Konsten att välja rätt partner - sexuell selektion hos människan

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Konsten att välja rätt partner
- Sexuell selektion hos människan

Människan, särskilt i I-länderna, har nått långt när det gäller att skapa en bra levnadsstandard. En människa behöver inte vara särskilt stark, snabb, eller ens frisk, för att överleva. De flesta barn som föds överlever ända till vuxen ålder, trots dåliga gener eller svaga föräldrar.
Då behöver vi väl inte bekymra oss om att hitta en stark och frisk partner, som djuren strävar efter att göra? Vi kan väl helt enkelt välja någon vi tycker är snygg och trevlig, eller?
Tyvärr, så lätt verkar det inte vara. Modern forskning har visat att en människas partnerval beror på kulturella/sociala och psykologiska faktorer, men till en stor del även på biologiska faktorer. Det gäller förstås bara om man får välja partner själv. I många kulturer är det ju föräldrarna som bestämmer vem man ska gifta sig med, särskilt om man är kvinna. Därför gäller det jag skriver i den här texten mest i västvärlden, och andra samhällen där man själv får välja vem man ska vara ihop med. Jag ska nu försöka reda ut varför vi egentligen väljer den partnern vi väljer.


Psykologiska faktorer

Människan själv tror oftast att det är de psykologiska faktorerna som bestämmer vilken partner hon väljer, och då särskilt två saker: Nämligen utseendet hos personen, och sättet han/hon beter sig på. Alla tror sig väl leta efter någon speciell sorts människa, t.ex. snäll, rolig, och gärna fina ögon. Enligt undersökningar man kan läsa om i olika veckotidningar så vill män helst ha en tjej som är glad, snäll, omtänksam och helst även snygg. Kvinnor brukar uppge att utseendet inte spelar så stor roll (”men gärna fina ögon eller snygg rumpa ändå”). Kvinnor vill ofta ha en man som utstrålar självsäkerhet, är trygg, och gärna har ett bra jobb. Man kan ju fundera över om dessa skillnader mellan könen finns kvar sedan tiden när kvinnans plats var i hemmet, och det var mannen som skaffade mat på bordet. Då behövdes ju en omtänksam hustru som tog hand om familjen och hemmet. Och en stark man med handlingskraft behövdes, som kunde förse familjen med tillräckligt mycket mat. Jag vill inte riktigt spekulera i det, men det skulle ju kunna vara en sorts ”urinstinkt” som levt kvar.

Tillhörighet är en annan psykologisk faktor som spelar en roll vid valet av partner. Vi präglas av miljön vi växer upp i , och av människorna i den. Ofta söker vi efter något vi känner igen, för det känns tryggare då. Psykologer talar om manliga respektive kvinnliga förebilder, som kan utgöras av mamma, pappa, syskon, eller någon annan person som stod en nära under uppväxten. Många psykologer anser att detta är orsaken till att familjemönster upprepas i många generationer; om man hade en våldsam pappa så kanske man söker sig till en våldsam man, för att det trots allt känns vant och tryggt på något sätt.
På liknande sätt söker människor ofta efter en partner som liknar dem själv, mer eller mindre, för att det känns tryggare då.

Press kan också vara en psykologisk faktor, fastän det låter lite långsökt. När man är ung så ställer man kanske höga krav på det motsatta könet, och väntar på den rätta. Men när man sen blir äldre, och vännerna kanske gifter sig och skaffar barn så kan man nog tumma på sina höga ideal. Att ha någon att känna närhet och gemenskap med blir viktigare än att hitta den optimala partnern.

Kulturella och sociala faktorer

Som jag nämnde förut kan ju kulturen inverka så mycket på partnervalet att man själv inte får välja alls, utan någon gör det åt en. Om man ändå har en chans att själv få välja vem man vill dela sitt liv med, så kan kulturen påverka på andra sätt. Människor söker ofta efter en partner som har liknande intressen eller erfarenheter. Ibland kan kulturen påverka på så sätt att det finns en tradition att man ska välja en speciell sorts partner, till exempel från samma samhällsklass som man själv. När alla i ens omgivning tycker att bara vissa sorters män/kvinnor duger, så kan man ta efter deras tankesätt utan att vara medveten om det.

Sen finns det även sociala faktorer som kan inverka på partnervalet, utan att ha med kultur att göra egentligen. En av dem är det sociala kontaktnätet. En individ som bara umgås med en sorts människor kommer troligtvis hitta sin partner bland dem. Om en person istället umgås med folk från olika länder, från olika samhällsklasser, eller med olika livsstilar, så vet man aldrig vem personen till slut kommer att bli kär i. Likadant är det med språkkunskaper: Om en person bara kan prata svenska, eller tycker att hon pratar så dålig engelska att hon undviker engelskspråkiga, kommer antagligen att träffa en svensktalande partner. Om personen istället kan tala flera språk har hon fler möjligheter. Hon kan till exempel prata med personer i Sverige som av någon anledning inte kan svenska, eller åka utomlands och kanske förälska sig i någon där.

En annan social faktor som jag knappt vågar skriva, för den är så kontroversiell, är pengar. Många människor säger att pengar inte spelar någon roll, och att de aldrig skulle nobba någon för att personen är fattig. Men innerst inne finns nog en känsla hos de flesta att de inte vill tillbringa resten av livet med att vända på slantarna. Detta kanske inte gäller om man blir jättekär i någon, då spelar kanske inte pengar så stor roll. Och kanske inte heller om man själv har gott om pengar, för då behöver man ju inte tänka på sånt. Men om man bara är ”allmänt på jakt” efter en kille, och kan välja på flera, så tror jag att man omedvetet tar med materiella och finansiella resurser. Det kan kanske bero på kvinnans biologiska arv att säkra avkommans framtid. Män däremot säger sig oftast inte välja kvinna efter pengarna. Jag kan inte påstå att jag vet hur män tänker, så jag avstår från att diskutera den punkten.

Biologiska faktorer

När det gäller biologiska faktorer finns det tre huvudfaktorer som styr valet av partner. De tre faktorerna är: Feromoner (HLA/MHC olikhet), positiva yttre attribut, och signaler för fertilitet. Jag börjar med att snabbt beskriva de två sistnämnda faktorerna, och sen går jag in djupare på ämnet feromoner.

Positiva yttre attribut: Här menar jag inte att människan medvetet letar efter en snygg partner, utan det handlar om en omedveten jakt efter symmetri. En symmetrisk kropp eller ett symmetriskt ansikte är ett tecken på god hälsa och en normal utveckling. Det finns antagligen ingen som är helt symmetrisk, men ju mer asymmetri, desto större risk för att något är fel. Till exempel att något har gått fel under personens utveckling. Denna jakt efter positiva yttre attribut kan jämföras med att djur väljer partner efter olika karaktärer i utseendet, t.ex. stor och fin stjärt (påfågeln) eller stora sporrar (fasanen).

Signaler för fertilitet: Hos djuren är det ju allmänt känt att hannarna kan känna när honorna är redo att para sig, och blir då attraherade av honan. Ett universitet i Texas har gjort en likande studie på människor. Studien gick ut på att 50 män fick lukta på tröjor som tillhörde 17 stycken 22-åriga kvinnor, och tala om vilken som luktade bäst. Varje tröja värderades efter olika kriterier, som luktens intensitet, sexighet, och behaglighet. Resultatet blev att männen tyckte att tröjorna som var burna av en kvinna under den fertila fasen var sexigare än en tröja från samma kvinna när hon inte hade ägglossning. Att männen kunde lukta sig till om en kvinna hade ägglossning eller inte, tror forskarna beror på de enorma hormonella förändringarna som sker under menscykeln. Hormonerna gör troligtvis så att feromoner (doftämnen) sänds ut. Alltså skulle en man kunna bli attraherad av en kvinna bara för att hon har ägglossning just då, och sen när hon inte har det längre har han (förhoppningsvis) hunnit bli intresserad av henne för hennes personlighets skull istället.

Feromoner (HLA/MHC olikhet): Här handlar det också om feromoner, men istället för att hitta en fertil partner handlar det om att hitta en partner som har en passande genuppsättning. Det ideala är att partnern är olik en själv, för att avkomman ska få olika gener som skyddar mot olika sjukdomar. Men samtidigt får partnern inte vara alltför olik, eftersom det har visat sig att det då finns en större risk för missfall.
Generna som styr partnervalet är en grupp gener som heter MHC (Major Histocompatibility Complex), och som sitter på kromosom nr 6 hos människan. Dessa gener kodar för antigener som hos människan kallas HLA. Ett liknande system har visat sig finnas hos djur och fåglar också. HLA-molekylerna är proteiner vars uppgift är att presentera främmande ämnen för immunförsvarets T-hjälparceller. Presentationen är nödvändig för att antikroppar mot de främmande ämnena ska bildas. Olika HLA-molekyler presenterar olika ämnen för T-hjälparcellerna, så därför är det bra om avkomman får så olika HLA-molekyler som möjligt.
Fysiologer har under senare år upptäckt att människan har ett extra luktsinne i näsan, ungefär där djuren har sitt luktsinne för feromoner, så detta skulle kunna betyda att vi också kan känna feromoner.
Dessutom gjordes en studie i mitten av 90-talet på universitetet i Bern, som visade att kvinnor luktar sig till den man som har bäst genuppsättning för att få barn tillsammans med henne. I studien deltog 20 yngre gifta par som under ett antal dagar (precis som i undersökningen i Texas) fick bära samma undertröja, och inte tvätta sig eller använda deodorant. Sedan fick personerna lukta på alla undertröjor utan att veta vems det var, och svara på ett antal frågor om lukten: Var den behaglig? Tilldragande? En mans eller kvinnas? Lik doften från en person i släkten eller i umgängeskretsen?
Forskarna hade i förväg tagit blodprov och bestämt mönstret i de 40 personernas immunförsvar, och tendensen var att både män och kvinnor kände sig mest attraherade av doften från de personer som hade mest avvikande immunförsvar. Ofta uppgav personerna också att de mest attraherande dofterna påminde om en gammal partner, vilket visar att doftämnen har varit med i spelet i tidigare partnerval.
När de luktade på undertröjor från personer med liknande immunförsvar uppgav de oftare att doften påminde om en släkting än om en gammal käresta, och det är ju logiskt eftersom släktingar har immunförsvar som liknar varandra.
Det fanns dock en grupp som avvek från resultatet som jag har beskrivit, och det var kvinnor som tog p-piller. De föredrog lukten av män som hade liknande HLA-profil. Förklaringen till detta är att p-piller lurar kroppen att den är gravid, och då får man nya preferenser. Som gravid behöver man släktingarnas stöd, och därför valde dessa kvinnor omedvetet män som luktade som deras släktingar.

Slutsats
Trots att man kan tro att man väljer partner utifrån sina egna kriterier om utseende, värderingar, och så vidare, så finn...