annons

Kalla Kriget

57 röster
Ge betyg
120106 visningar
uppladdat: 2003-01-28
Michelle Silander

Michelle Silander 29 år

Från Örnsköldsvik
Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Inledning

När det andra världskriget slutat stod det framförallt två supermakter som vinnare. Dessa var ganska jämbördiga när det gällde det mesta. Dessa länder var USA och Sovjetunionen. USA var ensam och en överlägsen supermakt medan Sovjetunionen som var en eländigt korrumperat gangster och maffia styrt land uppdelat i flera olika små länder där svält inte alls var ovanligt och det mesta som hände där var bara elände. Den kvarvarande befolkningen hade samma ideologi till den grad att de kallades kommunister. Även om dessa länder inte drog jämt med varandra så var de skräckinjagande för USA och dess allierade. De två supermakterna drogs snart in i en förutspådd konflikt. Det kalla kriget startade…
I Historia A skulle vi skriva om något som hade hänt efter 1945 med politisk inriktning. Jag kollade lite i boken som vi använder på historielektionerna och fann Det kalla kriget. Det intresserad mig fast att jag trodde från början att det var om Vinterkriget i Finland. När min historielärare berättade vad det Det kalla kriget var blev jag mer intresserad och bestämde mig för att skriva om det.
I mitt arbete ska jag berätta om vad som utlöste kriget och vad som hände under och hur det slutade. Jag kommer även att skriva lite om andra konflikter, krig och andra kriser i världen som hände under det Kalla kriget samt kärnvapen eftersom att det var just om kärnvapen som det Kalla kriget utlöstes.
För att få fram det ska jag använda mig av uppslagsböcker, böcker om själva kriget och kanske Internet. Jag kommer också ha en kronologi (se bilaga) så att man vet vad som hände vissa datum vissa år så att man inte missar viktig information som kanske inte alla år har något med Det kalla kriget att göra.
Jag får önska min läsare en trevlig och lärorik läsning…

Det kalla krigets uppkomst

Hur det började

Det finns många tolkningar över hur det kalla kriget började. En av dessa tolkningar var Stalins aggressiva utrikespolitik. Den innebar ockupation av Östeuropa och en långsiktig plan på att ta över världsherraväldet vilket skulle leda till att USA och den fria världen en massa motåtgärder. Sovjetunionen hade stora krav på att få ut skadestånd eftersom de utsatts under andra världskriget för stor ödeläggelse. Västmakterna ville dock inte gå med på Stalins höga krav. Motsättningarna var både politiska och ideologiska. USA som hade fört kriget på bortaplan hade varken fått sina järnvägar, städer eller industrier förstörda. Hälften av alla industritillverkade varor kom nu från USA. Sovjet låg däremot i ruiner. Landet hade förlorat 20 miljoner människor och låg nu i spillror.
Från Sovjetunionens sida var man rädd att väst skulle försöka tränga undan kommunismen i Sovjetunionen för att slippa kommunistiska revolutioner, och bland staterna i väst fruktade de faktiskt för att kommunismen skulle sprida sig. Man såg hur det hade utvecklats i de länder som Sovjetunionen hade tagit efter andra världskriget när Stalin flyttade sina gränser i Europa så att Estland, Lettland, Litauen och delar av Finland, Tyskland, Polen och Tjeckoslovakien förklarades som Sovjetrepubliker. Misstänksamheten ökade mellan öst och väst.
Ledarna i USA blev oroliga över utvecklingen i Europa så de gjorde allt som stod i deras makt för att hindra kommunismen att sprida sig över hela Europa. ”Fria folk som motsatte sig att underkastas av beväpnade minoriteter eller utomstående krafter” som sades av USA:s dåvarande president Harry S Truman och uttalandet var ett angrepp mot kommunismen.


Potsdamkonferensen
Potsdamkonferensen hölls mellan 17 juli-2 augusti, 1945 i Potsdam nära Berlin mellan USA, Sovjetunionen och Storbritannien. Den fördes mellan USA: s dåvarande president Harry S Truman samt Churchill som senare bytes ut mot C R Attle. För västmakterna var det viktigt att Tyskland kom upp på fötterna igen gällande ekonomin.
Konferenserna var framgångsrika när det gällde hur kriget skulle föras och tvisterna mellan Sovjetunionen och västmakterna angående Östereuropas framtid. Men när segermakterna träffaste igen i Potsdam i juli 1945 förvärrades det mellan båda sidorna. Misstänksamheten ändrades till det mer negativa. Därför tog Sovjetunionen, Frankrike, Storbritannien och USA en varsin del av Tyskland och Berlin som de fick göra vad de ville med.


Utlösningen
Länderna USA, Storbritannien, Frankrike och Sovjetunionen kontrollerade varsitt område utav Tyskland. 1948 blockerade Sovjetunionen västmakternas delar av Berlin för att försöka svälta ut området och därför kunna ta över hela Berlin. Försöket misslyckades dock eftersom att västmakterna (Storbritannien och Frankrike) svarade med att låta flygplan fullastade med livsmedel flyga in i Västberlin. Stalin gav vika och blockaden hävdes. Nu började det Kalla Kriget på grund av Stalins kommunistiska maktövertagande som misslyckades. Förhållandet mellan Sovjet och USA var nu kallare än den kalla kylan i Sibirien. Journalisten Walter Lippman kallade konflikten för ”Det kalla kriget”. Men det sägs att det var Bernard M. Baruch som uttryckte kriget för det kalla kriget 1947.

Det kalla krigets utveckling

Kapplöpningen
Efter andra världskriget har flera länder hotat med att använda deras atombomber på grund av olika politiska orsaker. Även att FN grundades efter första världskriget av många nationer i världen för att behålla freden och skydda befolkningens rättigheter samt friheter i världens så att det inte skulle bli krig igen. Men befolkningen fortsatte att hysa stark ovilja av olika orsaker som religioner, rädsla och kommunism.
Det finns ingenting som skapar sådan kreativitet hos vetenskapsmännen som under pågående krig. Under det kalla kriget arbetade 40 % utav världens smartaste hjärnor med att uppfinna effektivare sätt att kunde utrota motsidan. Resultatet utav detta blev att USA och Sovjetunionen uppfann atombomben och vätebomben, större och starkare vapen som kunde nå längre. Den första vätebomben provade USA 1952, Sovjetunionen provade sin första 1961. Enorma summor satsades på vapen och forskning kring nya vapen. USA uppfann först långdistansrobotar och hade först missilbärande ubåtar. De ledde vapenkapplöpningen under hela kalla kriget. När Sovjetunionen inte kunde avfyra sina missiler hemifrån eller från utlandet så satsade man mer på fasta baser i satellitstater nära USA. Kubakrisen blev ett resultat utav den politiken (se sida11).
I slutet av 1950 –talet hade de båda supermakterna framställt så mycket kärnvapen som
hade så lång att varje försök att slå ut fienden hade varit självmord. 1969 började man
förhandla om kärnvapen i Helsingfors och resultatet ett avtal mellan supermakterna.
När Sputnik sköts upp i rymden 1957, blev Eisenhower uppmanad till att göra något. Han skapade NASA, USA: s rymdforsknings och utbildningscentra och NASA: s uppgift blev att landsätta de första människorna på månen. Till en början låg Sovjetunionen hela tiden steget före USA, de hade den första satelliten, Sputnik, den första livsformen, hunden Lajka, och den första människan i rymden, Jurij Gagarin. Hela tiden svarade man ifrån USA: s sida med att ett par månader senare genomföra liknande expeditioner. Utvecklingen gick i rasande tempo och enorma summor spenderades. Så till slut, efter mycket och dyr forskning, gick USA den 16 juli 1969 om Sovjetunionen i kapplöpningen i rymden. Efter lite datakrångel landade den första bemannade rymdfarkosten på månen, Apollo11. Efter månlandningen med Apollo11 kom Sovjetunionen aldrig ifatt USA i rymdkapplöpningen. Sovjetunionen hade sämre teknologiska kunskaper mot USA: s.


Marshallhjälpen
I USA var man oroade över den kommunistiska expansionen och vid 1945 var hela Östeuropa och Nordkorea styrt ifrån Moskva. Även Jugoslavien var kommunistiskt men Tito hade brutit med Moskva och fick därför inget stöd därifrån. Starka kommunistiska krafter fanns ibland annat Frankrike och USA kände sig hotad av kommunismen och ville inte att den skulle sprida sig.
I USA blev man överens om att det bästa sättet att bekämpa kommunismen var att motverka fattigdom och svält, då dessa var en bra kommunistisk grund. Den 5 juni 1947 lade USA:s utrikesminister Marshall fram ett förslag som innebar att alla länder som ville skulle kunna be om ekonomiskt stöd ifrån USA. Det fanns ingenting uttal om kommunismen i Marshalls förslag, men det var dock ingen tvekan om vad USA ville med hjälp av hans plan.
När Sovjetunionen avstod biståndet kunde inte länderna i Östeuropa ta emot pengarna utan att väcka missnöje i Moskva och därför avstod alla kommunistiska länder utom Jugoslavien. Från 1947 till 1952 skulle totalt 23 miljarder dollar i hjälp flöda i Västeuropa, även Japan tog en del av pengarna. Marshallhjälpen bidrog i hög grad till att den västeuropeiska ekonomin kom på fötter efter andra världskriget och det gav Västeuropa ett ekonomiskt försprång som Östeuropa inte kommer att ta in än på länge.

Pragkuppen
I Tjeckoslovakien hade skörden 1947 varit katastrofalt dålig och man bad USA om hjälp och USA såg då chansen att köra lite utpressning mot Tjeckoslovakien på samma sätt som man gjort mot Frankrike. I Frankrike hade två kommunistiska partier suttit med i regeringen och när Frankrike hade lämnat in en låneansökan till världsbanken fick de från amerikanerna att kommunistpartierna skulle ut ur regeringen och Frankrike hade då uteslutit kommunistpartierna för att få lånet. Men mot Tjeckoslovakien fungerade dock inte utpressningen och Gottwald, som var den kommunistiske premiärministern, vände sig till Sovjetunionen, där han fick 600 000 ton vete direkt. Handelsministern i Tjeckoslovakien blev förbannad eftersom att han tyckte att amerikanerna hade drivit dem till det Stalinistiska lägret.
– ”Vi hade bara behövt 200 000 eller 300 000 ton vete, men de förbannade amerikanerna tvingade oss att tigga. När sen ryssarna erbjöd oss 600 000 ton var vi tvungna att acceptera.”
Det rådde en stor politisk spänning under 1948 i Tjeckoslovakien. Det drogs en skarp gräns mellan länderna i Warszawapakten och medlemmarna i NATO tvärs genom Europa och Winston Churchill döpte gränsen till järnridån där båda sidor hotade varandra med vapen och atombomber. En terrorbalans skapades vilket betydde att ingen sida kunde förinta den andra utan att själv dödas. Den spänningen som rådde mellan USA och Sovjetunionen kunde avspeglas i dessa länder.
De borgliga tänkte att de nu kunde avgå och på så vis framkalla en regeringskris. På ett kuppartat vis hade nu borgarna satt igång en utveckling i Tjeckoslovakien som skulle sluta med kommunisternas maktövertagande. Kuppen blev en bakvänd kupp. Initiativet utgick inte från kommunisterna, vilket senare skulle påstås, utan ifrån de borgliga. Kommunisterna gick nu till motattack och lördagen den 21 februari 1948 gick flera hundra järnvägsarbetare ut strejk och på söndagen samlades 8000 kommunister till en arbetarrådskonferens. Kommunistkämpen Antonin Zapatocky höll anklagelsetal mot kapitalismen och på måndagen, kom den kommunistiska tidningen Rude Pravo ut med ett stort antal artiklar ur Moskvatidningarna Izvestija och Pravda, där man uttalade sitt stöd för bröderna i Tjeckoslovakien. Dagen efter gav president Benesj vika och den 10 mars tillsattes Gottwalds helt nya kommunistiska regering.
Det stora stödet till Sovjetunionen i Tjeckoslovakien berodde till stor del på att Sovjetunionen var det enda utav de allierade som inte svek Tjeckoslovakien i München 1938, då landet lovades bort till Hitlertyskland. I väst blev man oroliga över det kommunistiska maktövertagandet i Tjeckoslovakien och när västmakterna i mars 1948 skulle träffas i Bryssel såg Truman sin chans att inleda ett mer omfattande försvarsavtal där också USA kunde ingå och han såg en chans för västmakterna att gå samman mot kommunismen.


Maktskifte i Sovjetunionen
Leonid Brezjnev dog 1982 efter att ha suttit i makten i 18 år. Han hade tagit makten från Nikita Chrusjtjov. Den gamle KBG-chefen Jurij Andropov tog över makten efter Leonid Brezjnevs död. I USA såg man positiv på att en man som lett den sovjetiska underrättelsetjänsten tog över makten. Men Jurij Andropov var gammal och ett och ett halv år senare avled han. Efter Jurij Andropovs död tillträdde redan den dödsjuke Konstantin Tjernenko som bara satt ett år vid tronen innan han också avled. Efter hans död var det uppenbart att det behövdes ungt blod i den sovjetiska ledningen. Michael Gorbatjov tillträdde 1985 och han var den yngsta i den politiska ledningen med sin 54 år. Michael Gorbatjov inledde genast reformationer. Han såg sig själv som Sovjetunionens räddare och hans uppdrag var att modernisera landet. Men han tänkte inte byta system helt.
Problemet för Michael Gorbatjov var att han fick fler anhängare utomlands än hemma. Michael Gorbatjov kunde uppföra sig i internationella sammanhang och han blev bästa vän med den brittiske premiärministern Thatcher och med USA: s president Reagan. Men på hemmaplan blev Michael Gorbatjov alltmer isolerad och han hade inga nära vänner i Sovjetunionens ledning.


Kommunismen på frammarsch
Kommunistpartiet i Kina skapades 1921 och 1927 bröt de ner det ledande partiet kou-min-tangpartiet. Kai-shek vände sina soldater Kommunistpartiet skapades i Kina 1921. 1927 bröt man med det ledande Kou-min-tangpartiet. Chiang Kai-shek vände då sina soldater mot kommunisterna och utplånade dem nästan. I kommunistpartiet tog Mao Zedong nu över ledningen. Kommunisterna hade en framgångsrik gerillakrigföring mot regeringstrupperna. Men 1934 satte regeringstrupperna in en trupp på en miljon soldater mot kommunisterna som tvingades ut på den ”Långa marschen”. Under marschen, som varade i två år och var 1000 mil lång, dog 2/3 utav de som inlett den.
Inbördeskriget lades åt sidan när japanerna invaderade Kina men återupptogs igen efter kapitulationen. Maos kommunister hade då stärkt sina ställningar och drev bort de USA-stödda regeringstrupperna. Chiang Kai-shek tvingades fly till Taiwan och Mao Zedong utropade 1949 Folkrepubliken Kina.
Kineserna började samarbeta med Sovjetunionen och vid 50-talets slut hade Mao Zedong fått det kinesiska samhället på fötter. 1963 bröt dock Kina med Sovjetunionen efter att Kina ville ha kärnvapen utav den kommunistiske grannen i norr. Sovjetunionen kallade hem alla sina experter. 1964 provsprängde Kina sin första atombomb.
I USA oroade man sig mycket över att Kina, världens folkrikaste land blev kommunistiskt. Men revolutionen som senare uppstod i Kina hade snarare negativt på kommunismen. Efter brytningen med Sovjetunionen 1963 har de båda länderna motverkat varandra.
I Grekland hade ELAS, det grekiska folkets befrielsearmé, under andra världskriget kämpat på de allierades sida och ELAS styrdes utav kommunisten Aris Velouchiotis. När den tyska ockupationen upphörde 1944, försökte den grekiska armen återta makten ifrån ELAS, som vid det laget kontrollerade större delen utav landet.
Armen stöddes av britterna, som vid Jaltamötet blivit lovade kontrollerande inflytande i Grekland och nu tänkte de skaffa sig det. Två pansardivisioner ifrån Afrika sattes in och den 12 februari 1945 kapitulerade ELAS. Kommunisterna i Grekland fick inte en enda rubel i stöd från Sovjetunionen. Stalin hade i Jalta lovat Churchill och det löftet höll han. Det kan påstås att Sovjetunionen aldrig bröt ett löfte, de tolkade dem bara på sitt eget sätt.
Den brittiska aktionen i Grekland fick så mycket kritik från USA och hemmaopinionen i England att Attle blev tvungen att ta avstånd ifrån ingripandet, som hans företrädare Churchill inlett. I Grekland tillsattes en moderat regering som vanstyrde landet. 1946 utbröt inbördeskriget på nytt, motståndsrörelsen fick stöd ifrån de kommunistiska länderna Bulgarien och Jugoslavien.
Det krigströtta brittiska imperiet knakade nu i fogarna. I Storbritannien var 6 miljoner människor arbetslösa och pengar fattades till det mesta. Man kunde nu inte längre bekosta insatserna i Grekland och 1947 drog sig britterna ut ur Grekland, Turkiet och Indien.
I USA höll den biträdande utrikesministern Acheson ett tal där han starkt varnade för ett kommunistiskt Grekland. Så när britterna drog sig ur såg Truman sin chans att överta britternas intressen i området och han övertygade kongressen om ett mångmiljonanslag till Grekland och Turkiet. Inbördeskriget fortsatte till 1949, då amerikanarna med hjälp av napalm besegrat motståndsrörelsen.
Grekland blev en bräcklig och korrumperad demokrati, men trots det valdes de 1952, tillsammans med Turkiet in i NATO.

Muren
1961 reste president Kennedy till Wien för att samtala med Nikita Chrusjtjov, mötet var bara några månader efter det misslyckade invasionsförsöket i Grisbukten på Kuba. Kennedy hade behov av att visa sig handlingskraftig gentemot Sovjetunionen.
Chrusjtjov krävde en lösning på konflikten i Tyskland, med det då krävde han också ett erkännande av DDR. Kennedy motsatte sig detta, ett sådant erkännande hotade Västberlins existens. Kennedy förklarade att USA var beredda att försvara Västberlin. Vid det här laget började deltagarna i diskussionen att bli förbannad och det bankades i borden och talades om bomber och raketer. Chrusjtjov förklarade att USA borde förbereda sig på krig och det tvingades Sovjetunionen också göra.
I juni 1961 flydde 3000 östtyskar om dagen till Västberlin från Östberlin. Natten mellan den 12 och 13 augusti spärrades dock gränsövergångarna mellan Öst- och Västberlin av och muren började byggas. Muren var Chrusjtjovs sätt att lösa det olösliga Tyska problemet. I och med dess uppförande hade Chrusjtjov bordlagt frågan om Tyskland i en generation.
En mur var ingen trevlig lösning tyckte Kennedy men samtidigt konstaterade han att ”En mur är helsikes mycket bättre än ett krig”


Imperiets sönderfall
Den 20 augusti 1991 avsattes Gorbatjovs utav kommunistiska kuppmakare som försökte behålla makten över Sovjetunionen. Men tyvärr så gjorde kuppmakarna allting fel. När Jeltsin hoppade upp en stridsvagn och förklarade att juntan brutit mot lagen och borde därför åtalas för en massa olika saker.
Gorbatjovs sista hopp hade varit ett lån från västmakterna men de vägrade och sa åt Sovjetunionen att rusta ner istället på sina vapen. Sovjetunionen rustade ner och USA såg att hotet från Sovjetunionen inte längre och de var glada över att kärnvapnen inte hade använts i kriget. Men egentligen så kom kärnvapnen till användning. Om man trycker en pistol mot tinningen på en person för att få sin vilja fram utan att avfyra den så kan man ju inte direkt säga att man inte använt pistolen. På så sätt så användes kärnvapnen hela tiden, som hotmedel under de olika konflikterna under kalla kriget.
Den 3 oktober uppstod ett enat Tyskland. På juldagen ringde Gorbatjov till Bush och sade adjö och därefter höll han ett tal i sovjetisk TV där han beklagade att sovjetrepublikerna valt att gå skilda vägar.
De enorma förändringar som Gorbatjov genomdrivit hade krävt stora ansträngningar och samhällskrisen förvärrades. Det gamla systemet, konstaterade Gorbatjov, föl innan det nya börjat fungera. Det kommunistiska imperiet hade kollapsat och USA hade segrat. Nu var kalla kriget över.

Krig, kriser och konflikter i resten av världen


Det uppkom kriser, konflikter och till och med krig i andra länder under Kalla kriget. De länder som detta hände i bad USA om hjälp först som vägrade ge dem hjälp och dessa länder vände sig till Sovjetunionen som gav dem den hjälp de ville ha. Om USA hade hjälp dem från början så kanske inte ens detta hade stått i historien.


Koreakriget
Korea hade efter andra världskriget delats in i två delar. Den norra delen styrdes av ryssar som var kommunister och den södra delen styrdes av amerikaner som var imperialister.
Sommaren 1950 hade kalla kriget nått landet som var uppdelat i två delar. I juni 1950 gick de kommunistiska Nordkorea till anfall mot de kapitalistiska Sydkorea. Det var överlägsna och snabba så att FN bestämde att hjälpa Sydkorea och detta beslut kunde tas eftersom att kommunistlandet Kina inte var medlem eftersom att de hade nekats det och Sovjetunionen hade bojkottat FN i samma veva som Kina inte fick bli medlem i FN. Trupperna som FN sände till Sydkorea bestod utav amerikaner som lyckades driva ut nordkoreanerna ur Sydkorea och ta kontrollen över nästan hela Nordkorea. Men kinesiska trupper kom till Nordkoreas undsättning och hjälpte dem att gå över gränsen och tillbacka fienden. Fronten blev stabiliserad. Frontlinjen blev som en gräns mellan de två staterna och efter tre år av krig där två miljoner människor dött blev det vapenstillestånd som innebar att gränsen skulle bevakas av FN. Korea förblev delat.


Cuba krisen
1952 tog Fulgenico Batista till makten i Cuba efter en militärkupp. Han hade då redan varit president på Cuba under perioden 1940-44. Han var en mycket diktatorisk ledare och lät avrätta alla som satte sig emot honom eller tyckte annorlunda.
Fidel Castro tog makten på Cuba 1959 efter en revolutionskupp mot Fulgenico Batista och skaffades sig förbindelser med Sovjetunionen och när USA fick reda på det svarade de med ett invasionsförsök med hjälp av underrättelsetjänsten CIA och de misslyckades. Efter USA: s attack sökte Castro militär hjälp från Sovjetunionen och hösten 1962 flög amerikanska spaningsflygplan över till Cuba och tog flygbilder där det visade sig att Sovjetunionen höll på att bygga raketbaser för att hjälpa Cuba. Det innebar att Sovjetunionen kunde beskjuta hela den Nordamerikanska kontinenten och amerikanerna var tvungna till varje pris att förhindra detta. USA bestämde sig för att blockera all sjöfart till Cuba så att sovjetiska fartyg kunde införa utrustning till de sovjetiska baserna. Amerikanska krigsfartyg lade sig vid Cubas kuster samtidig som ett tjugotal fartyg var på väg till Cuba. En hel värld väntade i spänning på vad som skulle hända och de trodde det värsta, att ett tredje världskrig skulle bryta ut med kärnvapen istället för vanliga vapen som användes i de andra världskrigen. Sovjetunionen gav upp och de ryska fartygen vände hem. Men än var inte krisen över! Cuba fortsatte arbetet med raketramperna men krisen tog slut en vecka senare när Stalins efterträdare Nikita Chrusjtjov sa åt dem att montera ner ramperna om amerikanerna lovade att de inte skulle anfalla Cuba något mer.
I augusti 1963 ingick länderna i ett avtal om att inte göra några som helst kärnvapenprov och för att förhindra missförstånd och förhastade beslut inträffade den heta linjen mellan supermakterna.
Vietnamnkriget
Vietnamn var som Korea uppdelat i tvådelar där två olika politiska åsikter styrde. Den nordliga delen var under kommunistiskt styre som styrdes av Kina och Sovjetunionen medan den sydliga delen styrdes av privatkapitalistiskt styre, som stöttades av USA och Frankrike. Detta hände 1954.
1960 bildades den sydvietnamesiska gerillarörelsen FNL, för att Nordvietnam tryckte på Sydvietnameserna och ville befria dem från sina ockuperade. När USA fick höra om hotet att Nordvietnam skulle inta Sydvietnam, så skickade USA ännu mera amerikanska soldater och 1968 uppgick styrkan till en halv miljon soldater. USA bombade Nordvietnam och försökte krossa FNL i Sydvietnam genom att förstöra gerillakontrollerade områden. Man använde kemiska vapen och då började världsopinionen bli kritisk mot USA. Amerikanerna fällde mer bomber över Vietnam än under hela andra världskriget. Efter stora amerikanska förluster beslöt den nyvalda presidenten Richard Nixon att kriget skulle ta slut. Så den 27 januari 1973, hade Nordvietnameserna undertecknat ett fredsavtal i Paris, och så var kriget slut


Suezkonflikten
Den 26 juli 1956 bestämde sig Egyptens ledare Gamal Abdel Nasser för att nationalisera Suezkanalen och orsaken till att han ville nationalisera Suezkanalen var för att USA vägrat att ge lån till Nassers stora projekt som var Assuandammen. USA menade att Egypten börjat närma sig Sovjetunionen och tänkte pröva med utpressningen som de hade använt på Frankrike och försök med på Tjeckoslovakien. Men Egypten vände sig till Sovjetunionen som såg sin stora chans och började sälja vapen och låna ut pengar till Egypten.
I Storbritannien och Frankrike var man mycket upprörda över det egyptiska övertagandet av Suezkanalen, som betraktades som privat Engelsk/Fransk egendom. I Frankrike trodde man att Nasser hade ett finger med i spelet när det gällde upproret i Algeriet 1954 och var därför vill Frankrike att Nasser skulle försvinna från makten. Tillsammans med en tredje stark militärmakt, Israel, gick man samman mot Egypten. Planen var att Israel skulle anfalla Egypten, varefter de fransk-engelska trupperna skulle sättas in för att skilja de stridande åt. På kvällen den 29 oktober 1956 anföll den israeliska armén, Zahla, Egypten.
USA motsatte sig de tre staternas militära aktion och man föreslog i FN: s säkerhetsråd att aktionen skulle dömas. USA tog upp ärendet i generalförsamlingen där Storbritannien, Frankrike och Israel ställdes vid skampålen och eldupphör krävdes. Generalförsamlingen uppmanade de tre länderna att dra sig ut ur Egypten och lämna plats åt en fredsbevarande styrka ifrån FN.
Resultatet utav Suezkonflikten blev att kanalen gjordes obrukbar, egyptierna hade blockerat den med sänkta skepp. Suezkanalen kom även i fortsättningen att tillhöra Egypten. Storbritanniens och Frankrikes tid som stormakter fick ett slut och USA övertog Storbritanniens intressen i området samtidigt som Sovjetunionen började ge lån till Nasser som genomförde sitt stora projekt, Assuandammen.


Den ungerska revolten
I Ungern rådde på hösten 1956 stor optimism. I grannlandet Polen hade den stalinistiska regeringen tvingats avgå och en betydligt folkligare regering under den tidigare kommunistiska oppositionsledaren Gomulka tillsatts. Allt detta hade godkänts utav Moskva.
I Ungern hade nyligen kommunistledaren Rakosi, en ungersk mini-Stalin tvingats avgå.
Demonstrationer inleddes och den gamla Stalin-statyn slogs omkull och hackades i bitar. Stämningen var upprymd. Den panikslagna ledningen i Moskva var så desperat att man provade en ”polsk” lösning. Man gav regeringsmakten till f d den avsatte Imre Nagy.
Samtidigt satte man den 25 oktober pansarvagnar från Sovjetunionen för att ha kontroll på demonstranterna. Den 30 oktober ombildade Nagy sin regering och den 1 november fattade den regeringen en rad ödesdigra beslut.
Den ungerska regeringen förklarade sig neutralt och utträdde ur Warszawapakten. I Moskva var Chrusjtjov förtvivlad och mellan den 2 och 3 november sammanträffade han med Jugoslaviens ledare Tito som förslog att ett militärt ingripande och att den nyutnämnda generalsekreteraren för kommunistpartiet i Ungern, Janos Kader, skulle få makten.
Den 3 november var förberedelserna klara och den 4 november satte planen igång. Det var ingen större svårighet att stoppa upproret i Ungern. Efter att revolutionen slogs ned så lyckades dock Janos Kader med att bli en slags landsfader för Ungern.
Sovjetunionen försökte hävda att man 1956 räddat Ungern. Efter 1956 tilläts Ungern att som första land experimentera med kapitalism. Landet fick frihet på det ekonomiska planet, bara det höll sig helt lugnt politiskt. Från väst så höll man sig passivt, inte många var villiga att riskera världsfreden för Ungerns skull.


Kongokrisen
Mot slutet av 1950 – talet utvecklades det Kalla kriget till en global öst-västlig rivalitet. Supermakternas intressen hade lutat åt U-länderna och bakom det intresset låg ekonomiska och ideologiska skäl.
Kongokrisen började 1960 när de blev självständiga. Det uppstod konflikter mellan Kongos president Joseph Kasavubu som ville ha ett decentraliserat styre medan premiärministern Patrice Lumumba ville ha en centraliserad stat. Kongos regering vände sig till FN eftersom de tyckte att de behövde hjälp med situationen som de tyckte var lite kaotisk. FN svarade med att skicka styrkor till Kongo men de hade inte fått tillåtelse att blanda in sig i de interna och militära uppgörelserna i Kongo eftersom att FN: s dåvarande generalsekreterare Dag Hammarskjöld ville undvika stormaktsinblandning. Så regeringen vände sig till Sovjetunionen samtidigt som de krävde att FN-styrkorna skulle dras tillbaka och eftersom att Sovjetunionen nu var inblandad så drogs Kongokrisen in automatiskt in i det kalla kriget.
Inbördeskriget fortsatte och i september 1961 dog Dag Hammarskjöld under en resa till en medling mellan centralregeringen och Kongos premiärminister Patrice Lumumba mördades i januari året där på utav sina fiender. Oroligheterna inne i landet lugnades ner och under sommaren 1964 lämnade de sista FN-styrkorna landet och mot slutet av 1965 var nästan hela delen av Kongo under centralregeringens styre.

Kärnvapen

Det nya vapnet
Den 6 augusti 1945 fällde USA sin första atombomb, ”Little Boy”, över den japanska staden Hiroshima och tre dagar senare, den 9 augusti fällde de den andra atombomben som kallades ”Fat Man”, över Nagasaki när de överlevande från Hiroshima flyt. Teorin var att USA ville demonstrera atombomben för Sovjetunionen får stöd utav den brådska med vilken USA satte in atombomben i kriget. Man ville helst att det skulle ske innan Sovjetunionens planerade krigsförklaring mot Japan som alltså skedde den 8 augusti.
Det finns en annan, mer skrämmande, teori om varför USA använde sitt nya vapen. Sen att Manhattan-projektet startades 1942 hade det kostat otroliga 2 miljarder dollar. Kanske var man tvungna att visa folket att det inte var 2 miljarder bortkastade dollar.
Dessutom fanns det en vetenskaplig aspekt. ”Little Boy”, bomben som fälldes över Hiroshima, var en uranbomb, medan ”Fat Man” var en plutoniumbomb. Genom att fälla den andra bomben över Nagasaki, dit stora delar utav de överlevande från Hiroshima flytt, kunde amerikanska vetenskapsmän få en storskalig jämförelse mellan de båda bomberna och deras effektivitet.
När amerikanarna i Potsdam fick reda på att USA förfogade över en atombomb ansåg man det nödvändigt att berätta det för Sovjetunionen. Därför gick Truman, som av en ren händelse, fram till Stalin och berättade att USA hade en stor bomb. ”Bra”, svarade Stalin. Han hoppades att USA skulle använda den. När Stalin reagerade så oberört trodde Truman att Stalin inte riktigt förstod vad han sagt. Men Stalin visste det med största sannolikhet. Sovjetunionen hade haft den sedermera dömda spionen Klaus Fuchs närvarande vid provsprängningarna i Alamogodo.


Atombomb
En atombomb innehåller någon form av plutonium eller uran. De båda ämnena är högt radioaktiva och avger alfastrålning som är cancerframkallande. För att få en atombomb att explodera behövs en reaktion av olika ämnen. Reaktionen bör ske snabbt för en bättre explosion. Det ämne som passar bäst till atombomber är uranisotopen, uran-235. Men vanligt uran innehåller väldigt lite uran-235 så man får berika uranen för att få mer uran-235. Om man inte berikar uranen med mer uran-235 så försvinner de frigjorda neutronerna ut innan de har hunnit klyva någon kärna.
För det man eftersträvar när man gör en atombomb är att under högt tryck slå ihop ämnena till en superkritisk massa utan att frige fler neutroner än naturligt. Detta görs med hjälp av olika funktioner och mekanismer inuti bomben. Funktionerna får också bomben att detonera i rätt ögonblick samt att hålla ihop den superkritiska massan tills en tillräckligt stor del av massan har klyvs.
Man bör alltså ha en tillräckligt stor bit uran, en kritisk massa. Den kritiska massan beror just på procenthalten av uran - 235. Om man lyckats få fram 100 procentigt Uran- 235 räcker det med 20 kilogram för att en explosion ska vara möjlig. Men tar man för mycket massa med för mycket Uran- 235 i kan det självantändas, det kallas överkritisk massa. För att undvika att få en överkritisk massa kan man istället ta två underkritiska massor och spränga ihop dom när man vill framkalla en kärnexplosion och få en överkritisk massa. På det sättet sprängde man bomberna över Japan år 1945, två underkritiska massor blev till en överkritisk massa. Bombmodellen man använde var av gevärsprincipen. Som namnet säger så skjuts en underkritisk massa iväg mot en annan underkritisk massa. När de krockar så blir det en explosion och massan blir överkritisk.
Atombomben är den första typen av kärnvapen som togs fram, testades och till och med användes. På slutet av 1930 – talet så kom europeiska forskare fram till att ur en reaktion av uran kunde användas till mycket extrema och kraftfulla vapen. Detta ledde till att Albert Einstein i augusti 1939 skrev ett brev till USA: s dåvarande president Franklin D. Roosevelt där han beskrev denna upptäckt och varnade för vapnets kraft. För att inte riskera att sitta utan möjlighet till att försvara sig så skapade USA: s styre 1942 det topphemliga Manhattanprojektet. Ledaren för detta projekt var Brigadgeneralen Leslie R. Groves. Projektet var väldigt lyckat på många platser men framför allt vid Los Alamos, New Mexico där slutligen den första atombomben skapades under ledning av den amerikanske fysikern J. Robert Oppenheimer.
Den första använda atombomben hade namnet Little Boy, och släpptes över Hiroshima klockan 8:15 den 6 augusti 1945 av Boeing B-29 bombaren Enola Gay. Bomben uppskattas haft en sprängkraft på mellan 10 och 20 kiloton, vilket innebär att endast 1 % av uranet genomgick reaktionen.


Vätebomb
Vätebomb är en tvåstegsbomb där första steget är atombomb och det andra steget vätebomb. Trycket och värmen som är ca 100 miljoner grader som atombomben skapar genom sin utlösning utnyttjas för att för att skapa en reaktion i det andra steget. Det som händer är att deuterium och tritium övergår till helium under reaktionen. En vätebomb är mycket mer kraftfull. Man säger att vätebomben är 1000 gånger kraftfullare än atombomben. Dessutom är vätebomben 50 miljarddels sekund långsammare än en atombomb.

Skadeverkan av bomberna
Explosionen åstadkommer skador först och främst av skenet som är flera gånger starkare än solens värmestrålning som bländar eller förstör synen under en väldigt lång tid. Värmestrålningen ger också kraftiga brännskador och allt brännbart material antänds spontant, men det beror på avståndet från själva utlösningen. I området där bomben exploderar förångas allt vatten och till och med sten och berg kan rasa samman som ett gals kastat mot marken.
Explosionen ger också en stötvåg som från början färdas med överljudshastighet men saktar så småningom till ljudhastighet. Stötvågen är så kraftig att den utan problem kan jämna stora byggnader till marken.
Den sista som varken känns eller syns är kanske den mest farligaste biverkningen av en explosion, den joniserade strålningen. Den joniserade strålningen liknar den strålning som används vid röntgenundersökningar. Strålningen delas in i två typer. Initialstrålning kommer från bomben under den första minuten. Den består av gamma- och neutronstrålning och den är mycket stark och svår att skydda sig mot även om den avtar fort. Men ersätts av den kvarvarande strålning som kommer från det radioaktiva stoft som spridits ut efter explosionen. Den består av bl.a. Neutron- och betastrålning och effekterna av joniserande strålning beror på hur kraftig den är och under hur lång tid man blivit utsatt. Om den är tillräckligt kraftig innebär den omedelbar död. En svagare strålning ger upphov till varierande grad av illamående, kräkningar och eventuellt medvetslöshet. All exponering för joniserande strålning ger på sikt en förhöjd risk för cancer.

Sammanfattning

Det finns faktiskt fördelar med kärnvapen. När ett land har andraslagsförmåga så elimineras riskerna för krig gällande kärnvapen. Om USA har kärnvapen och Sovjetunionen har det så vågar inte något av dessa länder anfalla varandra.
Det här är nog det svåraste jag har någonsin har gjort. Jag visste inte hur jag skulle lägga upp mitt arbete med allt fakta jag hade och det stod inte samma fakta. Jag sökte på Internet på olika söksidor och fann en hel del fakta om Kalla kriget, atombomb, vätebomb, Koreakriget osv. Med allt fakta jag fick fram vart det svårt att veta vad jag skulle börja med och vad jag skulle använda.
Jag valde att ta med fakta om kärnvapen samt kronologin eftersom att jag tycker att kärnvapen fortfarande är en aktiv fråga här i välden och det kalla kriget började faktiskt med just en atombomb. Jag vill berätta om vilka vapen som gjorde att det blev krig mellan supermakterna som vann andra världskriget.
Arbetet har varit mödosamt men lärorikt! Jag har blivit mer intresserad av vad som hände dessa år som det kalla kriget pågick och varför det pågick så länge som det gjorde. Jag visste faktiskt inte att det var mycket som hände under denna tid mellan 1945 – 1991. Detta arbete är nog det mest lärorika jag någonsin har arbetat med och jag kan klart säga att jag är nöjd med det helt enkelt. Borde jag inte vara det?
Jag vill tacka skolans bibliotek som har hjälpt mig att hitta fakta om detta krig samt min läsare som har läst mitt arbete!

Källförteckning


*Epos för gymnasieskolans kurs A, B, C (1996), Robert Almquist och Wiksell
*Stora Focus (1998), Esselte Focus Uppslagsböcker AB
*Lexikon (2000), Bra Böcker AB
*Kalla Kriget (1999), Historiska Media och författaren
*Nationalencyklopedin

*www.37.com
*www.mimersbrun.com
*www.yahoo.se
*www.ne.se
*www.spary.se
*www.passagen.se


































Kronologi


1945
27/1 Förintelselägret Auschwitz-Birkenau befrias av allierade, dvs. sovjetiska trupper.
4/1 Jalta-konferensen mellan ”de tre stora”, Churchill, Roosevelt och Stalin inleds.
12/4 Franklin D Roosevelt avlider. Harry S Truman tillträder som amerikansk president.
25/4 46 nationers representanter samlas i San Francisco för att bilda Förenta nationerna så kallad FN.
8/5 Tyskland kapitulerar. Fred i Europa.
16/6 Världshistoriens första framgångsrika kärnvapenexperiment genomförs i Alamogodo, New Mexico, USA.
17/7 Potsdam – Konferensen inleds.
6/8 Första atombomben, Little Boy, fälls över Hiroshima.
9/8 Den andra atombomben, Fat man, fälls över Nagasaki.
14/8 Japan kapitulerar. Fred även i Asien.

1946
Febr. Signaturen X. S (pseudonym för George Keenan) artiklar publiceras i den amerikanska tidskriften Foreign Affairs.
5/3 Winson Churchill förklarar vid ett tal i Fulton, Missouri, Presidentens hemstad, att en järnridå sänkts över Europa.
Juni. Baruch-planen framläggas för FN: s atomenergikommission.
1/7 USA utför nya atombombsprov över Bikiniatollen i Stilla havet.
6/12 Utrikesministermöte i Paris. Fredsföredrag i Italien, Rumänien, Bulgarien, Ungern och Finland.

1947
21/2 Storbritannien utrikesminister Ernest Bevin underrättar sin amerikanske kollega George Marshall att Storbritannien inte längre förmår försvara sina intressen i Grekland och Turkiet.
10/3 Utrikesministermöte i Moskva inleds men kollapsar inom kort, som reaktion på Truman-doktrinen.
12/3 Truman lanserar Truman-doktrinen och övertar det brittiska imperienansvaret i östra Medelhavet.
5/6 Marshallplanen lanseras.
2/7 Möte i Paris för att detalj diskutera Marshallplanen.

1948
23/2 Stalin föreslår i ett brev till Finlands president en finsk-sovjetisk freds- och biståndspakt.
25/2 Prag-kuppen utmynnar i kommunistiskt maktövertagande.
10/3 Tjeckoslovakiens utrikesminister Jan Masaryk hittas död.
17/3 Bryssel-pakten undertecknas. Presidenten Harry S Truman håller linjetal i amerikanska kongressen.
20/3 Marskalk Vassilij Sokolovskij lämnar det allierade kontrollrådet i Berlin i protest mot de västallierades beslut om att slå samman de tre västliga ockupationszonerna.
26/6 Berlin-blockaden inleds.

1949
22-24/1 Skandinaviskt ministermöte i Köpenhamn. De svenska utspelen om ett skandinaviskt försvarsförbud i skrinläggs definitivt.
4/4 NATO-avtalet, ”Atlantpakten”, undertecknas i Washington av tolv nationer, däribland Norge och Danmark men inte Sverige.
12/5 Berlin-blockaden upphör.
29/8 Sovjetunionen spränger sin första atombomb.
7/9 Västtyska förbundsrepubliken konstituerar sig i Bonn.
1/10 Kommunisterna under Mao Tse-tung segrar i Kina. I Peking utropas Kinesiska folkrepubliken.
7/10 DDR, Tyska Demokratiska Republiken, utropas i Östberlin.

1950
9/2 Joseph McCarthy håller sensationellt tal i Wheeling, West Virginia och säger sig avslöja kommunister.
14/2 Sovjetisk-kinesisk vänskaps- och biståndspakt undertecknas i Moskva av Josef Stalin och Mao Tse-tung, vilket senare befinner sig på långvarigt besök i Sovjetunionen.
1/3 Den tyska fysikerna Klaus Fuchs döms i London till 14 års fängelse för atomspionage för Sovjetunionens räkning.
25/6 Nordkoreanska trupper går över 38: e breddgraden. Koreakriget inleds.
6/11 Kinesiska trupper ingriper i Korea kriget.

1951
3/2 USA: s högste representant i Västtyskland, John J McCloy, friger Alfried Krupp och 28 andra nazistkollaboratörer.
15/3 Mohammed Mossadeq nationaliserar Irans oljeindustri.
11/4 Truman avskedar general Douglas MacArthur.

1952
10/3 Sovjetiskt utspel. Tyska återförening föreslås med avvisas med skepsis i väst.
26/5 Västtysklands förbundskansler Konrad Adenauer undertecknar överenskommelsen om en västeuropeisk försvarsgemenskap.
13/6 Svenska DC 3-a, på uppdrag för amerikanska underrättelsetjänsten, försvinner över Östersjön, troligen nedskjuten.
16/6 Svenska Catalina, på spaning efter den försvunna DC 3-an, skjuts ned över Östersjön.
27/11 Slansky-processen i Tjeckoslovakien avslutas med elva dödsdomar.

1953
5/3 Josef Stalin avlider.
17/6 Östtysk arbetarrevolt i Berlin.
20/6 Makarna Rosenberg avrättas i elektriska stolen, dömda för atomspionage.
26/6 Sovjetiske inrikesministerna och säkerhetschefen Lavrentija Berija avsätts efter maktkamp i Kreml.
27/7 Vapentillstånd i Korea.
19/8 Irans premiärminister Mossadeq störtas med CIA: s hjälp.
20/8 Sovjetunionen spränger sin första vätebomb.
1954
7/5 Den franska fästningen Dien Bien Phu i Vietnamn faller, vilket kort därefter leder till fredsavtal och franska upptåg från dess gamla indokinesiska koloni.
27/6 CIA-stödd ”befrielserörelse” störtar Guatemalas reformpresident Jacobo Arbenz.
1/11 Algeriets befrielsekrig inleds.

1955
24/4 Alliansfria stater från tredje världen avslutar konferens i Bandung.
5/5 Nästan på dagen tio år efter Nazisttysklands kapitulation återfår den västliga delen av det ockuperade Tysklands sin suveränitet.
14/5 Waszawapakten undertecknas av Sovjetunionen och dess satellitstater.
23/6 Stormakternas ledare möts igen, i Genève, för första gången sedan Potsdam.

1956
24/2 Chrusjtjov håller vid sovjettiska kommunistpartiers tjugonde kongress ett avslöjande tal om Stalin och fördömer ”personkulten”.
26/6 Gamal Abdel Nasser nationaliserar Suezkanalen.
28/6 Arbetarrevolt i Poznan i Polen.
21/10 Ungerrevolten inleds.
29/10 Israel går med underförstått godkännande från Storbritannien och Frankrike till angrepp mot Egypten.
4/11 Sovjetiska trupper inleder det slutliga krossandet av den ungerska revolten.
5/11 Franska och brittiska fallskärmsjägare landar vid Suezkanalen, officiellt för att hindra fortsatta strider mellan Israel och Egypten. FN-trupper avlöser dem två veckor snare, efter hård kritik inte minst från USA.

1957
4/10 Sputnik skjuts upp.
3/11 Nästa sovjetiska satellit skjuts upp med hunden Laika.

1958
14/7 Kupp i Bagdad. Kungafamiljen avrättas. Amerikanska marinkåren landstiger i Libanon.

1959
1/1 Kubanska revolutionen segrar.
15/9 Nikita Chrusjtjov inleder besök i USA två dagar efter att ett sovjetisk rymdraket landat på månen, effektiv sovjetisk PR.

1960
1/5 Amerikanska spionplan av typen U-2, skjuts ned över Sovjetunionen. Lama undanflykter från presidenten Eisenhower och USA: s vägran att inställa vidare spionflygningar medför att Chrusjtjov 16 maj lämnar den just inledda toppmötet mellan de båda i Paris.
30/6 Belgiska Kongo blir självständigt. Belgien ingriper nästan genast för at bakvägen återfå kontrollen över den rikaste delen, gruvprovinsen Katanga. FN ingriper.


1961
17/1 Kongos förste demokratiskt valda premiärminister, Patrice Lumumba, mördas.
20/1 John F Kennedy tillträder som amerikansk president.
12/4 Sovjetiske astronauten Jurij Gagarin blir första människa i världsrymden i sin raket Vostok.
17/4 CIA-organiserad invasion vid Playa Giron, också kallad Grisbukten, misslyckads totalt.
3/6 Tilltufsad amerikansk president, John F Kennedy, möter vid toppmötet i Wien Nikita Chrusjtjov.
13/8 Berlinmuren, i DDR kallad ”den anti-imperialistiska skyddsvallen”, börjar byggas.

1962
22/10 I ett TV-tal till den amerikanska nationen tillkännager John F Kennedy att sovjetunionens placerat ut kärnvapenmissiler på Cuba.
28/10 Nikita Chrusjtjov faller till föga och lovar dra bort de sovjetiska missilerna från Cuba.

1963
26/6 Kennedy besöker Berlin och förklarar: ”Ich bin ein Berliner”.
5/8 I Kreml undertecknar Sovjetunionens, Storbritanniens och USA: s utr...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt denna sida måste du vara medlem och inloggad.

Är du inte redan medlem?

Bli medlem nu och få tillgång till allt innehåll på hela Mimers Brunn.

Kommentera arbetet: Kalla Kriget

  Kommentera
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet


Källor för arbetet

Saknas


Källhänvisning

Michelle Silander [2003-01-28]   Kalla Kriget
Mimers Brunn [Online]. http://www.mimersbrunn.se/Kalla_Kriget_2019.htm [2014-07-31]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×

Senaste foruminläggen

annons

Ladda upp ditt arbete

Dela med dig, ladda upp ditt arbete och hjälp andra! Mimers Brunn söker ständigt nya arbeten på alla nivåer. Inget arbete är stort eller för litet för att ligga uppe på Mimers Brunn.

Ladda upp arbete

Senaste kommentarer

Mimers Brunn tipsar om

Högskoleprovet

Allt du någonsin lärt dig sätts på prov, kommer du ihåg vad ordet reprimand betyder? Mimers Brunn hjälper dig med tips och tricks inför högskoleprovet. Högskoleprovet

Nya medlemmar

Senaste inloggningarna