Kvinnornas frigörelse i bsbverige under 1800-talet

20 röster
38847 visningar
uppladdat: 2007-12-03
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
På vilket sätt får man klassifiera 1800-talet som kvinnornas århundranden: från att ha varit som en ägodel till mannen, blev hon hon självständig?

Kvinnan i 1800-talets Sverige

Under bondesamhället så hade kvinnan det rätt så bra jämfört med hur det skulle se ut senare. Äktenskapen var planerade i förväg och var inte baserade på kärlek men på ekonomiska skäl, eller helt konkret för att överleva.
Kvinnan skulle vara praktisk på alla möjliga sätt och arbetsam, både inomhus och utomhus. Hon hade en minst lika viktig roll i familjen som fadern.

När Sverige sedan urbaniserades och industrialiserades så tappade kvinnan nästan helt och hållet sin ställning. Kvinnan var bara där föra att föda barn och sköta hushållet. De enda kvinnorna som fick arbeta var ogifta och de från underklassen. Om en gift kvinna skulle jobba, skulle det betyda att mannen inte kan försörja sin familj, vilket ansågs skamfullt.
Eftersom kvinnan ej hade rätt till utbildning, var deras yrke enkla, tunga med låg lön. Något som tyder stort på orättvisan då är ochså att en kvinna med samma yrke som en man tjänar hälften så mycket.

Snart skulle en förändring ske med hjälp av alla de missnöjda och sysslolösa kvinnorna i den nya medelklassen. De var inte nöjda som pigor och fabriksarbetare, utan ville ha arbeten som krävde utbildning. Alltså ville de få rätt till utbildning.


Kvinnofrigörelsens gång

Termen ”Kvinnofrigörelse” betyder att kvinnan vinner friheten från manligt förmyndarskap. Kvinnorörelsen är kvinnors samverkan för att uppnå full jämställdhet med männen, politiskt, ekonomiskt och juridiskt.

Kvinnorörelsen har sitt ursprung i upplysningstiden på 1700-talet, liberalismen och idéerna om mänskliga rättigheter. Under 1800-talet uppstod ett antal folkrörelser. En av dessa var kvinnorörelsen, vilket har sitt ursprung i England och har påverkats av liberalismen och dess tankar om mäsnkliga rättigheter. En annan rörelse som stödde kvinnan var arbetarrörelsen som med hjälp av socialismen stärkte arbetarnas rättigheter.

Det var i England som allting började när gäller kvinnornas frigörelse. Den första som kom med tanken att förändra dessa örättvisor var engelskan Mary Wollenstonecraft. Hon skrev “A Vindication of the Rights of Women”, som utkom 1792. Där tar hon främst upp kvinnors rätt till utbildning. (Vi snackar mer om det sen i tredje delen).

På 1850-talet började kvinnans ställning bli den centrala frågan i sverige. Deras myndighet, arbetsrätt, frihet och rösträtt stod högst upp på deras önskelista.

Rösträtt:
Rösträtten i Sverige var den största frågan hos kvinnorna då. Kvinnor tog till sig drastiska metoder t. ex. att de hungerstrejkade, demonstrerade och använde våld mot tjänstemän. De inspirerades av engelska Emmelin Pankhurst som använde dessa metoder för att få rösträtten i England. Sverige fick den trots allt ganska sent 1921.

Förmyndarskapet:

Alla kvinnor gifta eller ogifta stod under mannens förmyndarskap.

1845 kom förbättringar såsom lika arvsrätt för män och kvinnor, men en gift kvinna stod fortfarande under sin mans förmyndarskap och kunde inte själv bestämma över sin egendom utan att hon först blev änka. En ogift kvinna stod under sin fars, brors eller annan nära mans förmyndarskap.

1858 kunde en ogift kvinna bli myndigförklarad vid 25 års ålder om hon ansökte om det vid domstol. 1884 blev en ogift kvinna myndig vid 21 års ålder liksom mannen. Den gifta kvinnan kvarstod dock under mannens förmyndarskap ända fram till 1920, då en ny äktenskapslag gav hustrun samma juridiska och ekonomiska ställning som mannen. Hon fick nu liksom han försörjningsbörda. 1949 skulle modern erkännas, vid sidan av fadern, som målsman och förmyndare för sina barn.

Arbete och skola:

1842 införde liberalerna Folkskolestadgan, vilken gjorde det möjligt för barn ur de fattigare samhällsgrupperna att få bildning, både pojkar och flickor.

Först fick kvinnor inte driva handel, och de var utestängda från högre utbildning.
1846 drev liberalerna igenom näringsfrihetsreformer och avskaffade skråväsendet. Detta gjorde det möjligt för vem som helst, även för kvinnor, att yrkesarbeta.
1919 kom en lag om 8 timmars arbetsdag för anställda inom industri, men den gällde inte för de som var anställda i hushåll eller hemhjälp. 1925 fick kvinnor rätt att ta statstjänst, senare också att avlägga akademisk examen. De kunde utbilda sig till och arbeta som bland annat barnmorskor, sjuksköterskor och folkskollärarinnor.

VIKTIGA PERSONER FÖR FRIGÖRELSEN

Mary Wollstonecraft(england):
Född 1759 i london. Hon var författare och feministisk filosof. Hon argumenterar för att kvinnor inte är underlägsna män av naturen, utan bara framstår som sådana för att de saknar formell utbildning. Hon förde fram idéerna om att både män och kvinnor skulle betraktas som rationella varelser och att samhället bör grundas på förnuft. Hon skrev viktiga verk som:
• Thoughts on the Education of Daughters (1787) kvinnors rätt till utbildning.
• A Vindication of the Rights of Women(1792)  en politisk avhandling, en uppförandebok och en utbildningsavhandling för att diskutera kvinnornas ställning i samhället.

Fredrika Bremer:
Hon var den största pionjären i Sverige(1801-1865). Hon utbildade sig litterärt och blev författare. Hon reste runt mycket, bland annat Palestina och USA. 1856 väckte hon debatt med sin bok Hertha där kvinnofrågaorna kom då att väcka stort intresse bland folket.

Avlsutning

Kampen för alla dessa kvinnosakskvinnor på 1800-1900-talen handlade verkligen om kvinnornas frigörelse från männens förtryck! Rösträtten för kvinnor var en central och avgörande fråga. Framgångarna har stärkt kvinnan och gett henne självförtroende och självkänsla i position till mannen, medan mannen ofta har backat tillbaka istället för att utvecklas.
Idag fortsätte...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Kvinnornas frigörelse i bsbverige under 1800-talet

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2007-12-03]   Kvinnornas frigörelse i bsbverige under 1800-talet
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=8880 [2024-03-28]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×