Kloning

7 röster
34731 visningar
uppladdat: 2002-01-22
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Sammanfattning

Forskarna är överlyckliga över rådets beslut och tror och hoppas att inom fem år så ska människan vara sin egen reservdelsfabrik. Organen stöts inte bort eftersom de kommer från kroppens egen natur.

Sverige ligger i framkanten av forskningen. Om politikerna följer efter Vetenskapsrådets beslut har vi chanser att vara med och leda utvecklingen.

Hur man uttrycker sig, vilka ord man använder och väljer i moraliskt känsliga frågor är ofta avgörande. De som ifrågasätter denna forskning väljer brutala ord för att visa sina läsare hur deras synvinkel att man till exempel ”dödar” embryot. Ett försök att förklara att embryot förlorar sin möjlighet att utvecklas vidare till en färdig människa.

Den institution som tagit fram själva embryot får inte bedriva forskningen på embryonala stamceller. Detta är de etiska riktlinjerna i USA. I Sverige får inte läkaren eller forskaren fråga paret om tillstånd att använda deras embryon. Det ska göras av en utomstående person så att inte parets eventuella känsla av beroende utnyttjas

Frågeställningar
Vilka konkreta idéer finns till medicinska tillämpningar?
Och hur ska forskarna hitta dit?
Vem vill beröva svårt sjuka människor ett hopp om framtida hjälp och ett bättre liv?
Vem ska ställa till förfogande de ägg som fordras för kloning?
Vad är egentligen stamceller?
Vad är det för etik som tillåter deras medborgare att dra nytta av resultaten av den forskning som de själva har olagligförklarat?

Inledning och Metod
Jag valde stamcellsforskningen för att jag ansåg det var det intressantaste ämnet inom genetik och gentekniken och bilogin. Sedan var det roligt att följa alla diskussioner som handlade om just detta och pågick under tiden jag skrev min uppsats. Det var intressant att höra olika åsikter och deras slutsatser och framtidssyner. Vissa kan nog vara tänkvärda och man började själv fundera över hur det kommer att bli om man inom tio år kanske har kommit ”botemedel” mot kanske diabetes. Men hur ska man klara av skadestånd och anmälningar i USA då det kommer någon dag försenat för att inte ha ”botat” någons moster. Det blir rättegång och man kräver ett högt skadestånd. Det skulle inte förvånande om det skedde något sådant där.
Först var det svårt att komma på frågeställningar jag ville ha svar på, så jag beslutade mig för att följa en diskussion på CNN och då kom många frågor. ”Varför är det så? Vad ska hända sen?” Jag läste dagstidningar och uppdaterade mig hela tiden sedan var det ”bara” att läsa och fördjupa mina kunskaper och sedan skriva en uppsats på det hela.

Resultatredovisning

Grundfakta
Kloning kommer av grekiska ordet klon, för gen. Och det betyder framställning på konstgjord väg av genetiskt identiska individer.
Inom husdjursaveln sker detta genom att man klyver ett embryo (i tidigt skede), varefter delarna var för sig utvecklas till individer. T.ex. har metoden använts för att t fram djur från djur med speciella anlag.
Inom gentekniken har man (bl.a.) klonat möss genom att ersätta cellkärnan i ett befruktat ägg med en cellkärna från den individ man vill ha klona.
En gen från t.ex. en växt eller människa kan man framställa genom kloning av mikroorganismer, efter att genen överförts till mikroorganismen bildas nya individer med den nya överförda genen, efter delning.

De tre frågorna som rådet ska ta ställning till är;
Stamceller från embryon som blivit över vid provrörsbefruktningen?
Stamceller från embryon som skapats för att enbart användas inom forskning?
Stamceller från embryon skapade genom terapeutisk kloning?
Storbritannien antog 1990 lagen om mänsklig befruktning och embryologi. Den lagen erkänner juridiskt att embryon har särskild status som potentiella människor, men också (att) den respekt man är skyldig fostret ökar under utvecklingens gång.


Förhandlingar, Vetenskapsrådet och lagstiftningar
I början av december 2001 förhandlade Vetenskapsrådets styrelse om vilka etiska riktlinjer som skulle gälla i Sverige för stamcellsforkning och terapeutisk kloning.
Människor som lider av t ex slitna knäleder eller diabetes hoppas att stamcellerna ska ge de ny, frisk vävnad. Det svenska näringslivet tror att detta blir strålande affärer för bioteknikföretagen. I USA får denna forskning på inga villkor medel och hoppas därför att de kan komma till Sverige och göra som de vill.

Men det finns naturligtvis etiska problem som vissa undviker och andra ser tydligt. Alla forskare som är verksamma på svenska sjukhus, universitet och högskolor måste rätta sig efter de riktlinjer som Vetenskapsrådet styr de etiska kommittéerna med. Om forskarna inte följer dessa kan de inte bli publicerade i vetenskapliga tidskrifter och heller inget offentligt medel. Men forskningen inom privata företag berörs inte.

Men Vetenskapsrådets beslut kommer att påverka framtida lagstiftning, hur ser man på det då? Både positivt och negativt tycker jag. Vårt lands utbildningsminister väntar med en egen åsikt och kommentar efter beslutet offentliggjorts. Då kan han däremot säga vad han tycker. Jag tycker att han kan säga vart han står och det uttalande har väl inget att göra med Vetenskapsrådets beslut. Han måste kunna uttrycka sig i frågan, tycker jag. Så att folket i Sverige vet hur han anser och tycker i frågan. Är han rädda för att folk ska tycka illa om honom då och inte vilja rösta på honom i valet? Eller vad är det som ligger bakom? Han ska alltså vänta tills beslutet offentliggörs och sedan hålla med om att det ska tillåtas och sen en motivering. Nej, så kan han väl inte göra?

Sedan i somras
– har man diskuterat detta med stamceller i Sverige, det kom efter att Vetenskapsrådet presenterat sitt första förslag där de föreslog att det ska tillåtas forskning på stamceller från embryon som har blivit över efter provrörsbefruktning.
De föreslog också att tills vidare skulle man inte tillåta terapeutisk kloning. Sveriges främsta argument var att vi undertecknat en Europarådskonvention om mänskliga rättigheter, och där står det att mänskliga embryon inte får produceras till forskningsändamål.

Synpunkter
Efter detta kom en rad synpunkter upp, även inifrån själva Vetenskapsrådet, från ämnesrådet för naturvetenskap och teknik. Naturvetenskaparna höll med medicinarna om att det ska vara tillåtet med forskning på stamceller som tas från embryon som blivit över efter provrörsbefruktning. Men de ansåg också att terapeutisk kloning är etiskt berättigat.


Godkännandet från Sveriges partier
Det är fortfarande möjligt, rent juridiskt, för Sverige att få ett undantag i Europarådskonvention, eftersom vi ännu inte placerat den i vår lagstiftning. Patientföreningar som vill tillåta forskningen och religiösa samfund som är återhållsamma. Varenda en av riksdagspartierna uttryckte sin sitt stöd för stamcellsforskning på embryon, ja inte kristdemokraterna då. Människor med kristen begynnelsepunkt ser ofta det egentliga människo-värdets grundregler som det negativa ärendet. Enligt deras synesätt är det oförsvarligt att skapa eller fördärva ett embryo, hur bra syftemål man än har.

Människor som ser till de medvetna individers lidande kan lättare godta att överblivna embryon satsas till stamcellsforskning. Ännu mer en etisk svårighet kommer upp beträffande terapeutisk kloning: Vem ska ställa till förfogande de ägg som fordras för kloning?
Varje vecka framställer en man miljontals spermier, men kvinnans ägg är biologiskt värdefulla. För att en kvinna ska donera ägg är hon tvungen att uppleva en relativt motbjudande procedur av hormonbehandling och äggplockning.
Detta medför att terapeutisk kloning förutsätter andra former av äggdonation. Enligt lag är det förbjudet att sälja ägg. Men vår regering förbereder ett lagförslag som handlar om detta och som ska tillåta äggdonation till kvinnor som av någon anledning inte kan få barn med sina egna ägg. Men under denna tid pekade det mot ett klartecken för forskarna gällande embryonala stamceller.

Stamceller
Vad är egentligen stamceller?
Det är omogna celler med förmågan att utvecklas till olika typer av celler. Forskarna hoppas att man ska kunna utnyttja odlade stamceller för att producera kroppsceller som kan ersätta skadad vävnad i hjärna och andra organ.
Ursprungsceller som inte har specialiserat sig och därför äger de förmågan att utvecklas till samtliga typer av kroppsceller: hjärna, hjärtmuskel, blod, ben, lever, bukspottkörtel bara för att nämna några exempel.

- Ägg och spermie möts och den nya cellen delar sig. Under en kort period har dessa så kallade embryonala stamceller (ES-celler), egenskapen att kunna utvecklas till andra celler i kroppen.
- ES-celler styrs av subtila kemiska signaler till att utvecklas till muskel-, ben- eller nervceller (t.ex.). I våra kroppar finns cirka 200 olika celltyper.
- Mänskliga ES-celler har tidigare varit omöjliga att hålla vid liv i provrör. 1998 tog forskningen fart sedan man utvecklats för odling av dem.
- Forskarna försöker lära sig att styra stamceller i önskvärd riktning så att de t.ex. blir hjärnceller eller muskelceller. Det handlar om grundforskning fortfarande.
- Det finns även ”vuxna” stamceller. Under en livstid bildar de nya celler, t.ex. blodceller och muskelceller. Några forskare har lyckats få vuxna nervstamceller att bli leverceller eller blodceller.
- Kanske kan ”vuxna” stamceller bli minst lika användbara som de mer omdiskuterade ES-cellerna.

Vart finns stamceller?
Stamceller utvinns enklast ur embryon som framställs i provrör och plockas isär efter några dagar, istället för att inplanteras i livmodern. I vuxna kroppar finns det även stamceller, men de har hittills visat sig vara svårare att utvinna och utnyttja i laboratoriet. Forskare från USA lyckades 1998 att för första gången odla mänskliga embryon de fick fram så kallade stamcellslinjer. En sådan linje en är stamcell med en bestämd genuppsättning som man fått att dela sig i laboratoriet och som fortsätter att växa vidare som en serie av kopior: 2, 4, 8, 16…

Det har varit en stor utmaning att få dessa celler, först att dela sig - som kan vara svårt nog- efter det vill man kunna styra cellerna till önskad celltyp. Om man lyckas med det skulle de gå att använda till att bota människor med sjukdomar som orsaks av brist eller avsaknad av en viss typ av vävnad. Dessa sjukdomar är folksjukdomar som diabetes, Alzheimers, slaganfall och hjärtinfarkt.

Problemet är att stamceller utvinns från embryo, befruktade ägg som kan utvecklas till färdiga barn om de får växa i en kvinnas mage. De embryon som hittills har använt sig av har blivit över vid provrörsbefruktning och skulle ändå inte användas till något.

Utvecklingen går bara framåt
September 2001 offentliggjorde forskare vid Wisconsinuniversitet att de fått celler att utvecklas till blodceller. Det första steget är taget men den hjälp som man hoppas kunna ”uppfinna” blir inte klar idag eller nästa år utan snarast om 10-20 år, kanske.

Kloning
Begreppet kloning leder osökt till fåret Dolly och den reproduktiva kloningen. Tekniken som behövs till den reproduktiva kloningen kommer inte att tillåtas av vare sig läkare, forskare eller politiker.
Den reproduktiva kloningen innebär att man skapar en genetiskt identisk kopia av en varelse som redan finns, eller funnits.

Sverige ligger bra till
Just nu är det svårt att säga vart EU landar någonstans. Men det finns ingen gemensamhets-lagstiftning som hindrar Sverige från att vara ett av det ledande landet i utvecklingen. Det vore inte bra, varken för landet (Sverige) eller dess invånare om man frivilligt skulle lämna ifrån sig den position som vi nu har.

Göteborg ligger långt fram när det gäller stamcellsforskningen. Vi har lång tradition av provrörs-befruktning. En betydande erfarenhet av cellodling och av forskare som befinner sig i framkanten av forskningen inom stamcellsområdet.
Vems mamma, mormor eller farmor eller annan släkting har inte en hibiscus eller pelargonia som kommer från ett skott från någon annans fönsterbräda? Eller buskar från rotskott av en svart vinbärsbuske?

Kan man erkänna och acceptera två saker som man inte förespråkat tidigare efter bara lite grupptryck?
Om man anser att människovärdet är okränkbart, att livet börjar vid befruktningsögonblicket och att detta liv är att betrakta som människoliv, är det omöjligt att acceptera abort och forskning på embryo. Kristdemokraterna och Alf Svensson har sagt ja till abort och även ja till stamcells-forskningen på embryon. Men dessa båda godkännanden hänger ihop. Man kan väl inte acceptera abort och sedan hävda embryots helighet gentemot forskningen. Denna flykt från grunden om det heliga livet är en realistisk utjämning gentemot andra värden. Kvinnor kan ibland skada sig för att slippa oönskade graviditeter, och stamcellsforskningen på embryon kan minska svårt lidande. Krist-demokraterna erkänner att vuxna kvinnor och äldre patienter står över vad samma kristdemokrater kallar embryots hederliga rätt till liv.

Regeringar och dess medborgare ställs ofta inför beslut om hur man på rättsligt tillvägagångssätt ska kunna reglera nya vetenskapliga forskningsområden som utmanar människors djupt rotade uppfattningar och värderingar. Forskningen på embryonala stamceller är ett sådant arbete, och nu skapar det ett dilemma för världens ledande forskningsländer. Forskarna har gjort stora framsteg inom forskningen om hur stamceller fungerar. Man skulle vilja att specialiserade celler skulle kunna odlas i laboratorier och implanteras i organ och vävnader för att effekterna ska neutraliseras av brännskador, och olika sjukdomar som muskelförtvining, benskörhet och Parkinsons sjukdom.
Det är nu klart att forskningen och embryonala stamceller har avsevärt och borde fortgå, parallellt med forskningen om vuxna stamceller, för att så fort som möjligt kunna praktisera resultaten i behandlingssyfte.

Terapeutisk kloning
Storbritannien är ett land i Europa som tillåter terapeutisk kloning. Vetenskapsrådet kallar terapeutisk kloning kärnöverföring. (Nedan mer om kärnöverföring). Men det har kommit in klagomål på att det kallas kloning, eftersom det bara är den allra första fasen som är lik vanlig kloning.

Den terapeutiska kloningen syftar till att bota mycket svåra sjukdomar såsom hjärtinfarkt, Parkinson, Alzheimer, diabetes, ledsjukdomar, ms och lever - och njursjukdomar.

Konventionen säger att vid forskningsändamål får man inte skapa embryon, men vid terapeutisk kloning använder man obefruktade ägg, inte embryon, och man skapar stamceller-inte embryon. Cellerna odlas som klumpar men ska cellklumpar omfattas av de mänskliga rättigheterna?

Äggdonation
Regeringen ska nu undanröja de hinder som kvarstår och som rådet ser. Europarådskonvention arbetar just nu med en ny lagstiftning om äggdonation, de har ännu inte bekräftat och ett förbud kloning finns men den kunde vara påtagligare. Rådet hade inte räknat med den uppmärksamhet som beslutsprocessen fick. Detta beslut bär spår av att ha tillkommit under en stor press. Hur ska man se på det? Stamceller ska tas bort från framkallade missfallsfoster naturligtvis efter kvinnans medgivande; mannen tillfrågas bara om detta tas i samband med provrörsbefruktning.
Men ska han bli tillfrågad överhuvudtaget frågar jag mig då. Kvinnan har väl ensamrätt över huruvida hon vill behålla barnet eller inte och sen ska fadern tillfrågas om det är en provrörs-befruktning!? Det förstår jag inte riktigt.

Men trots invändningar har rådet även beslutat att tillåta terapeutisk kloning. Alternativet är att inte bara begränsa stamcellsforskningen, utan konsekvenserna blir också att förbjuda de framtida behandlingsformer vi tycker är oetiska att forska fram.

Den institution som tagit fram själva embryot får inte bedriva forskningen på embryonala stamceller. Detta är de etiska riktlinjerna i USA. I Sverige får inte läkaren eller forskaren fråga paret om tillstånd att använda deras embryon. Det ska göras av en utomstående person så att inte parets eventuella känsla av beroende utnyttjas.

Konventionen
Terapeutisk kloning är en stridsfråga i hela världen. Det handlar främst om livets uppkomst.
Europarådets konvention för de mänskliga rättigheterna är skapande av embryon för forskning inte tillåten. Men Sverige har ännu inte undertecknat denna konvention. Rådet anser att skapandet av embryon är etiskt försvarbart, eftersom de behandlingsmässiga vinsterna på sikt kan vara stora, och därför föreslår de lagändringarna.
En statlig myndighet måste kontrollera verksamheten och ge licens, påpekar rådet starkt.

Reproduktiv kloning
- då man implanterar embryo i en kvinnas livmoder, vill rådet ha förbud mot. Det vill säga man skapar en kopia av en människa.



Första gången
Advanced Cell Technology har åstadkommit ett klonat mänskligt embryo. Det är första gången forskare åstadkommit något sådant. Enligt företaget är syftet att odla fram vävnad som kan hjälpa sjuka. Forskare utanför Boston lät embryot växa till sex cellers storlek innan det förstördes. Den tekniken de använder sig av kallas terapeutisk kloning. Fördelen, jämfört med de hett debatterande embryonala stamcellerna, är att man använder patientens egen arvsmassa. Slipper problem med att kroppens immunförsvar försöker stöta bort vävnaden vid transplationen.

De amerikanska anlagen är hundratals miljoner. Förfrågningar på samarbete med Paris och Australien har kommit till Sverige. En professor från Stockholm säger att fyra-fem ägg i veckan är lagom att börja med. Fler embryon hinner de inte med. Det är också så många ägg man kan få från de 8 000 provrörsbefruktningar som görs i Sverige varje år. Han säger också att ingen vet om terapeutisk kloning kommer att leda till några resultat eller om detta bara blir en chans att få försöka.

Fördelarna
– med terapeutisk kloning är i hög grad stora. Eftersom det är patientens egna celler man använder slipper man risken att de blir bortstötta av transplanterade organ och starka mediciner.
Alla källor till stamcellerna samt terapeutisk kloning, måste användas för att föra forskningen framåt. Terapeutisk kloning är långt ifrån det världskända fåret Dolly och de andra oseriösa försöken som rapporteras föda barn 2002.
Terapeutisk kloning är klonade celler som ska utvecklas till genetiskt skräddarsydda vävnad åt sjuka människor. Man utgår från en tom äggcell och inte ett befruktat ägg. Det medför att det etiska problemet blir relativt lätt.

Rent grundläggande utmanar tekniken inte den stora frågan om livets uppkomst. Det etiska övervägandet handlar inte bara om vad det är man säger ja till utan också om det är oetiskt att säga nej. Nutiden kan inte göra reflektioner utan att även titta ur framtidens synvinklar måste man göra reflektioner. Och i det läget handlar det om att förbättra chanserna till hälsa och liv för en stor grupp människor.

Så här fungerar det
”Rent praktiskt fungerar det så här: det tomma ägget fylls med arvsanlag från den personen som behöver de nya cellerna. I ägget växer celler som sedan kan användas till exempelvis nya lever-celler, skräddarsydda till den sjuke som donerat arvsmassan. Ägget används som ett växthus för ny vävnad, inte bara för ett barn som kanske annars tror. Det sätts aldrig in i livmodern. Visst finns en särskild känslomässig laddning till ägg- och sädesceller, därför att de celler som kan göra något så storartat som att starta ett nytt liv. Men den själva tekniken, att använda celler från exempelvis hjärnan för forskning, existerar redan idag.” Taget ur DN: s ledarartikel från november.

Jag anser att det är orimligt att man kanske inte skulle ha tillåtit terapeutisk kloning, när vi tillåter abort och när vi tillåter att man kastar överblivna embryon efter provrörsbefruktning.
Det är bättre att vi som bor i den civiliserade världen arbetar med tekniken under kontrollerande former. Om vi avstår skulle den ha utvecklats någon annanstans. Men däremot ska vi inte tillåta kloning för att skapa människor. Att döma av debatten så är det bara när man är emot som det kallas etiskt. Jag tycker att man hamnar i försvarsposition då man som vårt land är för tekniken och använder den för att hjälpa människor som lider, och som är medvetna om sitt lidande.
Allt som är tekniskt möjligt är inte nödvändigtvis önskvärt. Om man inte ser en cell som ett mänskligt liv är denna forskning inget problem, tror jag. Terapeutisk kloning är viktig för att man ska kunna dra nytta av det som görs inom stamcellsforskning.

Forskningen kommer att kräva en resurssatsning från forskare, sjukvårdspersonal, aktieägare, näringslivet, olika fonder, universiteten, staten och EU.

Kärnöverföring
Detta är mer omtvistat än de embryonala stamceller som debatterades i slutet av 2001.
Tekniken påminner om när fåret Dolly klonades. Poängen med kärnöverföring är att hjälpa kvinnor som har en ärftlig sjukdom i en liten del av arvsmassan som kallas för mitokondrier. Man plockar ut cellkärnan, där merparten av arvsanlagen finns, sätter in den i ett ägg från en annan kvinna. Sedan gör man en sedvanlig provrörsbefruktning. Man kan säga att barnet får tre föräldrar: mamman med cellkärnan, kvinnan som donerat sitt ägg och pappan.

Kärnöverföring påminner rent tekniskt om så kallad terapeutisk kloning. Avsikten är inte att få fram nya individer utan att odla fram vävnad som ska kunna användas för att behandla sjuka celler av något slag.

Fördelarna med kärnöverföring är många. Inom 10-15 år kan sjukdomar botas där kroppen ”läker sig själv” med sina reproducerade celler.

När jag läser om provrörsbefruktning och kärnöverföring tycker jag att det blev lite mer komplicerat. Man vidrör livets upphov och de etiska frågorna blir:
Hur långt kan vi manipulera gener?
Finns det långsiktiga risker?
Vem har den slutliga kontrollen?

En kunskap som i sig är god kan användas negativt.

Människovärdet eller bara en individ
Kärnöverföring kan vara positivt därför att nyttan är stor för den enskilde. Men det måste finnas myndigheter som håller uppsikt över konsekvenserna. Utvecklingen är positiv och de nya forskar upptäckterna som nödvändiga, så länge de inte förleder människovärdet och så länge det finns kontroller på vägen.

Man har påstått att det nyss befruktade ägget eller den cellklump som förekommer efter några dagars celldelning är en människa. Den är nämligen ingen enhetlig organism vars delar utgör en samverkande helhet. Cellerna som bildar klumpen är oberoende av varandra och har en förmåga att bli fler än en människa. Detta bevisas av att klumpen upp till 12 dagar efter befruktningen kan klyvas, och då uppkommer enäggstvillingar.

Dessutom innehåller cellklumpen material som inte bara är till fostret utan även till moderkakan och fosterhinnor. Dessa skäl gör det rimligast att placera människotillkomsten till efter den gräns på 14 dagar efter befruktningen för då har forskningen på foster blivit tillåten.


Konflikter ingår och uppstår i allt och alla ämnen
Ett nytt konfliktområde har uppstått. Forskarna har påpekat att en patients immunsystem tenderar att stöt bort ett implant som odlas från en annan individs stamceller. Detta problem skulle kunna övervinnas om man kunde använda kloningstekniken för att framställa ett embryo, alltså en stam-cellskärna, och det genom användning av kärnan från en av patientens egna celler.
Det framkastades genast att terapeutisk kloning skulle utgöra de första stegen på ”skuttande planet” till kloning av människor. Lagen om mänsklig befruktning och embryologi kunde hindra eventuellt arbete med reproducerande kloning i Storbritannien, har den brittiska vetenskapsakademin - Royal Society - dragit slutsatsen att forskningen om den tekniken kan underlätta hänsynslösa forskares arbete i andra länder- där kloning inte är förbjuden. Royal Society har tillsatt en utredning, och nu har de gjort den utredningen där de förespråkar att forskningen om terapeutisk kloning bör tillåtas men de politiska beslutsfattarna bör också överväga införandet av ett internationellt inoratorium för reproducerande kloning.

Vad är det för etik som tillåter deras medborgare att dra nytta av resultaten av den forskning som de själva har olagligförklarat?

November 2001, USA:
En talesman för USA: s president och den amerikanska kongressen meddelade att de är fullständigt emot all kloning av mänsklig embryon. Vatikanen och den ortodoxa kyrkan i Ryssland fördömde också kloningen. Den ortodoxa kyrkan i Ryssland hotade med att fördriva klonforskare och patienter som använder terapin ur kyrkan.

Så här går det till
Enkelt uttryckt går det till så att man tar en cell från exempelvis en diabetiker, och sedan skalar man bort allt utom själva cellkärnan där allt DNA finns. Sedan tar man DNAt och sätter in det i en ägg-cell som i sin tur har tömts på DNA. Därefter låter man ägget börja dela sig i ett provrör i några dagar. De så kallade stamcellerna som bildats ser likadana ut och kan bli vilken typ av cell som helst. Exempelvis insulinceller kan man få genom att tillsätta tillväxtfaktorer. De cellerna kan trans-planteras till den sjuke, utan rik för bortstötning eftersom de nya cellerna har exakt samma DNA uppsättning som den sjuke personen. Hjärtsvikt, diabetes och Parkinsons sjukdom kan bli botade om 10 – 15 år.

Finns även i verkligheten
Forskarna har skapat en ”jungfrufödsel”. Länge trodde vi att framställningen av mänskliga dubbelgångare brukar fanns i science-fiction-böckerna, och att jungfrufödsel bara hörde till Bibeln. Men i USA har forskare visat att båda är möjliga i verkligheten. Och redan är det politisk storm om det första klonande mänskliga embryot.

Kloning är farligt och oseriöst
I tidningen DN sade en forskare att kloning av en hel människa är ”fullkomligt oseriöst” och ”alldeles för farligt”.
Det finns idag ingen brittisk lag som förbjuder kloning av hela människor. Dagens lag reglerar helt enkelt inte kloning. Efter ett domstolsbeslut har den etiska debatten återigen uppkommit i Stor-britannien. ”Rätt till livet” – alliansen är motståndare till all slags kloning och aborter. De menade att lagen var oklar och därmed ofarlig.
De vände sig direkt till domstol, och den har funnit att dagens lag bara reglerar det som rör foster som skapats den naturliga vägen. Men något uttryckligt förbud mot kloning av hela människor finns inte. Det brittiska läkarsällskapet säger sig vara mycket oroat för de eventuella konsekvenserna. Regeringen funderar på vad som är bäst, att överklaga domstolsbeslutet eller genomdriva en undantagslag. Detta har fått forskare över hela världen besvikna, eftersom man trodde att forskningen var laglig, de kommer nu att försenas till kryphålen i lagen är igentäppta. Det är tre år sedan genombrottet i USA visade att man kan hålla mänskliga embryonala stamceller vid liv och få dem att föröka sig i provrören. Sedan dess har det gått långt.

Företag för forskare
Under de senaste tre- fyra åren har det skett företagsbildningar där svenska stamcellsforskare är inblandade kan man urskilja tre huvudriktningar. Det är små nyetableringar med få anställda. Målet är att utveckla idéer som väcks i forskningen om stamceller.

Idén är att man ska lära sig odla hjärnceller som kan ersätta de celler i patientens hjärna som inte längre utsöndrar det viktiga signalämnet dopamin. I Lund har forskningen varit lyckad och transplationen fungerade.
Men det finns problem – nämligen tillgången till de celler som behövs, här kan stamceller vara en lösning.
En andra huvudriktning handlar om att stimulera tillväxten av nya celler i hjärnan. Det borde vara möjligt att hitta den kemiska substans som ökar hjärnstamcellernas produktion av nya celler. Erytropoetin är ett ämne som visat sig stimulera den mest kända formen av mänskliga stamceller till ökad nyproduktion, blodstamcellerna i benmärgen. En relativt enkel molekyl och så effektiv att den är ökänd i idrottsvärlden som dopingpreparatet EPO.
Det skulle kunna vara en oerhört intressant molekyl som kan öppna för terapier mot alla möjliga sorters celldöd i hjärnan.
Den tredje inriktningen är ganska oklar. Det gäller embryonala stamceller där två svenska forskningsgrupper ligger väl till internationellt sett. De sitter på uppemot en tredjedel av världens samlade linjer av stamceller som de amerikanska myndigheterna godkänt. Grundtanken är att kunskaperna som dessa existerande och framtida cellinjer ger upphov till, bör kunna leda till någon form av affärsmässiga utföranden.

Genomisk prägling
Redan för 3000 år sedan observerades det genetiska fenomenet att en mula är en korsning mellan en häst och en åsna. Det är en mulåsna också. Det som skiljer de åt handlar om vilka föräldrars gener som får bestämma. Men det är först nu som genetiker och molekylärbiologer börjat förstå vad som ligger bakom. Förklaringen är att pappans och mammans arvsanlag inte är verksamma på ett lik-värdigt vis. Trots att barnet ärver dubbla kopior av alla gener, en från vardera föräldern, kan mammans eller pappans genkopia vara passiv under hela livet.

Vad är det för något?
Genomisk prägling kallas den mekanism som styr vilken förälders genkopia som ska vara påslagen. Genomisk prägling skulle kunna beskrivas som ett slags ställningskrig mellan föräldrarnas gener. Resultatet av denna kamp blir en väl utjämnad balans.

Enligt en teori är genomisk prägling en kvarleva från de allra tidigaste däggdjuren som levde för flera miljoner år sedan.
Dessa djur var inte monogama. De honorna parade sig med flera hanar. Det ledde till att olika syskon i samma kull ofta hade olika pappor. Under fosterutvecklingen var det fördelaktigt för en viss hane att just hans avkomma växte sig stor och stark på bekostnad av de andra hanarnas ungar, som delade på näringen och utrymmet i livmodern. På så vis skulle ungen ha större chans att överleva och så småningom se till att föra faderns arvsmassa vidare. Därför står manliga genkopior ofta för tillväxt. För honan är problemet det omvända. Om hennes arvsanlag ska spridas vidare är det bättre om alla ungarna klarar sig. Visserligen har de olika fäder, men hennes arvsmassa finns i allihop. Honans genkopior verkar därför i en motsatt riktning än hanarna och håller tillbaka tillväxten.

Det är inte så enkelt att genkopior från pappa alltid står för tillväxt. Vilken av föräldrarnas genkopia som är aktiv spelar roll för både beteende och utseende. Detta syns i en sjukdom som heter Turners syndrom. Den drabbar bara flickor och beror på att deras egna X – kromosom slagits ut.

Våra arvsanlag och arvsmassa
Normalt ärver en kvinna en X – kromosom från vardera föräldern. Det beror på vilken X – kromosom som saknas hur Turners syndrom yttrar sig. Om den fattas från pappan får den drabbande kvinnan svårt att anpassa sig socialt till sin omgivning. Om det istället är mammans
X – kromosom som är borta och pappans fungerar, uppvisar kvinnan en normal social förmåga.

Genomisk prägling fungerar som ett slags filter som talar om för arvsanlagen när, var och hur de ska vara aktiva under en människas livstid. En sådan reglering är nödvändig eftersom kroppens celler innehåller så mycket genetiskt material. Huvuddelen av alla kroppens många miljarder celler (alla utom de mogna könscellerna) bär var och en på arvsmassa från båda föräldrarna. Varje uppsättning består av omkring 35 000 gener, där varje enstaka gen kan vara antingen av eller på.
Att hålla ordning på denna enorma informationsmängd kräver bra mjukvara och det är här genomisk prägling kommer in i bilden. Denna genomiska prägling kan sägas länka genens framtid till dess förflutna. Genen ska minnas att den härstammar från mamma och att den därför bara ska vara aktiv i vissa slags celler eller kanske inte alls.

Själva mekanismen bakom hur de olika genkopiorna slås av och på är inte klarlagt. Forskarna vet inte ännu hur den genomiska präglingen regleras eller hur kroppen bestämmer vilken genkopia som ska vara av eller på i en viss enskild cell. Mycket förenklat kan själva av- och på knappen sägas sitta i den långa DNA - strängen som ligger ihoprullad i kromosomerna. Om en viss gen ska vara aktiv eller inte bestäms av om vissa platser i arvsmassan får extra molekyler fastsatta på sig. Dessa molekyler kallas metylgrupper. Den gen som blir förändrad på detta vis stängs av. Eftersom det finns två genupplagor i cellen får då den andra stå för aktiviteten.

Genomisk prägling finns hos alla däggdjur. Hos människor sker modifieringen av arvsmassan huvudsakligen när könscellerna utvecklas. Det innebär att hos kvinnor i ordning ställs en stor del av all nödvändig genomisk prägling redan under fosterutvecklingen när äggcellerna mognar. I mäns könsceller sker förändringar av arvsmassan under puberteten, när fortplantningsdugliga spermier bildas. Den genomiska präglingen i könscellerna beror på att det ska vara just föräldrars egen prägling som förs vidare till avkomman och inte mor- eller farföräldrarna.

Man kan säga att könscellsbildningen är ett stålbad och en reningsprocess för arvsmassan. All gammal av- och påmärkning av olika gener tas bort för att sedan återställas på ett korrekt vis. Säkerhetskontrollen antyder att den genomiska präglingen är en viktig förutsättning för att avkomman ska bli livskraftig.

Orsaken till varför kloning inte fungerat så väl på djur
Många forskare anser att det till stor del är bristande genomisk prägling idag, som ligger bakom att kloning av djur inte har fungerat särskilt väl. Vid kloning tas vuxna celler från huden eller någon annan mogen vävnad. Därefter ersätts arvsmassan från cellen in i en äggcell som tömts på sitt genetiska innehåll. Äggcellen placeras sedan i en surrogat mammas livmoder. När all arvsmassa kommer från en vuxen cell, blir det svårt att få till de nödvändiga förändringarna av DNA – strängarna, eftersom genomisk prägling normalt sker i det befruktade ägget. Det berömda klonade fåret Dolly har följts av sammanlagt knappt trehundra klonade får, möss, grisar, kor och getter. Men det är ett litet antal av de nästan 9 500 inplanterade embryon som gett upphov till levande avkomma. Bland dem som fötts levande bär många på missbildningar, där en vanlig felaktighet är att djuren är onormalt stora.

Misstag, kloning och genomisk prägling
Men det är inte bara vid kloning som den genomiska präglingen kan gå snett. Även i andra fall kan misstag ske och sådana fel verkar vara en anledning till att sjukdomar som cancer uppstår.
En gemensam nämnare mellan olika cancerformer är att cellerna inte håller sig till den ursprungliga präglingen. Kaos kan då uppstå och det leder till att båda föräldrarnas arvsanlag är av och på på ett okontrollerbart sätt. En genkopia, exempelvis, som skyddar mot tumörbildningar kan felaktigt bli avstängd. Normalt finns det flera säkerhetssystem som gör att en skadad cell tar självmord innan någon tumörbildning hinner uppstå. Men om nu de skyddande genkopiorna är avstängda är det större chans att det utvecklas till en cancercell.

Forskare från Tyskland, England och Frankrike ingår i ett EU-projekt som ska kartlägga vilka gener som vanligen är av eller på beroende på vilken förälder de härstammar ifrån. De hoppas att så småningom kunna använda sig av kunskapen för diagnos och även kanske i framtiden i behandlings syfte.

Idag har totalt 50 olika gener studerats och gett kunskap om hur genomisk prägling kan se ut. Men de studerande generna utgör bara en liten del av alla gener i hela arvsmassan. Man har länge vetat att de mekanismer man hittat gäller för högst 200-300 gener, det är knappt 1 % av hela arvsmassan. Därför är det oerhört viktigt att verkligen förstå biologin bakom genomisk prägling innan man går in och försöker påverka detta känsliga system utifrån.

Diskussioner runtom i Sverige (och världen)
De försöken som hittills gjorts på svensk kultur – och ledarsidor har fastnat i två motsatta ståndpunkter, antingen är det tidiga embryot en cellklump eller också en människa. Om det är en
cellklump är det ganska hänsynslöst att inte använda sig av den forskningen som i utsträckningen skulle kunna hjälpa miljontals människor, och man skulle ha inhämtat människors samtycke och åsikter och klumpen skulle i alla fall ha kastats bort. Om det nu är en människa så är forskningen mord och det är ett bra exempel på hur man utnyttjar vissa individer som medel för andras (eventuella) lycka.

Ytterligare ett klonat djur fött
Oktober 2001 offentliggjordes att forskare för första gången lyckats klona ett utrotningshotat djur.
I en djurpark på Sardinen fanns då (vet inte nu hur det är) ett mufflonlamm som är en genetisk kopia av sin mor. Detta lamm är resultat av ett samarbete mellan forskare från Italien, Tjeckien och (där Dolly klonades:) Skottland.
Man tog celler från två döda mufflontackor. DNA från dessa sprutades in i ägg från vanliga fårtackor. Fyra av de tjugotre äggen förvandlades till embryon som sattes in i surrogatmammor av vanliga fårtackor. Så småningom föddes ett mufflonlamm som var friskt och normalt vid födseln.

Det europeiska mufflonfåret lever på Sardinen, Korsika och Cypern och hör till jordens cirka 180 utrotningshotade däggdjursarter. Ända sedan Dolly, fåret, klonades har man haft förhoppningar om att kunna rädda utrotningshotade djur med hjälp av kloning. Man har börjat bygga upp en DNA bank av hotade djur. Mufflonlammet är det första lyckade försöket.

Visst kan det vara bättre att klona djuren än att låta de dö ut. Men är det inte bättre att bevara djuren i deras naturliga natur och miljö?
Barnen blir genetiskt identiska med sin förälder, det är en ny individ men ingen ny variation. Man flyttar bara fram den i tiden.

Det är nu klart
Den 5 december, 2001var det klart att embryonal stamcells forskning tillåts. Och även terapeutisk kloning kan bli ett faktum. Det är nu bara Sverige och England som upprätthåller kraven och lagstiftningarna för detta område, i världen.

Om ett halvår kan terapeutisk kloning vara tillåtet i Sverige. Klartecknet har getts nu, men innan något sker måste två lagar ändras. Sverige är tvunget att skaffa sig ett undantag i Europaråds-konvention om mänskliga rättigheter och biomedicin, för där står det att embryon inte får skapas för forskningsändamål.

Två svenska lagar måste också ändras innan terapeutisk kloning godkänns anser Vetenskapsrådet.
Det måste vara klart och tydligt att klonade embryon inte får sättas in i en kvinnas livmoder så att en hel klonad människa kan bli verklighet. Svensk lag är oklar på den här punkten. Embryon får inte säljas i vinningssyfte, även det måste markeras väl. Om regeringen och riksdagen anstränger sig kan lagändringarna och EU-undantaget träda i kraft den första juli 2002.

Forskningen på de embryonala stamcellerna har i praktiken varit tillåtet i ett par år. Svenska forskargrupper i Göteborg och Stockholm har en tredjedel av alla 70 kända stamcellslinjer i världen. Men godkännandet har hitintills iordningställts av de lokala etiska kommittéerna.
Nu har dessa fått nationella riktlinjer att hålla sig till. De nya riktlinjerna tillåter att forskare får ta stamceller från embryon som har blivit till i förbindelse med provrörsbefruktning men som inte kommer att användas till den funktionen. Det kan handla om färska embryon som för låg kvalitet för att planeras in i kvinnan, dels om frysta embryon som paret efter en tid inte längre bedömer sig behöva.

Alf Svenssons godkännande samma dag det var klart
Samma dag detta blev officiellt klart att Sverige godkänner denna forskning, uttalar sig Alf Svensson i frågan och tycker att den svenska stamcells debatten varit häpnadsväckande tunn jämfört med andra länder, t ex Tyskland eller Frankrike. Alf Svensson tycker att det är självklart att varje människa som lever på denna planet vill bidra till att befria medmänniskor från sjukdomar. ”Det är lika självklart att hysa tilltro till forskningsmöjligheter och se dess framsteg som något ytterligt positivt.” Citerat från Alf Svenssons inlägg om detta ämne.
Han menar dessutom att forskningen inte får göra människor till objekt. Det får inte forskas hur som helst, inte på vem som helst och med vilken målsättning som helst. ”Demokratin fordrar respekt för varje individs integritet.” Citerat från Alf Svenssons inlägg om detta ämne.
Forskarna hoppas att inom fem år ska människan vara sin egen reservdelsfabrik. Organ skapas som inte stöts bort av kroppen eftersom de kommer från patientens kroppen.
Möjligheterna är enorma. Riskerna med detta är att de nya cellerna i stället för att bota skapar tumörer.

Medias bevakning
Under tiden och innan det blev klart hur det skulle gå. Skulle Sverige få godkänt eller inte? Så var det mycket tidningsrubriker och skriverier men de visade enkelt vad eller vilka partier och personer som sade ”nej” respektive ”ja”. Vanliga respektabla journalister och redaktörer, enligt Alf Svensson, beskriver embryon som vilka cellklumpar som helst. Det var även opinionsbildare som blandade in naglar och hårstrån i sina artiklar och uttalanden angående embryonal stamcellsforskning. Alf Svensson tyckte att om man inte alls reagerade på detta har demokratin Sverige all anledning att ruskas om och väckas. Han fortsatte med att ett embryo utvecklas, inte till en människa utan som människa. Att försöka resonera bort det är bara oförsiktigt, anser han.

Jag tycker att hans tankegångar är i...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Kloning

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Inactive member 2005-05-31

    HJÄLP. har verkligen inte hunn

  • Inactive member 2007-05-22

    intressant men kanske lite lån

  • Inactive member 2007-12-04

    håller med, alldeles för lång

Liknande arbeten

Källhänvisning

Inactive member [2002-01-22]   Kloning
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=956 [2024-03-28]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×