Syftet med studien har varit att beskriva och ge ökad förståelse för hur
elever med hörselnedsättning deltar i dialog och samspel. Närmare bestämt
har studien fokuserat elever som finns i hörselklassmiljö och har
cohleaimplantat (CI) som sitt personliga hjälpmedel.
I skolans styrdokument förespråkas elevaktiva arbetssätt och dialogen
betonas särskilt. För att kunna vara delaktig i sin egen
kunskapsutveckling, krävs deltagande på lika villkor samt tillgång till ett
gemensamt språk. I dag får 90% av alla döva barn i Sverige ett CI
inopererat. På många områden kan man jämföra CI med en avancerad hörapparat
vilken kan bidra till bättre taluppfattbarhet men gör inte personen i fråga
hörande. Att ha en hörselnedsättning innebär många gånger att den sociala
samvaron blir lidande eftersom det kan vara för tungt att hänga med rent
språkligt. Hörselskadade har under de senaste 20 åren krävt att få tillgång
till teckenspråk för att få möjlighet att bli tvåspråkiga. Språklig
deprivation, frånvaro av kommunikation för barnet är allvarligare än
auditiv deprivation. Även om Socialstyrelsens referensgrupp är överens om
att barn med CI ska ha tillgång till teckenspråk, väljer många föräldrar
bort teckenspråket för sina barn.
Studien har en kvalitativ ansats med halvstrukturerad observation som
metod. Observationerna genomfördes i en hörselklassverksamhet där
klassläraren genom sitt reflekterande arbetssätt gjorde ett
förändringsarbete under studiens gång. Teckenspråksläraren integrerades i
klassundervisningen istället för som brukligt, teckenspråkslektioner två
timmar per vecka. Studien visade på en miljö där elever fick tillgång till
både svenska och teckenspråk i för dem naturliga situationer. Båda språken
fanns representerade genom språkliga förebilder i klassrummet. Enligt min
tolkning gjordes ingen bedömning av elevernas kommunikation, innehållet var
viktigare än formen. Viktiga slutsatser av studien visar på att det primära
var att bli förstådd och förstå andra även om båda språken blandades och
eleverna oftast använde tecken som stöd. Eleverna kunde själva välja det
språk de behövde för att delta i dialog och samspel. Undersökningen visar
att viljan att kommunicera och elevernas kommunikativa kompetens bidrog
till att samspelet fungerade både mellan pedagog och elev och eleverna
emellan. Att både svenska och teckenspråk fanns representerade var en
förutsättn...
