annons

Kapitalismens för-och nackdelar

9 röster
Ge betyg
100536 visningar
uppladdat: 2006-03-03
Tommy Bergström

Tommy Bergström 

Från Luleå
Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Jag har valt att redogöra och undersöka hur den tekniska utvecklingen och kapitalismen har påverkat människorna och deras roll i arbetslivet. Mitt första kapitel i detta arbete är hämtat från Kapitalet av Karl Marx. Författare som Heckscher, Smith och Mill kommer även att tas upp. Denna rapport behandlar till stor del kapitalismen och beskriver hur kapitalet går tillväga för att få ut så mycket som möjligt ur arbetskraften. Historiskt började kapitalismen i samband med att Storbritannien industrialiserades. Det ekonomiska system som brukar kallas kapitalism, hade sina rötter i tid som ligger långt före 1760 och nådde inte sin fulla utveckling förrän långt efter 1830 (Cameron, 2001). Den moderna imperialismen har kallats ”ekonomisk imperialism” som om tidigare imperialistiska former inte hade något ekonomiskt innehåll. En av dessa förklaringar som följer: 1) konkurrensen i den kapitalistiska världen intensifieras, vilket leder till uppkomst av stora företag och eliminering av små, 2) kapital ackumuleras allt snabbare i de stora företagen, och eftersom massornas köpkraft inte räcker för att köpa alla deras produkter faller profitkvoten, och 3) när kapitalet ackumuleras och de kapitalistiska industriernas produktion förblir osåld, tillgriper kapitalisterna imperialism för att vinna politisk kontroll över områden där de kan investera sitt överskottskapital och sälja sina överskottsprodukter. Detta är kärnan i den marxistiska imperialismteorin (Cameron, 2001). Detta har varit till både fördel och nackdel för människorna som dels har utnyttjats som arbetskraft, och dels fått ta del av det mervärde som kapitalet skapat åt människorna.

Detta mervärde är dock inte skapat av välvilja mot de arbetande människorna utan för att man har velat tillverka konsumtionsvaror som man vill övertyga människorna om att de behöver fast det inte är så. I bland underlättas vardagen så får arbetsgivare igen detta i arbetet i och med att arbetarna är mer utvilade och effektivare i arbetet. Man kan fundera över om det är bra eller dåligt med konsumtion. Om människor inte konsumerar så säljer inte företagen tillräckligt och de får avskeda människor som blir arbetslösa i stället. Är det bra eller dåligt att konsumera egentligen?

Faktaframställning
Arbete och kapital
Vid löning får vi lön för det arbete som vi har utfört. Om man arbetar på timlön får man en fast summa för varje arbetad timme, arbetar man på ackord får man lön efter antal producerade produkter. Arbetar man över får man mera betalt. Så beroende på vilken typ av anställning man har så kan man tjäna mera om man producerar mera. Men lönen stannar inte kvar hos arbetaren. Varje människa har bestämda behov. Vi behöver äta, kläder och lägenhet. TV och video tillhör idag de helt normala behoven. Men man kan bara tillfredsställa sina behov om man har pengar. I vårt samhälle har varje produkt/tjänst ett pris. En arbetare har normalt bara sin arbetslön som med dagens lönenivå snabbt tar slut. Är inflationen hög så försvinner arbetarens pengar snabbare. Det verkar ganska logiskt eftersom de varor som arbetaren skall tillfredsställa sina behov med först tillhörde arbetsgivaren som sedan har sålt dem till affären. Inflationen påverkar inte kapitalet lika mycket. Vid depressionen i Tyskland 1923 förlorade nästan alla arbetare hela sin förmögenhet, lönen blev inte värd något medan arbetsgivarnas reala kapital klarade sig betydligt bättre.

Hur ligger det till med detta egentligen? Varför tillhör varorna arbetsgivaren? Alla de saker som vi kan köpa är ju i grund och botten framställda av arbetare. Om inte förr så när lönen är slut märker arbetaren, att hon egentligen inte äger någonting alls förutom sitt arbete eftersom de varor som hon köpt, har antingen ätits upp eller slitits ut och måste därför ersättas med nya. Endast arbetet är en bestående egendom. Vad menar man då med ”arbete” kan man fråga sig? I dåliga tider är många människor arbetslösa (eller ”mellan två jobb” som en uttrycker sig). När en arbetare förlorar sitt jobb kan hon inte längre utföra sitt arbete och kan följaktligen inte tjäna pengar.

Arbetarens arbetskraft är en vara som köps och säljs på arbetsmarknaden
Det är först när arbetsgivaren har köpt varan arbetskraft just i det ögonblick när arbetskontraktet sluts som den tillhör arbetare precis som en vara tillhör köparen. Vad gör en köpare med sin vara? Han förbrukar eller konsumerar den. Den av arbetsgivaren köpta varan arbetskraft används också. Arbetsgivaren placerar den vid en maskin och sätter den i arbete. Härmed förbrukas den. I vanligt språkbruk kallas arbetsgivaren arbetsgivare. Arbetaren kallas arbetstagare. Arbetsgivaren köper arbetskraft och förbrukar den i sin arbetsprocess. Arbetsgivaren strävar efter största möjliga utnyttjande av arbetskraften. Varför då kan man fråga sig? Arbetsgivarens mål är vinst. (Marx, 1974).

Människans arbetskraft som vara
Det ekonomiska system som brukar kallas kapitalism, hade sina rötter i tid som ligger långt före 1760 och nådde inte sin fulla utveckling förrän långt efter 1830; det ligger nära till hands att underskatta det väsentliga faktum som denna kontinuitet utgör (Cameron, 2000). Människans arbetskraft har inte i alla tider varit en vara. Under varuproduktionen är det så att var och en framställer varor som byts på marknaden. För produktionen av dessa varor använder hon verktyg, råmaterial och sin arbetskraft. Denna arbetskraft är då ingen vara, eftersom den varken köps eller säljs, den används av sin egen innehavare. Varken på medeltiden eller tidigare kunde den livegna eller slaven råda över sig själv och sin arbetskraft som fri person. Frågan är ju om nutidens arbetare fortfarande är slavar eftersom vi fortfarande är tvingade att arbeta för att överleva. Slaveriet har övergått i ett klassamhälle. Många arbeten är tråkiga och inte så stimulerande men helt okej för någon som bara har det som ett tillfälligt steg upp i sin karriär eller för att man behöver pengar. Till exempelvis för en ung skådespelare som jobbar extra på McDonald’s, eller för en student för att dryga ut sin kassa under studietiden kan det upplevas acceptabelt att arbeta där för en kortare tidsperiod. "Yngre personer från högre socialklasser som är på väg upp i karriären kan ha lättare att acceptera dåligt betalda arbeten än äldre personer från lägre socialklasser" (Olsén, 1985).

Båda förutsättningarna utgör resultat av bestämda historiska förlopp, som här bara kort kan antydas. Utvecklingen av städernas marknader och penningekonomins framväxt är förbundna med utvecklingen av den enkla varucirkulationen. Framväxten av förhållandet mellan varor och pengar på landet ledde till upphävandet av böndernas livegenskap eftersom deras tidigare feodala dagsverksarbete måste ersättas med penningavgifter. Det ledde även till att många småbönder drastiskt skildes från sin egendom och jord, när de inte kunde klara av sina penningbetalningar. Dessa bönder som fördrevs från sin jord sökte sin tillflykt till städerna. De kunde här försörja sig genom att sälja sin arbetskraft och blev därmed de första lönarbetarna. Den historiska utvecklingen fram mot det kapitalistiska samhället har alltså två sidor: Av den undertryckta livegna blir det en fri medborgare. Men därmed fråntas hon också samtidigt grundvalen för sitt livsuppehälle och därmed tvingas hon att sälja sin arbetskraft till kapitalisten. Människan förlorade sin frihet och makt att bestämma över sin egen arbetskraft samtidigt som man började effektivisera jordbruket och bonden var tvungen flytta in till staden. I takt med att tekniken utvecklades och skördetröskorna kom så behövdes färre och färre bönder inom jordbruket. Jordbrukarna fick det till en början bättre med högre lön, men de var även tvungna att börja passa tider och de bestämde inte längre över sitt eget arbetstemp, det gjorde arbetsgivaren som avlönade industriarbetaren.




Den industriella reservarmén av arbetslösa och den industriella cykeln
Arbetarna tillverkar mer än tidigare under samma tid. De presterar mera merarbete än tidigare och skapar ett större mervärde som kan ackumuleras. I denna situation erbjuds två möjligheter för kapitalet. 1. Det sker en utvidgning av produktionen på oförändrad teknisk nivå. Då ökar antalet arbetare. 2 Tekniska förbättringar införs. Då minskar antalet arbetsplatser. En del av arbetarna kan inte längre sälja sin arbetskraft och blir arbetslösa. De arbetare som tidigare utgjorde reservarmén sätts nu i arbete, och eftersom kapitalet behöver mer arbetskraft än vad som finns kan arbetarna få högre lön. Vid lågkonjunktur avskedas arbetarna (Marx, 1973). Reservarmén växer, lönerna blir lägre och många av dem som inte blivit avskedade måste ofta finna sig i en kortare arbetstid och motsvarande lägre lön. Fast i många fall så kan man behålla lönenivån tack vare arbetslöshetskassor och fackförbund som inte tillåter att arbetsgivarna får sänka lönerna. Det skulle vara bra för arbetsgivarna och fler skulle få jobb men det skulle innebära att de lönerna skulle sänkas också eftersom utbudet av arbetare är större än mängden efterfrågad arbetskraft.

Ekonomisk historia i Sverige
Under 1960-talets senare del- studentrevoltens tid- blev ämnet ekonomisk historia vid sidan av sociologi ett av de stora populära ämnena vid universiteten. Det visade sig sakna den immunitet mot alternativ spekulation som nationalekonomin hade. Det öppnades därför relativt lätt för olika former av marxistisk ekonomisk teori. Ämnet ansågs kanske ligga särskilt nära marxismens mest fantasieggande teorier – den historiska materialismen och de sekulära teorier för det kapitalistiska synsättets utveckling som återfinns i Kapitalets olika delar. Akademiska befordringsgångar skapades inom ämnet för starkt marxistiskt färgade forskare, något som troligen tenderar att tynga delar av forskningsresultaten därefter (Wickman, 2000).

Adam Smith
Människornas ekonomiska liv styrs av oföränderliga naturlagar, och den ekonomiska politikens huvudregel är att låta dessa naturlagar gälla fritt, det vill säga utan störande ingrepp från statens sida. Denna grundsyn kallas “den osynliga handen”. Smith redogör utförligt för kapitalismens uppkomst i sin bok “Den osynliga handen”. Innan vi hade pengar att betala med bytte vi varor med varandra. Ett får kunde vara värt 2 kor tack vare att det tog längre tid i anspråk att föda upp får än kor, får kostade mera i arbetskraft än vad korna gjorde. Det är det som kapitalismen handlar om i stora drag, hur mycket arbetskraft som måste läggas på olika saker. Ju mera arbetskraft en vara tar i anspråk desto dyrare kommer den att vara. Det är inte så praktiskt att köpa hela får eller kor så därför började man använda sig av metaller som betalningssätt, vilket underlättade handeln. Yrken som snickare, bagare och smed kom till genom att snickaren först hade hjälpt sina grannar med att bygga olika saker, t ex hus. Han upptäckte att eftersom han var bra på det han gjorde så kunde han börja ta betalt för sina tjänster i stället för att byta till sig bröd och hästskor. Det uppstår ju ett överflöd av det t ex bagaren bakar och det bonden odlar, de behöver inte allting för eget bruk. Bonden säljer vete till bagaren som han inte behöver själv och får i utbyte pengar (i form av t ex metall) som han kan köpa vad han själv vill för i stället för att han får bröd för hela summan. Med pengar så kan han köpa den brödmängd han behöver och kan dessutom köpa kläder och kanske bygga ett hus.

Max Weber
Den rationella kapitalismen är ett sätt att organisera samhället så att huvuddelen av individers och gruppers behov tillfredsställs av privata företag drivna enligt långsiktiga lönsamhetsprinciper. Följande fem villkor ska vara uppfyllda för att Weber ska prata om rationell kapitalism:
1. Huvuddelen av vardagsbehoven hos befolkningen ska täckas av produkter och tjänster från företag. Det har hänt till och från i historien att företag svarat för enstaka behov. Under den rationella kapitalismen är det många behov som tillfredställs av företag som jobbar enligt lönsamhetsprinciper.
2. Produktionsfaktorerna ska vara kontrollerade av företagare. Produktionsfaktorerna är av olika slag och alla ska de kunna samordnas av företag: land, byggnader, maskiner, insatsvaror, kapital, råmaterial, arbetskraft, färdigvaror. Företagandets konst ligger i att utnyttja den kontroll man har av produktionsfaktorerna, inte för att tillfredsställa maktbegär eller girighet utan för att få värdestegring för företaget.
3. Företagen ska styras av krav på långsiktig lönsamhet beräknad med hjälp av systematisk bokföring. Ett nödvändigt hjälpmedel för den rationella kapitalismen är den dubbla bokföringen som är en uppfinning från slutet av 1400-talet. Den gjorde framställning av korrekta resultat- och balansräkningar till rutin.
4. Företagen ska verka i en marknadsekonomi. Marknadsekonomin ger kontinuerlig information om vad som efterfrågas och vad individer och grupper är villiga att betala. Denna information används av företagarna när de gör kalkyler. Max Weber är angelägen om att påpeka att kapitalismen inte kan definieras med girigheten. Kapitalistiska företagare är inte mer giriga än ämbetsmän, domare, präster eller läkare. Dessa yrkesgrupper arbetar under olika regelsystem som t ex rättsväsendets, kyrkans och sjukvårdens. Det finns själviska och giriga människor inom varje system.
5. Arbetsmarknaden ska vara fri. Arbetskraft utgör ett undantag till den kapitalistiska regeln att företag ska kunna äga och handla med sina produktionsfaktorer. Arbetsmarknaden i den rationella kapitalismen ska bestå av fria individer som kan ta och lämna anställningar med kort varsel. Arbetare lämnar i ett sådant system olönsamma företag som inte kan betala bra löner för lönsamma, expansiva företag som behöver anställa och kan betala bra. Den anställdas hushåll utgör den rationella kapitalismens slutgiltiga massmarknad. (Weber, 1986)










Resultat
Anledningen till att jag skriver detta arbete är att jag börjat tänker på livet, arbete, människor och vår plats här i tillvaron. Man kan fråga sig om vi arbetar för att leva eller om vi lever för vårt arbete. Det är kanske dags att tänka om vad som gäller livskvalitet och vad som är hög standard här i tillvaron. Är värt att spendera den tid vi lägger ner på vårt arbete till förmån för respektive arbetsgivare? Är det värt att jobba övertid, stressa för att hinna med av företag och organisationer uppsatta mål medan vår egen hälsa och välbefinnande sakta men säkert försämras? Medan man är mitt uppe i ”livet” med allt vad det innebär så känns det kanske självklart att lägga ner mycket tid och energi på sitt arbete och få lön för vilken man kan köpa konsumtionsvaror och få en högre materiell standard. Man jobbar mycket och får mindre fritid. Därför är man tvungen att köpa konsumtionsvaror som sparar tid åt en, t ex en tvättmaskin eller köpa städhjälp. Sedan blir man påverkad av företag att köpa produkter och tjänster som man egentligen inte har något behov av utan det skapas av företag. CD-skivor, filmer, resor, modekläder mm är exempel på sådana produkter. Priset vi får betala för att få denna materiellt höga standard är att vi får mindre tid för oss själva eftersom minst 8 timmar per dag är arbetsgivarens. Trots att vissa privilegierade arbetsplatser numera har infört flextid och oreglerad arbetstid så ska man oftast arbeta ca 40 timmar/vecka. Inom vissa yrken är man tvungen arbeta betydligt mera än så fast då brukar de kompenseras genom en relativt hög lön. På fritiden är det tänkt att vi ska vila upp oss för att orka med nästa dag. Den fritiden är oftast inte helt kostnadsfri; bio, idrottsevenemang, musikkonserter, träning osv. Västvärlden ser sig själva som vinnare i den ekonomiska utvecklingen och västländerna anser att u-länderna ligger långt efter i-länderna. Detta pga. att man har fått en högre materiell utveckling. Visst är det mycket bra som har kommit genom den teknologiska revolutionen såsom medicinsk utveckling och mycket annat men det har skett på bekostnad av många generationer människor. De som stått vid de löpande banden på bilfabrikerna och dragit på sig obotliga belastningsskador har kanske svårt att uppskatta att bilen blev billig och tillgänglig för var man. En undersökning som gjorts har visat att vuxna lägger ner ca 4 minuter på sina barn per dag och det är tid man verkligen pratar med barnet, inte då man t ex ser på teve tillsammans. Vi får en kallare och hårdare värld där folk bryr sig om varandra allt mindre. Ensamstående föräldrar har inte tid att ta hand och uppfostra sina barn eftersom dom är trötta efter arbetsdagen. Det leder till att ungdomarna hänger nere på stan och blir kriminella, för något måste de ju sysselsätta sig med och gänget på stan blir deras familj. Ungdomar vill synas och få uppmärksamhet och när inte föräldrarna har tid att ge dem det så söker de den på annat håll. Om man inte lyckas i skola eller inom idrott så satsar de på att vara kriminella i stället. Alla vill vara duktiga och vara bra på något. Det leder till att ungdomar med problem vill vara ”bra på att vara dåliga”. Det är bättre med negativ uppmärksamhet än ingen alls.

Människorna i u-länder är materiellt fattiga men kanske är de lyckligare än stressade västerlänningar som håller på och arbetar ihjäl sig. Det finns en anledning till att u-länderna inte är lika effektiva som västländerna och det är att man inte är lika arbetsamma och benägna att jobba hårt. Det är inte vetenskapligt bevisat att man njuter av livet och har det jättebra men de saknar många utav västvärldens problem som t ex utbrändhet och stressrelaterade sjukdomar. Ständig utveckling bygger på tillväxt och utnyttjande av naturresurser som t ex olja. Frågan är hur länge vi kan öka tillväxten och vad som händer då vi inte längre kan få tillväxt, då naturtillgångarna tagit slut? Kommer västvärlden en dag att upptäcka hur fel deras ekonomiska tankesätt och exploatering av jordens resurser har varit? Enligt Cameron så kommer aldrig naturresurserna att ta slut för vi saktar in på användandet av sådant som håller på att ta slut och höga priser orsakade av lägre utbud kommer att leda till att substitut tas fram. Det är bra för miljön i alla fall men det är konstigt att man inte kan vara rädd om miljö och naturresurser av andra än ekonomiska skäl.

Egna synpunkter och slutsatser
Med tanke på att vi de senaste 50 åren har haft enorma tekn...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt denna sida måste du vara medlem och inloggad.

Är du inte redan medlem?

Bli medlem nu och få tillgång till allt innehåll på hela Mimers Brunn.

Kommentera arbetet: Kapitalismens för-och nackdelar

  Kommentera
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källor för arbetet

Saknas


Källhänvisning

Tommy Bergström [2006-03-03]   Kapitalismens för-och nackdelar
Mimers Brunn [Online]. http://www.mimersbrunn.se/Kapitalismens_foer_och_nackdela... [2014-07-31]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×

Senaste foruminläggen

annons

Ladda upp ditt arbete

Dela med dig, ladda upp ditt arbete och hjälp andra! Mimers Brunn söker ständigt nya arbeten på alla nivåer. Inget arbete är stort eller för litet för att ligga uppe på Mimers Brunn.

Ladda upp arbete

Mest kommenterade arbeten

Mimers Brunn tipsar om

Studiemedel

Studiemedel hjälper dig att klara ekonomin medan du pluggar. Vi reder ut vad som gäller för dig som vill studera och utnyttja studiemedel. Studiemedel

Nya medlemmar

Senaste inloggningarna