Kräftdjur
Hör till gruppen leddjur. Kroppen har ett yttre skelett som är uppbyggt av proteiner och kitin, och i vissa fall också av kalk. Deras kropp är uppdelad i tre regioner; huvud, mellankropp och bakkropp. Längs kroppen sitter ett antal extremitetpar, där de främsta tjänstgör som anntener, de mellersta som käkar eller käkfötter och de bakersta används vid förflyttning. De flesta kräftdjur är vattenlevande och har gälar medan mindre arter tar upp syre genom huden. Kräftdjuren har två typer av ögon; antingen enkla naupilusögon eller sammansatta fasettögon. Storleken är väldigt varierande från 0,1 mm till den japanska jätte krabban som blir mellan 3 och 4 m.
Kräftdjur dominerar inom många djursamhällen t.ex. sand- och hårdbottnar samt korallrev och som plankton i hav och insjöar.
Man känner till ungefär 40 000 arter, men antalet är dock större eftersom många arter är väldigt små och ännu oupptäckta.
Kräftdjuren får i sig sin näring på många olika sätt; det finns allt från rovdjur, asätare, växtätare, parasiter till arter som filtrerar plankton.
De största kräftdjursarterna är antingen hona eller hane men räkorna är först hanar och sedan honor när de blir större. Havstulpaner är hermafroditer (både hane och hona). Många kan också använda jungfrufödsel, till exempel den vanliga vattenloppan Daphnia. De flesta arter lägger dock ägg som honan bör tills de kläcks.
Källor:
Svenska Naturskyddsföreningen
Nationalencyklopedin
Focus
Sköldpaddor
Hör till kräldjuren. Det som kännetecknar sköldpaddorna är deras skal som i stort sett har sett likadant ut i 200 miljoner år. Skalet utgörs av en ryggsköld ( carapax) och en buksköld (plastron). De är på sidorna förbundna med benbryggor eller ligament.
Ryggskölden härstammar från bildningar i läderhuden som vuxit samman med ryggkotor och revben. Hos vissa arter är ryggskölden ledad och kan fällas och användas som skydd mot rovdjur. Sköldpaddor saknar tänder så käkarna är istället beklädda med vassa hornplåtar, födan tuggas inte utan mals istället mellan käkarna.
Sköldpaddor har väldigt stora lungor som fyller en stor del av kroppshålan. Vissa arter kan ta upp syre genom huden och munhålan men det är ganska ovanligt.
Även fast många sköldpaddor lever i vatten har de inte gälar, utan kan klara sig ute syre under långa perioder (upp till 33 timmar!). Detta på grund av att när de inte har tillgång till syre avstannar ämnesomsättningen, och ersätts till viss del av anaerob förbränning, (förbränning utan tillgång till syre) nackdelen med denna förbränning är att det bildas väldigt mycket mjölksyra i kroppen, men som tur är sköldpaddor väldigt tåliga mot mjölksyra. Under vatten sänks också sköldpaddans hjärnaktivitet och den lilla del av hjärnan som används kan försörjas anaerobt, vilket är väldigt ovanligt hos ryggsträngsdjur. Förmågan att klara sig länge utan syre är särskilt användbar när sköldpaddan går i dvala, är vatten temperaturen runt 3 Celsius kan vissa arter klara sig utan syre i upp till 150 timmar. Extremiteternas utseende varierar och speglar sköldpaddornar livsmiljö; landsköldpaddor har kraftiga fötter med korta tår, vattensköldpaddor har långa tår med simhud.
Storleken är kraftigt varierande, de minsta arterna är bara ca 10 cm långa medan de största arterna blir upp till 2,5 m och kan väga över 800 kg.
Sköldpaddor lever oftast i vatten men det finns också helt landlevande arter, det finns också sumpsköldpaddor som är en blandning av de två andra typerna. Sköldpaddor finns främst i de varmare delarna av världen.
Sköldpaddor är vanligen allätare, men flertalet livnär sig på vegetabilisk kost och/eller långsamma bytesdjur såsom blötdjur och insekter. En del är födospecialister t.ex. vissa havssköldpaddor som till stor del livnär sig på maneter.
Sköldpaddor har inre befruktning och äggen läggs alltid på land, även hos vattenlevande arter, där de grävs ner i marken. Antalet ägg i en kull kan variera allt ifrån ett enda hos mindre arter upp till ca 200 ....
...läs fortsättningen genom att logga in dig.
 |
För att komma åt denna sida måste du
vara medlem och inloggad.
|
 |
Är du inte redan medlem?
Bli medlem nu!
|
Om du loggar in får du tillgång till
Författarprofil
Har du en favoritförfattare på Mimers? Då kan du läsa allt om honom eller henne här. Du kan se bild, personlig information, statistik, listor och mycket mer!
Gästböcker
Läs vad andra har skrivit i din favoritförfattares gästbok. Du kan även starta en debatt, kommentera , rösta på de arbetet som ligger uppe samt skriva inlägg i forumet.
Se hela arbeten
Är du intresserad av något speciellt som du vet att en medlem på Mimersbrunn skrivit ett arbete om? Du får även tillgång till andras arbeten, sätta betyg samt att kommentera.
En tag är ett sökord eller uppmärkning av ett arbete. Genom att märka upp arbeten med olika relevanta sökord, kan du lätt hitta tillbaks till de arbeten du är intresserad av, genom att söka på dessa ord nästa gång du besöker vår sajt. Man kan också se och söka på andra besökares taggar.