Kristendomens grenar

19 röster
44744 visningar
uppladdat: 2001-05-19
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Katolska Kyrkan

Utbredning.
På 1500-talet erövrade spanjorer och portugiser Sydamerika och förde med sig den katolska, kristna tron. I dag bor ungefär hälften av alla världens katoliker i Sydamerika.
Också i Nordamerika kom många katoliker från europeiska länder, och idag tillhör många amerikaner den katolska kyrkan. Australien erövrades av Storbritannien. Många britter var katoliker och därför är katolska kyrkan stark även i Australien och Filippinerna. I Europa är katolismen störst vid medelhavet, nedanför Östersjön och på västra Irland.

Antal anhängare.
Kristendomen är världens största religion och katolska kyrkan är den största kristna kyrkoriktningen. Nära en miljard (1 000 000 000) människor är katoliker. Det är nästan var sjätte människa.

Sakrament
Den katolska kyrkan har sju sakrament.

¤ Dopet
Genom dopet föds människan till ett nytt liv och blir upptagen som medlem i kyrkan. Prästen öser vatten över barnets panna tre gånger i form av ett kors (för att symbolisera den treeniga guden: Fadern, Sonen och Anden) och säger:
- Jag döper dig i Faderns, Sonens och den helige Andes namn.
Dopet har sin grund i nya testamentet, där Jesus uppmanade lärjungarna att gå ut i världen och göra alla folk till sina lärjungar och döpa dem. Jesus själv hade blivit döpt av Johannes döparen.
Enligt katolsk tro är människan ond och syndig från födelsen. Det beror på att människan ärvt synden från Adam och Eva, som åt av den förbjudna frukten. Genom dopet befrias barnet från arvssynden och går under Guds beskydd. Flera andra kyrkor har samma syn på dopet.

¤ Konfirmationen
Konfirmationen är en fortsättning på dopet. Det är en bekräftelse att man efter dopet fortsätter sitt vuxna livet som medlem i kyrkan. Konfirmation betyder just bekräftelse. I Sverige konfirmeras katoliker vid omkring 15 års ålder.
Konfirmationen är en högtidlig ceremoni som vanligen leds av biskopen.

¤ Altarets sakrament – Nattvarden
Nattvarden är höjdpunkten i mässan och firas varje dag i kyrkan.
Altarets sakrament har sitt ursprung i den judiska påskmåltiden, som firas till minne av räddningen ur Egypten. Det var den måltiden lärjungarna firade med Jesus, den kväll när han instiftade nattvarden.
Matteus skriver:
”Medan de åt tog Jesus ett bröd, och efter att ha läst tackbönen bröt han det, gav åt sina lärjungar och sade:
- Tag och ät, detta är min kropp.
Och han tog en bägare, och efter att ha tackat Gud gav han den åt dem och sade:
- Drick av den alla. Detta är mitt blod.”
Katolikerna är övertygade om att brödet och vinet i mässan förvandlas till Jesu kropp och blod. Det sker ett Guds under. Församlingen tar i nattvarden emot Jesus själv. Det är Jesus Kristus själv som i varje mässa offrar sig på altaret för människornas synd.

¤ Bikten
Också den som allvarligt försöker leva som en god kristen misslyckas ibland och gör sådant som inte är rätt och riktigt. Det ger ångerkänslor och dåligt samvete. En katolik kan då gå till prästen för att bikta sig.
Den som biktar sig bekänner för prästen de synder han/hon begått. Han/hon förklarar att han/hon ångrar dem och vill bättra sig. Sedan ber prästen en bön och säger:
”- Jag löser dig från dina synder i Faderns, sonens och den heliga Andens namn.”
Efter bikten föreslår prästen bot. Han råder t.ex. den biktade att gottgöra någon oförrätt som denne har gjort en annan människa. Det är också vanligt att prästen ger ett visst antal böner i bot t.ex. sju Ave Maria och två Fader vår för en mindre försyndelse. Prästen har tystnadsplikt och får inte för någon tala om vad han hört i bikten.
Man kan bikta sig i en speciell biktstol i kyrkan, men det är inte längre ovanligt att den som biktar sig möter prästen ”ansikte mot ansikte”. Men den som vill, får vara anonym.

¤ Äktenskapet
De som gifter sig lovar att de ska leva i ett förbund som varar livet ut.
Detta förbund skall hjälpa och stödja makarna att leva samman. Det är heligt och oupplösligt. Äkta makar kan flytta ifrån varandra men får bara i sällsynta undantagsfall rätt att skilja sig.

¤ Prästvigningen
En biskop lägger händerna på den blivande prästens huvud och inviger honom. Genom prästvigningen får prästen fullmakt att leda mässan och förmedla de olika sakramenten.
Biskoparna anses vara efterträdare till Jesu apostlar och den heliga uppgiften går i arv från påve till påve, från biskop till biskop. Detta kallas den apostoliska successionen.
En katolsk präst får inte gifta sig utan skall leva i celibat för att han skall kunna ägna sig åt sin församling. Kvinnor får inte bli präster.

¤ De sjukas smörjelse
När någon är sjuk och inte kan gå till mässan kan man be prästen komma. Prästen smörjer den sjukes panna och händer med olja och ber för den sjuke att denne skall orka bära sitt lidande och tillfriskna.
Numera brukar man inte vänta till dess att den sjuke är döende innan han får de sjukas smörjelse. (Förr kallades den ofta ”sista smörjelsen”.)

Läran
Gud existerar enl. katolikerna. Han är skaparen och styr allt. Han är det goda i världen och ger trygghet och kärlek. Gud hjälper en när man ber honom.
Så här uttrycker en katolik sin tro:
“- Gud har uppenbarat sig i Jesus Kristus som är både Gud och människa. Jesus blev sänd till världen för att frälsa oss från ondskan runt om oss och inom oss, allt det som hindrar gemenskapen med Gud.
I sin kärlek till oss gick Jesus i döden för oss. Hans uppståndelse från de döda var ett tecken på hans seger över ondskan i världen.
Allt detta är för mig ett mysterium som jag inte kan förklara. Men det är därför inte något osannolikt – tvärtom något fullt verkligt. Hela universum är ju ett mysterium, en gåta, men är ju ändå något fullt verkligt,
något som finns.”

De allra flesta kristna, oberoende av samfund, kan säkert hålla med om vad katoliken här säger.

Genom sakramenten ger Gud en kraft och hjälp.

Då man dör får man gå igenom en prövning, skärselden (av fornsvenskan skaera, rena), som är ett tillstånd efter döden då själarna renas innan de tas upp i den eviga saligheten.

Kyrkorummet
I varje kyrka finns ett altare. Det är därifrån den egentliga gudstjänsten hålls. Under altaret i Peterskyrkan tror man att aposteln Petrus är begraven.
Oftast finns ett krucifix (avbildning av Jesus på korset) ovanför altaret, men det kan finnas på andra ställen i kyrkan också.
Det finns även alltid ett tabernakel med en liten kupol upptill. Det är ett litet skåp där man förvarar hostiorna (latinsk katolsk benämning på det invigda nattvardsbrödet, oblaten). Över tabernaklet brinner alltid en lampa, evighetslampan, som ett tecken på att Kristus är närvarande i nattvardsbrödet.
I övrighet är kyrkorummet ett stort rum med mycket utsmyckningar. Det är högt i tak och på väggarna är bilder av bl. a. Jesus, Maria och Gud. Det finns även statyer av dem lite överallt.

Grundare
Jesus grundade den katolska kyrkan via Petrus (Grekiska Petros, klippan. Hette egentligen Simon. Dog martyrdöden 64 e. Kr). Petrus hade varit den främsta bland Jesu lärjungar och var utsedd till Jesu efterträdare.
I Matteusevangeliet säger Jesus:
”- Du är Petrus, klippan, och på den klippan skall jag bygga min kyrka… Jag skall ge dig nycklarna till himmelriket.
Påvarna är Petrus arvtagare.

Högste ledare
Rom blev så småningom kristenhetens centrum. Biskopen i Rom blev med tiden ledare för hela katolska kyrkan och fick titeln Påve (av latinets papa, fader).
En påve väljs på livstid av kardinalskollegiet, (gruppen av de högsta katolska kyrkans ämbetsmän efter påven. De utses av påven.) som samlas i avskildhet.
En nyvald påve antar nytt namn. Påvens Insignier är: en tiara, den s.k. Fiskarringen och Petrus nycklar.

Påvar (från och med 1800):
Pius VII 1800-1823 Benedikt XV 1914-1922
Leo XII 1823-1829 Pius XI 1922-1939
Pius VIII 1829-1830 Pius XII 1939-1958
Gregorius XVI 1831-1846 Johannes XXIII 1958-1963
Pius IX 1846-1878 Paul (Paulus) VI 1963-1978
Leo XIII 1878-1903 Johannes Paulus I 1978
Pius X 1903-1914 Johannes Paulus II 1978-


Verksamhet
De flesta katolska munkarna och nunnorna arbetar ute i samhället, oftast med att hjälpa och vårda människor som har det svårt. De kan t.ex. arbeta på skolor och i sjukhus.
I Sverige finns inte så många munkar och nunnor. Ordnarna har fått fler kloster i katolska länder, och där spelar munkarna och nunnorna stor roll på olika områden i samhällslivet. Det är till exempel vanligt att munkar och nunnor är lärare i skolorna.

Övrigt
Katolska kyrkan kallas även romersk-katolska kyrkan eftersom den styrs från Rom.

Katolska kyrkan utgör 60 % av alla kristna. Numera expanderar kyrkan starkast i Afrika, där medlemmarna utgör endast 30 % av alla kristna.

I Sverige rådde till 1860 ett förbud att övergå till katolsk tro, men utländska medborgare tilläts höra till kyrkan och från 1781 även offentligt fira gudstjänst

Ortodoxa kyrkan

Kyrkans utbredning
Den ortodoxa kyrkan dominerar i sydöstra och östra Europa och i hela före detta Sovjetunionen. I Grekland blev även den ortodoxa kyrkan den dominerade religionen. Bulgarien och Rumänien blev tidigt ortodoxa länder.
Ortodoxa kyrkor finns även i andra länder och världsdelar. Ofta är det ortodoxa invandrare som tagit sin tro med sig och byggt egna kyrkor.

Antal anhängare
I dag finns omkring 170 miljoner ortodoxa. Det gör den ortodoxa kyrkan till den näst största kyrkan i världen efter den katolska kyrkan.

Sakrament
Den ortodoxa kyrkan har liksom den katolska kyrkan sju sakrament.(se vilka på sidorna 4, 5 och 6) Skillnaden med den katolska kyrkan är att Dopet sker (till skillnad från den katolska) genom neddoppning, tre gånger för att symbolisera den treeniga guden.

Till skillnad från den katolska kyrkan så följer konfirmationen direkt efteråt genom smörjelse med olja på bl.a. pannan, öronen, ögonen, händerna och fötterna. Detta är den heliga myrrasmörjelsen. Genom den tros pojken ha fått den helige Andens alla gåvor till hjälp i livet. Så här gick konfirmationen till, enligt de ortodoxa.

I nattvarden, som också ges till barn i samband med dop och konfirmation, mottas brödet doppat i vinet.

Präster får vara gifta, medan biskopar ska leva i celibat.



Läran
Den ortodoxa läran betyder: den rena läran (ortodox=renlärig).
När man döps räddas man från djävulens våld och kommer under Guds och kyrkans beskydd. Genom konfirmationen får du den helige Andens alla gåvor till hjälp i livet. Vid nattvarden renas den lille krabaten inuti med Kristi kropp och blod, som brödet och vinet blev under mässan.

Så här säger en präst:
”- Vi håller fast vid läran och traditionerna från apostlarnas och den första kyrkans tid. Andra kyrkor har förändrats under historiens gång. I Sverige döptes barnen på det gamla sättet, tills man på 1600-talet övergick till att bestänka dem med vatten.
I de andra kyrkorna har man också förändrat konfirmationen, så att den blivit en invigning för tonåringar. Men vi håller fast vid den ursprungliga rena läran. Därför kallar vi oss ortodoxa.

Kyrkorummet
En vacker vägg med målningar delar kyrkan i en mindre och en större del. Bildväggen kallas ikonostas och målningarna kallas ikoner. En ikon är en bild av Jesus, Jungfru Maria, en apostel, någon ängel eller ett helgon.
Bakom ikonostasen – den mindre delen – finns ett rum som symboliserar himlen.
I själva kyrkorummet finns knappt några bänkar, så nästan alla får stå under hela gudstjänsten.
Framför ikonostasen och framåt är det helt öppet. Där går prästen med evangelieboken för att symbolisera guds vandringar i hela landet.

Grundare
År 395 e.kr. delades Rom i en östlig del och en västlig del. Även kyrkorna gled ifrån varandra och år 1054 skiljde sig den ortodoxa kyrkan helt från den katolska. Påven förblev ledare för de katolska medan ortodoxa delades in i fyra patriarker (Alexandria, Antiokia, Konstantinopel och Jerusalem) Patriarken i Konstantinopel var den främste ortodoxe ledaren. Men i t.ex. Jerusalem och Alexandria fanns också patriarker som ledde kyrkorna i sina landområden. På så sätt uppstod olika grenar av den ortodoxa kyrkan.
Så egentligen var det splittringen av Rom som grundade den ortodoxa kyrkan, fast egentligen var det Jesus som grundade kyrkan eftersom han grundade den kristna kyrkan, och utan den skulle ingen kyrka finnas.

Högste ledare
Sen den ortodoxa kyrkan skiljde sig med den katolska kyrkan och delade upp sig i fyra patriarker har fler patriarker uppkommit bl.a. det Serbiska 1920 och det Rumänska 1925. Den högste ledaren kallas Patriark (betyder även fader, som påve.) men det finns inget speciellt högsta höns som är ledare för alla ortodoxer, utan varje område har sin egen ledare.

Verksamhet
Ikonerna målas ofta av munkar. Penslarna välsignas och munken fastar, innan han under ständig bön utför sitt arbete.

Övrigt
Det finns inga klosterordnar, utan varje kloster är självständigt.

Varje mässa är ett heligt skådespel. Dramat handlar om Jesu liv från födelsen till himmelsfärden. De troende upplever Jesu frälsargång på nytt. Gudstjänsten pågår i över två timmar och är likadan söndag efter söndag.



Lutherska kyrkan

Utbredning
I dagens Tyskland är den evangelisk-lutherska, som den även kallas, den största vid sidan av den katolska. Det är dock bara i de nordiska länderna som större delen av befolkningen är luthersk. Vid emigrationen från Europa till USA tog skandinaver och tyskar med sin tro, och lutheranerna i USA är idag sex miljoner. Tack vare lutherska missionärer finns kyrkan i alla världsdelar.

Antal anhängare
Totalt finns det 55 miljoner medlemmar.

Sakrament
Den katolska kyrkan har sju sakrament men eftersom bibeln bara nämner två sakrament, dopet och nattvarden(se den katolska kyrkans sakrament, s 4, 5 och 6.), så har den lutherska kyrkan bara två sakrament.

Läran
Här är några viktiga punkter i Luthers lära.

¤ Människan blir frälst endast genom tro. Gud erbjuder människan frälsning genom Jesus Kristus av nåd, gratis. Hon kan inte själv förtjäna Guds nåd genom aldrig så goda handlingar.

¤ Bibeln är det enda som människan ska rätta sig efter, inte efter vad påvar och kyrkomöten sagt. Tro på skärselden, helgon- och relikdyrkan har inte med bibeln att göra.

¤ Katolska kyrkan har sju sakrament, men Bibeln nämner bara två: Dopet och nattvarden, Förklarade Luther(Grundaren). Nattvardens bröd förvandlas inte till Kristi kropp och blod, som alla andra kyrkor tror. Men Kristus är ändå närvarande i brödet och vinet.

¤ Prästerna måste predika, alltså ge folk undervisning i vad bibeln säger. Därför skall gudstjänsten hållas på folkets språk – inte på latin.

¤ Gudstjänstens psalmer och sånger ska vara på folkets språk. Luther själv skrev hundratals psalmer, som sjungs än idag runt om i världen.

¤ Den kristne skall leva och verka ute i samhället, inte stänga sig inne i kloster. Präster får gifta sig som andra människor. Enligt Luther skall endast män få vara präster. ( Idag får kvinnor bli präster i de flesta lutherska samfund.)

Kyrkorummet
Den lutherska kyrkan har altare, krucifix och tabernakel precis som de andra kyrkorna. Tidigare gick prästen ner och delade ut nattvarden. I den lutherska kyrkan byggde man en altarring, dit besökarna kom för att få nattvard. Förut sjöng man inte psalmer, men Luther tyckte det var viktigt, så den lutherska kyrkan uppfann psalmtavlan. En predikstol finns också, som inte riktigt funnits förut. Vägg- och takmålningar täcktes över då katolska kyrkor blev lutherska. Men de togs fram i slutet av 1800-talet igen.

Grundare
Som jag skrev här ovanför så är Martin Luther grundare. Han var asketisk munk och en lärd professor. Luther undervisade studenterna om Bibeln och kristen tro. Själv plågades han av tvivel på om han verkligen var en sann kristen. Han kände att Gud inte var nöjd med honom.
En dag när Luther läste Paulus brev till romarna tyckte han plötsligt att han förstod vad som var fel i hans liv. Han hade fastat, bett och ansträngt sig för att försöka bli god och fullkomlig. Men ändå kände han sig lika syndig och usel som tidigare. Nu förstod han att en människa inte blir frälst(räddad) genom att vara from och göra goda gärningar. Även den frommaste människa är en syndig stackare som inte är värdig att komma till paradiset. Ingen människa kan alltså av egen kraft nå upp till Gud. Men Gud har istället kommit ned till människorna. Jesus dog på korset för människornas synd.
En dödsdömd brottsling kan bli benådad och slippa straffet. På samma sätt förlåter Gud av nåd den människa som ångrar sin synd och tror på Jesus. Genom tron blir människan frälst från synden och djävulen. Så resonerade Luther, och detta blev för honom den stora upptäckten av vad som är kärnan i kristen tro.
Luther började predika och undervisa med kraft och övertygelse. Han skrev böcker som lästes av allt fler, också utanför Tysklands gränser. Från olika håll strömmade studenter till Wittenberg för att lyssna till Luther.
Luther var mycket kritisk till att påvar och många biskopar levde som världsliga furstar och verkade bry sig allt mindre om att leva som Jesus lärt. Det fanns påvar som hade fått flera barn, till på köpet med olika kvinnor(se sakramentet Äktenskapet på sid. 5). Vissa påvar dolde det inte ens utan erkände sina barn öppet.
Vid detta läge höll den nya Peterskyrkan på att byggas, och det var svårt att få ekonomin att gå ihop. Därför sålde munkar avlatsbrev (Avlat betyder eftergift, att befrias från skärselden). Många köpte breven och pengarna strömmade in till påven i Rom. En del präster och munkar var mycket kritiska till avlatshandeln, och tyckte att detta var ett fräckt sätt att lura pengar av enkla, obildade människor. Men få vågade öppet säga vad de tyckte. Luther, som tyckte att man bara kan bli frälst om man ångrar sin synd, ansåg att påven hade gått för långt. Varför kunde inte han betala bygget, han som har så mycket pengar. Luther satte sig ner och skrev en lång lista, som senare blev känd som Luthers 95 teser. Han satte upp listan på kyrkdörren i Wittenberg. Teserna spreds snabbt över Europa, och fler vågade komma ut med sin kritik mot påven. Påven trodde att kritikstormen snart skulle gå över, men istället fick Luther fler anhängare. Dessutom skrev Luther fler böcker och uttalade sig alltmer bitskt om påven. Snart fick han en bulla – en viktig skrivelse från påven. På bullan stod det att Luther skulle förklaras bannlyst som kättare (person som avviker från kyrkans lära) om han inte omedelbart tog tillbaka vad han sagt och skrivit. Påven förklarade att Luther var en ”krälande orm, ett

svin som brutit sig in i Guds vingård. Då tog Luther bullan, gjorde en brasa ute på gården, och inför de häpna åskådarna brände han bullan. Snart var det känt över hela Europa vad Luther gjort. Påven sände en ny bulla som förklarade att Luther var bannlyst (inte få vara medlem) från den katolska kyrkan. Luther var kättare! Men Luther lät sig inte tystas. I en bok skrev han:
”Nu säger jag att påven är Kristi fiende och Djävulens apostel.”
Snart började Luther bilda egna församlingar, och den Lutherska kyrkan var född.

Högste ledare
Furstarna i varje land är ledare över sin kyrka i den Lutherska tron.

Verksamhet
En av de viktigaste punkterna i Luthers lära är:
”Den kristne skall leva och verka ute i samhället, inte stänga in sig i kloster.”
Med det menar han ungefär att man ska vara lite som en munk fast man inte är det.

Övrigt
Luther är än idag bannlyst från den katolska kyrkan, fast påven medgav redan år 1523 vid en tysk riksdag att katolska kyrkan var medskyldig till vad som skett.
Tron påverkar inte den troende så mycket i det vardagliga livet förutom att man ska leva lite som en munk, eftersom man är syndig ändå. Ångrar man sina synder sen då man har dött, kan man komma upp till himlen. Inte annars.



Reformerta kyrkan

Utbredning
I Schweiz är mer än 56% av befolkningen idag reformert. Därifrån spreds läran till bl. a. Frankrike, Nederländerna(40%), England och Skottland(70%). Den reformerta kyrkan har också många anhängare i Sydafrika och framförallt i USA. I Sverige är de reformerta få, men flera av frikyrkorna har starkt påverkats av Calvins ( en av grundarna ) stränga allvar och regler.

Antal anhängare
De reformerta kyrkorna har idag ungefär 50 miljoner medlemmar, varav 20 i Europa och lika många i Nordamerika. Resten är utspritt över världen.

Sakrament
Eftersom den reformerta kyrkan går efter bibeln, har den nog bara de två sakrament som nämns där: Dopet och nattvarden. I likhet med den Lutherska kyrkan.

Till skillnad från de andra kyrkorna firas nattvarden bara fyra gånger om året.

Läran
Den reformerta kyrkans lära kan sammanfattas så här:

¤ Bibeln är Guds lagbok. De kristna skall tro, leva och organisera kyrkan exakt som Bibeln säger.

¤ Påvar, biskopar och allt som inte finns nämnt i Bibeln skall bort

¤ Gud är den allsmäktige härskaren. Han har i förväg bestämt vilka människor som kommer till himlen och vilka som kommer till helvetet. En sådan lära kallas predestinationslära ( av latinets praedestinare = förutbestämma)

Kyrkorummet
Allt i den reformerta kyrkan är enkelt. Det finns nästan inga utsmyckningar och till skillnad från de andra kyrkorna finns det inget altare. Prästerna bär heller inga praktfulla kläder.

Grundare
Den reformerta kyrkan är egentligen flera små kyrkor som är sammansatta. De kommer från kyrkor som är grundade av Calvin och Zwingli m. fl.

Hudrych Zwingli var till skillnad från Luther politiker också. År 1531 dog Hudrych i ett slag mot Schweiz katolska kantoner. Kanton är en liten delstat i förbundsrepubliken Schweiz.

Jean Calvin (1509-64) skapade i Schweiz en protestantisk kyrka ungefär samtidigt som Luther. Men Calvin tyckte att Luther var alldeles för feg och inte gick långt nog med att ändra kyrkan. I Bibeln finns lagar och regler för hur människorna skall leva, och Calvin ansåg som Zwingli att dessa skulle följas till punkt och pricka. Calvin gjorde sig till både religiös och världslig ledare i staden Genève. Han bestämde i detalj hur invånarna skulle leva. Ingenting ”syndigt fick finnas. All lyx förbjöds, t.ex. smycken och vackra kläder. Kvinnornas hår skulle sättas upp på ett bestämt sätt. All utsmyckning togs bort från kyrkorna: helgonbilder, krucifix, målningar och andra konstverk. Nästan inget nöjesliv fick förekomma i staden. Men efter Calvins död mildrades de hårda reglerna.

Högste ledare
Calvins anhängare organiserades i församlingar med den första kristna församlingen i Jerusalem som modell. Liksom bland de första kristna valdes vanliga medlemmar, som kallas presbyterer (äldste), till att leda verksamheten. Detta betyder att varje område har, som den ortodoxa kyrkan, sin egen ledare.

Verksamhet
För den troende reformerta är det utmärkande att vara pålitlig, sparsam och flitig. Så liknande den Lutherska kyrkan så skall man vara som en munk fast man inte är det.

Övrigt
Många reformerta anser att en kriste...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Kristendomens grenar

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2001-05-19]   Kristendomens grenar
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=728 [2024-03-28]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×