Landskaps lagarna

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Landskaps lagarna

Landskaps lagarna nertecknades under 1200-1300 talet. Äldst är äldre Västgötalagen. De anses ofta som första steget mot en central statsmakt. Landskaps lagarna i Sverige på börjades efter influenser från övriga norden där liknande projekt på gick.

De svenska landskaps lagarna är en blandning mellan romersk och kanonisk rätt. Kanonisk rätt bygger på kyrkans principer och lagar ofta hämtade från biben. Den romerska är den som modern rätts tradition bygger på.

I Landskapslagarna till skillnad från idag var den anklagade skyldig att bevisa sin oskuld i stället för att han skulle bevisas vara skyldig. Han skulle bevisa sin oskuld med en eller flera tolvmana eder.

Landskapslagarna skrevs i episklagstil. Detta är speciellt för norden och innebär att istället för att ha ett allmänt exempel så berättas om ett specifikt rättsfall.

Språkmässigt kan man dela in landskaps lagarna i två delar. Den ena som handlar om lokalsamhället och vardags livet är skriven på fornnordiska och härstammar troligen från gamla lagar och sedvänjor. Detta för att inte det skulle bli motstånd mot de ”nya” lagarna som skrevs och började gälla från samma tid.
Den andra delen är den som handlar om kyrka och statsmakt relatift nya områden för norden som alltså inte hade några egna traditioner. Detta märks på språket att blivit mer ”modernt” och påverkat från latinet.

När de olika lagarna kom till:
Västgötalagen, omkr 1220.
Östgötalagen och Upplandslagen, som båda är från slutet...