjänar pengar på verket utan man går med plus minus noll. Detta är ju bra för att man kanske inte hela tiden strävar efter hitta billigare metoder utan istället bättre metoder som gynnar miljön i allmänhet och Östersjön i synnerhet.



Reningsprocessen

Det hela börjar med att någon spolar i sin toalett. Vattnet åker då ner under jorden, och genom ett sex mil långt rör leds det till Käppalaverket. Där pumpas vattnet upp igenom en sil-liknande maskin. Där sorteras alla stora sopor bort. Denna rening kallas för den mekaniska reningen. Man får i genomsnitt in 25 ton sopor i veckan där, och allt går direkt till soptippen. Då vore det mycket bättre om man istället för att spola ner det i toaletten kunde källsortera sina sopor. När man har tagit bort soporna så slussas vattnet in i en stor bassäng. Där tillsätter man järnsulfat för att få bort fosfor ur vattnet. Fosforn verkar så att den klumpar ihop partiklar i vattnet som då sedimenterar (sjunker till botten) där en skrapa samlar upp det och tar bort det. Detta var den kemiska reningen. Men det är ännu långt kvar tills man kan skicka ut vattnet i Östersjön. Nu har det blivit dags för den biologiska reningen. Den går till så att man låter mikroorganismer som finns i vattnet ta bort kvävet som finns i vattnet och gör kvävet till kvävgas som skickas upp i luften. Mikroorganismerna tar även bort smuts som finns i vattnet efter disk och tvätt och dylikt. När man har kommit så här långt skickas vattnet in i nästa bassäng och där silas vattnet genom ett sandlager. De sista smutspartiklarna ska nu vara borta. Vattnet släpps ut i Östersjön. Men en liten biprocess återstår. Av slammet som bildas i den kemiska reningen gör man biomull (gödsel). Man tar helt enkelt slammet och rötar det samt torkar det så får man gödsel som kan användas på åkrar. I reningsprocessen framställs också metangas som man använder till att värma upp Käppalaverket och hushåll i omgivningarna. Om vi privatpersoner vill hjälpa Käppalaverket att hjälpa miljön så kan vi helt enkelt undvika att spola ner kemikalier i toaletten och/eller i andra avlopp. Vi kan istället ta med oss gifterna till en så kallad miljöstation, som finns vid bensinmackar eller grovsopstationer där dom tas om hand.



Industrier

Som vi nämnt tidigare så finns det flertalet stora industrier inom Käppalaverkets upptagningsområde. Marabou i Upplands-Väsby, Arlanda flygplats och Jästbolaget i Järfälla samt Arla är de största. Dessa släpper ju ut mängder med kemikalier varje dag. För att kontrollera att de inte släpper ut för mycket har man satt ut mätare i markbrunnar i närheten av de olika industrierna. De får betala mer ju mer giftiga kemikalier de släpper ut. Dessa industrier har ofta egna reningsprocesser för sina kemikalier innan de släpper iväg vattnet ut i avloppen. På bilfirmor får man till exempel inte släppa ut olja direkt i avloppet utan man tar upp den i speciella tankar.

Kontrollen

Hur Käppalaverket fungerar är till stor del bidragande för hur miljön i Östersjön ser ut. Därför måste verket hela tiden kontrollera och kontrolleras. Regelbundna kontroller inne i de olika faserna av reningsverket sker för att se att allt går rätt till, och att inte för höga halter av miljögifter kommer ut i Östersjön.







Reflektioner

Det första som slog mig när vi kom till Käppalaverket var… lukten. Men det andra som slog mig var att det verkade nästan öde. Hela reningsverket var väldigt glest ”befolkat”. Och det kan ju förklaras av att det mesta styrs av datorer och maskiner. Detta måste ju vara positivt tänkte jag. För oftast när olyckor inträffar så beror det ju på ”den mänskliga faktorn”. Men om det inte finns några människor så kan det ju inte bli några sådana olyckor. I helhet verkade detta reningsverk vara välskött. Jag har ju inget att jämföra med, men guiden som vi pratade med hade svar på alla våra kritiska och granskande frågor. De hade ju stenhård kontroll på att det inte släpptes ut för höga halter av gifter i Östersjön, och dessutom var ju hela verket kontrollerat av staten. Så jag tror att datorerna (och människorna) inne på Käppalla gör sitt jobb alldeles förträffligt. Men då kan man ju komma att tänka på alla fattigare länder som kanske inte har samma ekonomiska resurser. Då är det säkert så att man ”tummar lite” på säkerheten också. Och i slutändan så drabbar ju detta också oss i Sverige, då alla stora vatten och hav på vårt lilla gröna klot är sammankopplade. Om till exempel ett gummidäckstillverkningsföretag nere i Brasilien släpper ut en massa gifter så åker dessa med i golfströmmen och upp mot Norge. Och så åker kanske lite gift in genom Kattegatt också. Och då står vi ju där med gift upp till knäna. Och ännu värre är det ju med Polen och de andra gamla S...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Käppalaverket

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Liknande arbeten

Källhänvisning

Inactive member [2000-10-16]   Käppalaverket
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=271 [2024-03-28]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×