Kvinnans århundraden, kvinnokamp, frigörelse

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

1800- och 1900-talet får man nog klassa som kvinnornas århundraden. Från att ha varit ett bihang och ägodel till mannen blev hon självständig och någon att räkna med.

När Sverige var ett bondesamhälle hade kvinnan det ganska bra om man jämför med hur det skulle bli. Äktenskapen var uppgjorda i förväg och man gifte sig inte utav kärlek utan av ekonomiska och rent överlevnadsmässiga själ. Mannen var beroende av en duglig och arbetsam kvinna för att kunna klara av arbetet på gården. Kvinnorna jobbade minst lika mycket som männen vilket medförde att de hade en stark ställning i familjen.

När Sverige sedan urbaniserades och industrialiserades så tappade kvinnan mycket av sin ställning. Nu sa man att det enda en kvinna dög till var att föda barn och sköta hushållet.

Det var bara de ogifta kvinnorna och de ur underklassen som kunde tänkas arbeta. Om en man lät sin hustru arbeta var det ett tecken på att han inte kunde försörja sin familj och det ansågs skamfullt. De kvinnor som arbetade var begränsade till en snäv arbetsmarknad. Eftersom de inte fick utbilda sig var det frågan om enkla, tunga och lågavlönade jobb. En kvinna som gjorde samma jobb som en man hade i genomsnitt hälften av vad mannen hade. Det bottnade i att mannen skulle försörja en familj medan kvinnan bara skulle försörja sig själv.

Snart skulle en förändring ske med hjälp av alla de sysslolösa kvinnorna i den nya medelklassen. De tyckte att de inte dög med de klassiska kvinnojobben, till exempel piga och fabriksarbetare, utan ville ha arbeten som krävde utbildning.
Runt om i landet startades utbildningar för sjuksköterskor, folkskolelärarinnor och utbildning till post- och telegrafverken.
Det rullade vidare när kvinnor fick rätt att bli myndiga vid 25 och när skråväsendet avskaffades. Nu fick kvinnor samma rätt att driva företag som männen.

Senare sänktes kvinnors myndighetsålder till 21, samma som männens.
De största anledningen till att de nya lagarna gick igenom så lätt var att kvinnor var billig arbetskraft. Deras löner var ju bara hälften av vad männens var.

Mycket av detta hände under den första delen av 1800-talet och under resten av århundradet händer det inte mycket på jämnlikhetsfronten. Men under 1900-talet tar kvinnokampen ny fart.
Efter första världskriget blir det lika rösträtt för män och kvinnor och innan kriget har det blivit möjligt för kvinnor att väljas in i kommunala församlingar, nämnder och styrelser. Ett stort steg mot jä...