Innehållsförteckning
Inledning, sida 3
Vad är kärnkraft, sida 4
Fusion, sida 4
Fission, sida 4-5
Kärnkraftverk och hur de fungerar, sida 5
Kärnavfallet, sida 5-6
Strålning, sida 6
Alfastrålning, sida 6
Betastrålning, sida 6
Gammastrålning, sida 6
Kärnkraften i Sverige, sida 7
För- och nackdelar med kärnkraft, sida 7
Källförteckning, sida 8


Inledning
Jag har valt att göra ett arbete om kärnkraft. Detta blev mitt val för att
jag tycker det är det mest intressantaste ämnet vi hade att välja bland, och det enda jag vill lära mig mer om. Kärnkraften tror jag är något som berör oss alla eftersom kärnkraften står för en väldigt stor del av energiförsörjningen i Sverige.



Vad är kärnkraft
Man kan med andra ord säga kärnenergi eller atomenergi. Kärnkraft går till så att man omvandlar materia till energi. Det finns två olika metoder för att göra detta - fusion och fission. Fusion är en sammanslagning av lätta atomkärnor till tunga atomkärnor. Fission innebär att man klyver tunga atomkärnor. Båda dessa metoder innebär att det frigörs energi som man kan ta till vara på.

Fusion
Fusion innebär då att man slå ihop lätta atomkärnor till tunga atomkärnor.
I denna process frigörs energi. Man ser denna process dagligen eftersom
både solen och stjärnorna använder sig av denna metod. Vi använder oss av
denna metod endast i militära syften, i vätebomber. Om man skulle lyckas
med att använda denna metod inom kärnkraften skulle vi inte behöva bry oss om energi på flera hundra år. Man har faktiskt en gång använt sig av denna process för att få ut energi men det gick åt mer energi än vad man fick ut så man struntade den metoden tills vidare. Den används däremot i bomber.

Inom denna process så spelar isotoperna tritium och deuterium en väldigt
stor roll. En fusionsprocess kräver en temperatur på 100''''000''''000 ºC. Vid
denna höga temperatur består tritium- och deuteriumatomerna av en gröt av
partiklar i atomen, det är detta som kallas plasma. Om dessa två kolliderar
i plasman bildas en tyngre atomkärna, helium, och en fri neutron. Men det
finns då en neutron över och denna frigörs med energi.

Fission
Fission kallas med annat namn kärnklyvning. Fissionsprocessen går till på
ett annat sätt som man använder i kärnkraftverk. Man använder sig här av
uran. Det finns olika uranatomer som skiljer sig från varandra om man
tittar på antalet partiklar i atomkärnan. Atomer av detta slag brukar kallas isotoper. Den mest sällsynta uranisotopen består av 234 partiklar,
och kallas därför URAN 234. Den vanligaste uranisotopen har 238 partiklar
och den kallas då URAN 238. Den tredje har 235 partiklar, och är den
viktigaste bränslekällan till kärnkraft. En kärnreaktion uppstår då man får
fram den såkallade kritiska massan. Denna får man fram genom att sammanföra ett tillräckligt stort antal av dessa atomer. Kärnklyvningen används som sagt i kärnkraftverk. Man låter då uranatomkärnor delas med hjälp av fria neutroner som träffar uranen. Urankärnan klyvs därmed i två lättare kärnor. Dessa mindre kärnor är inte uran utan det är radioaktiva ämnen eller kärnavfall som det även kallas. I detta skede frigörs energi.

Kärnkraftverk och hur de fungerar
I kärnkraftverket använder man sig av fissionsprocessen. Den energi som
frigörs vid klyvningen används för att värma upp vatten så att det övergår
till ånga. Denna ånga leds i rör till en turbin som får en generator att
producera elektrisk ström. I såkallade bränslepatroner eller stavar har man
bränslet till kraftverket. Man kan kontrollera det hela genom att sänka ner
eller ta upp kontrollstavarna ur vattnet. Dessa stavar är gjorda av ett ämne som drar till sig neutroner. Desto fler kontrollstavar som sitter i desto mer bromsas fissionen. På detta sätt kan man avbryta fissionen helt.

Kärnavfallet
De bränslepatroner som är förbrukade har mycket hög radioaktivitet och
måste då förvaras säkert. Man kallar även dessa förbrukade bränslepatroner
för kärnavfall. Man delar in kärnavfallet i tre olika grupper. Högaktivt
avfall är det som blir över från det använda bränslet i kärnkraftverket.
Detta avfall är farligt för människan och det dröjer flera tusen år innan
det blir ofarligt. Låg- och mellanaktivt avfall kommer från använda filter,
skyddskläder och verktyg från kärnkraftverket. Även detta avfall är farligt
men inte alls lika mycket. Man behöver bara isolera detta i några hundra år
innan det är helt ofarligt för oss människor. Slutligen så finns det
rivningsavfall. Detta avfall kommer från de kärnkraftverk som läggs ned och
de behandlas på samma sätt som låg- och mellanaktivt avfall.

SFR, Slutförvar För Radioaktivt avfall, tar hand om låg- och mellanaktivt
avfall. Man placerar avfallet i 30 centimeter tjocka behållare, femtio meter under markytan. Där får behållarna ligga i flera hundra år tills det
blir ofarligt. Det högaktiva avfallet behandlas på ett annat sätt och inte
av SFR. Detta tar istället CLAB, Centralt Lager för Använt Bränsle, hand
om. Man placerar avfallet i vattenfyllda bassänger 25 meter under markytan i 40 år. När den tiden har gått tar han SFR hand om det.

Strålning
Kärnavfallet väldigt farligt på grund av dess strålning, Strålningen beror på att när instabila atomkärnor sönderfaller utsänds strålning. Denna strålning delas in under alfastrålning (partiklar bestående av två protoner och två neutroner), betastrålning (snabba elektroner eller positroner) och gammastrålning (kortvågig elektromagnetisk strålning). Som mått på styrkan hos en radioaktiv strålningskälla anges dess aktivitet. Strålning kan ge missbildningar som konsekvens.
Alfastrålning
Denna strålning kan utsändas från främst tunga radioaktiva atomkärnor.
Den har väldigt kort räckvidd och kan inte tränga igenom huden, den kan dock orsaka skada om den äts eller om man andas in den.
Betastrålning
Denna strålning har lite längre räckvidd jämfört med alfastrålning. Vid yttre bestrålning skadas endast huden och ett par millimeter under den äts den eller andas den in så skadas främst de organ där materialet ansamlats.
Gammastrålning
Gammastrålning har mycket längre räckvidd om man jämför med alfa- och
betastrålning. Den tränger lätt igenom de material som de två andra inte
klarar. Och dess energi minskar inte vid passagen av en materia utan endast
dess intensitet. Det krävs mycket skydd för att komma undan denna strålning. Bly är ett bra ämne i detta fall.


Kärnkraften i Sverige
Redan år 1954 konstruerades den första kärnreaktorn i Sverige. Dess namn
var R1 och den befann sig i Stockholm. Man använde inte denna reaktor för
civilt bruk utan man använde mest för forskning. För att skapa ett oberoende gentemot utlandet valde man som bränsle att använda naturligt
uran, med tungt vatten som moderator. Två år senare startades AB Atomenergi som ägnade sig åt kärnkraft. Men inte förens år 1970 konstruerade man ett kärnkraftverk som verkligen skulle användas. Denna reaktor byggdes utanför Oskarshamn. Efter detta har man byggt ytterligare 11 kärnkraftverk.

Barsebäck är kanske ett av de mest kända kärnkraftverken i Sverige. Denna
reaktor har t...

Taggar