Limnologi - Erken

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

LIMNOLOGI RAPPORT

Inledning
När? Var?
Den tjugosjunde augusti åkte Nv2 på en exkursion med övernattning vid sjön Erken i Norr Malma, Uppsala Universitetets fältstation utanför Norrtälje för en vistelse där på totalt ungefär tjugonio timmar.
Hur?
Erkens omgivning består av skogsmark och åkermark. Erken är således en mesotrofisk sjö, vilket innebär att den näringsmässigt ligger mellan eutrof och oligotrof.
Första dagen var vädret blåsigt, fram emot kvällen minskade blåsten, solen kom fram och temperaturen ökade. På natten tilltog vinden, morgonen därpå var det storm.
Varför?
Ett av syftena med undersökningen var att undersöka hur djurlivet är anpassat till två olika miljöer, vindskyddad litoral och vindexponerad litoral.
Det andra syftet var att undersöka hur syrehalten i vattnet skiljde sig mellan i två olika miljöer, vindskyddad litoral samt vindexponerad litoral.

Vindskyddad/vindexponerad
I en vindskyddad litoral är omgivningen rik på växter, detta eftersom att vinden inte kan erodera jorden, och på så sätt hämma växtlivet. Växtlivet hämmar vindens krafter. Växtlivet innebär att organismer som lever på växter dras till området. Ett stort antal djur leder till hög omsättning där döda organismer bryts ner av nerbrytare. På natten fortskrider nerbrytningen som kräver syre, dock stannar fotosyntesen, och därmed även syreproduktionen.
I en vindexponerad litoral finns det få växter, vinden eroderar jorden som ofta försvinner, därför kan växter som har rötter i jorden ej leva.
I och med att mängden växter är litet, bildas det relativt lite energirika ämnen, mängden djur minskar, och därför minskar även produktionen av näringsrika ämnen för växter (t.ex. Närsalter). Eftersom att andelen djur är liten minskar också andelen nedbrytare. Nedbrytarna överlever/får energi genom att omvandla kemisk energi och syre till koldioxid och energirika ämnen för växter (t.ex. Närsalter). Konsumtionen av syre är låg.
Vindexponeringen innebär även att syret i vattnet rörs och vattnet blir syrerikt.
Det finns en gräns på hur mycket syre ett visst vatten kan lösa. I sötvatten är det främst lufttrycket och vattentemperaturen som bestämmer lösligheten. Ju lägre vattentemperatur och högre lufttryck desto mer syre kan vattnet lösa.

Hypoteser
I en vindskyddad litoral är djurlivet mer anpassat till ett stundvis syrefattigt vatten än vad djurlivet i en vindexponerad litoral är.
Vattnet i en vindskyddad litoral kan stundvis vara syrefattigt, medan vattnet i en vindexponerad litoral har en relativt jämn syrehalt.



Metod/materiel
Procedur vid vatteninsamling för mätning av vattnets syrgashalt:
Under alla vatteninsamlingar användes vadarstövlar. En glasflaskas mynning täpptes för med ett finger, och fördes ner till önskad vattendjup. Därefter hölls mynningen riktad mot ytan, varav fingret avlägsnades från flaskans mynning, och vattnet strömmade in i flaskan. Därefter täpptes mynningen åter igen av ett önskat finger, och flaskan lyftes upp ovanför ytan och tömdes på vatten. Därefter genomfördes samma procedur en gång till med samma flaska, med skillnaden att när flaskan fyllts med vatten förslöts den med en kon-kork (se fig. 1)
Anledningen till att vattnet först hälldes ut vid varje procedur var att flaskan skulle erhålla vattnets temperatur, för att inte påverka temperaturen av det insamlade vattnet.
Därefter mättes och antecknades temperaturen för det vatten varifrån vatteninsamlingen skedde.
Det insamlade vattnet togs därefter upp på land och syret i vattnet fixerades genom att x ml1 av en lösning som innehöll hydroxid joner samt y ml1 av en lösning som innehöll manganjoner tillsattes vattenprovet. Vid tillsättningen av de två lösningarna användes två enskilda pipetter. Pipetterna fylldes med respektive lösning, pipetternas mynningar doppades i vattenprovet, och lösningarna tillfördes utan att luft tillfördes från pipetten. Därefter återförseglades glasflaskan.




Procedur vid insamling av djur.
Vid alla insamlingar av djur användes vadarstövlar. Tre kvadrater om en kvadratmeter var valdes ut vid varje litoral; en 2 meter ifrån gränsen mellan vatten och land, en 5 meter ifrån samma utgångspunkt och en kvadrat i vassen (ca 8 meter ifrån utgångspunkten). Vid insamlingen av djur i varje kvadrat användes durkslag samt håvar. Varje kvadrats yta, pelagial och profundal genomsöktes. Varje insamlat djur placerades i en småburk som innehöll vatten från litoralen, detta för att djuren skulle överleva.

Tidslinje
Först av allt skedde vatteninsamling (se procedur för vatteninsamling) från botten och yta vid båda litoralerna omkring klockan 15:30 dag ett. Detta gjordes innan insamlingen av djur för att inte röra om i vattnet och på så sätt lösa mer syre i vattnet.
Sedan skedde insamlingen av djur vid båda litoralerna (se procedur för insamling av djur). Klockan 04:00 skedde en till vatteninsamling (se procedur för vatteninsamling).
Vattentesterna från vatten insamlingarna analyserades dagen efter vid 11:00 tiden med hjälp av Winklermetoden (se referenslista).


Resultat:
Djur som påträffades vid vindskyddad litoral:
Blågrön flickslända
Allmän skräddare
Dagsländelarv
Hundigel
Fiskigel
Stordammsnäcka
Framfotad kvalster
Ljusfläckig Dykare
Fjädermygglarv
Buksimmare


Djur som påträffades vid vindexponerad litoral
Vandrarmussla


Tabell med resultat från vattentesterna där syrgashalten i vattnet är beräknad med hjälp av Winklermetoden(se referenslista)
Syre [%] Syreprov Syre Teoretisk (tabell) Temperatur [C] Område Nivå Tidpunkt
110 10.10799 9.17 18 Vindexponerad Botten Dag
96 8.801149 9.17 18 Vindexponerad Botten Natt
121 11.08811 9.17 18 Vindexponerad Yta Dag
Diversion Diversion2 Diversion2 Diversion2 Vindexponerad Yta Natt
108 10.10799 9.36 17 Vindskyddad Botten Dag
100 9.127858 9.17 18 Vindskyddad Botten Natt
108 10.10799 9.36 17 Vindskyddad Yta Dag
107 9.781276 9.17 18 Vindskyddad Yta Natt


Diskussion
Djurlivet vindskyddad litoral
Bland djuren som påträffades i botten vid den vindskyddade litoralen är fjädermygglarven intressant med hänsyn till hypoteserna.
Eftersom att fjädermygglarven inte rör sig under dess larvstadium innebär det att den är bunden till den plats där den hittades, vindskyddade litoralen.
Larven har en röd färg som beror på hemoglobinet som finns i dess kroppsvätska vilket hjälper dem att ta upp syre, den kan ta upp mer syre i proportion med dess kroppsmassa än vad de flesta djur kan. Detta anses som en anpassning till en syrefattig miljö
I och med denna anpassning dras slutsatsen att fjädermygglarven är anpassad till en syrefattig miljö, vilket stämmer med teorin.
Då dagsländelarven ej har en extensiv rörelseförmåga kan den knytas till platsen där den infångades, den vindskyddade litoralen, anpassningar är då anpassningar till just den miljön. Den har yttre gälar på bakkroppen som den kan vifta med. Genom att vifta med gälarna passerar relativt mer vatten genom gälarna än hos andra organismer utan viftande gälar. Mer vatten som passerar gälarna innebär att mer syre passerar och kan tas upp. Den kan ta upp mer syre i proportion med dess kroppsmassa än vad de flesta djur kan. Slutsatsen är att detta är en anpassning till en stundvis syrefattig miljö som dagsländelarven har.

Djurlivet vindexponerad litoral
Djurlivet som påträffades vid den vindexponerade litoralen är vandrarmusslan. Den sitter fast vid objekt med hjälp av byssustrådar. Vattnet i den vindexponerade litoralen är oftast strömmande, på grund av vindens krafter. I och med byssustrådarna så kan vandrarmusslan sitta fast på ett objekt, så att den inte spolas bort, vilket anses som en anpassning i denna miljö, dock har den ej någon anpassning till en stundvis syrefattig miljö. Slutsatsen blir då att vandrarmusslan har anpassat sig till en specifik miljö, men ej någon anpassning till en stundvis syrefattig miljö.

Tabell för syrgashalten i de olika litoralerna med differensen mellan dag och natt uträknad.
Syre [%] Syreprov Syre Teoretisk (tabell) Temperatur [C] Område Nivå Tidpunkt Differens [%]
110 10.10799 9.17 18 Vindexponerad Botten Dag
14
96 8.801149 9.17 18 Vindexponerad Botten Natt

121 11.08811 9.17 18 Vindexponerad Yta Dag
Diversion1
Diversion1 Diversion1 Diversion1 Diversion1 Vindexponerad Yta Natt

108 10.10799 9.36 17 Vindskyddad Botten Dag
8
100 9.127858 9.17 18 Vindskyddad Botten Natt

108 10.10799 9.36 17 Vindskyddad Yta Dag
1
107 9.781276 9.17 18 Vindskyddad Yta Natt

Syrgashalten
I ett flertal test framgick det att syrgashalten (O2 [%]) var över 100 %. Skillnaden i syrgashalt översteg aldrig 14 %.
Båda avläsningarna tyder på att resultatet är diskutabla, speciellt att skillnaden i syrgashalten aldrig översteg 14 % eftersom att den vanligtvis är över 20 %2.
Att syrgashalten var över 100 % innebar att det fanns mer syre i de vattentesterna än vad vattnet kunde lösa upp.
Anledningen till båda resultaten är den starka blåsten som blåste under vatten insamlingarna av vattentester. Blåsten har högst troligtvis lett till en omrörning av vattenmassan så att mer syre har lösts i. Detta leder till att syrgashalten i både dag och nattproverna är för höga och stämmer ej överens med den allmänna syrgashaltnivån.


Slutsats
Fjädermygglarven hittades i profundalen hos den vindskyddade litoralen, den har en anpassning till en syrefattig miljö. Dagsländelarverna hittades i den vindskyddade litoralen, även den har en anpassning till en syrefattig miljö. Vandrarmusslan hittades i den vindexponerade litoralen, och har ej någon anpassning till en lägre syrgashalt i vattnet.
Både fjädermygglarven o...