Litterär analys - Robinson Crusoe och Fluugornas Herre

28 röster
83405 visningar
uppladdat: 2007-05-27
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Upplysningstidens idéer!
Upplysningstiden kännetecknas av fritt tänkande och att ifrågasätta de regler som samhället hade. Istället för att bli tillsagd vad man skulle göra uppmanades människor att tänka själv och att lära sig genom egna upplevelser och erfarenheter. Den kände upplysningsfilosofen Jean-Jacques Rousseau menade att man skulle lära sig saker genom egna upplevelser i naturen istället för att lära sig teoretiska kunskaper. Hans slagord var ”tillbaka till naturen”. En annan upplysningsfilosof, Montesquieu förespråkade demokratiska idéer där man skulle fördela makten mer rättvist och välja sina företrädare genom allmänna val. Voltaire, en tredje mycket känd filosof från upplysningstiden, misstrodde istället demokratin som ett sätt att utveckla samhället därför att han inte trodde att vanliga människor kunde komma med bra idéer och fatta bra beslut.

Även tankar och idéer kring Gud var intressanta under upplysningstiden. Man pratade mycket om deism och ateism. Med Deism menas med att man tror på att det finns en Gud som skapat världsalltet, men inget mer än det. Ateister, eller gudsförnekare som de också brukar kallas, tror inte på en existerande Gud, detta för att ingen kan bevisa Guds existens.

Hela idén måste ha varit att man trodde på människan och på individen, att samhället skulle utvecklas genom att man tog tillvara alla människors idéer. Det fanns dock de som menade att folk som försörjde sig med kroppsarbete inte var kvalificerade att tänka självständigt och ta egna beslut. Idéerna startade i Storbritannien under 1700-talet och spreds via Frankrike ner i Europa.
Dagens samhälle
I många moderna länder väljer man sina ledare i en demokratisk process. Man uppmuntrar folket att säga vad man tycker och man har utvecklat grundlagar som skyddar den enskildes åsikter. Tryckfrihetslagarna skyddar media och enskilda som vill sprida det skrivna ordet. Det är dock inte så i alla länder där våld och tortyr tvingar medborgarna till lydnad.

De traditionella makthavarna som kyrkan har ju inte alls den maktfaktor i samhället som den hade förr. Jag tror att det bland annat var denna förändring som upplysningstidens filosofer försökte genomdriva. Man försöker ta tillvara mångfalden av individers idéer och tror att det är rätta vägen till utveckling av samhället. Det är viktigt att medborgarna får möjlighet att lära sig läsa och skriva. Genom att man kan kommunicera kan man också bidra till att uppmuntra och sprida bra idéer. Ett exempel är Internet som utvecklats enormt de senaste 10 åren. Ett annat exempel tycker jag är arbetet i den svenska skolan där elever ofta uppmuntras att lära genom experiment och egen forskning istället för att bara lära teoretiskt från böcker.


Allmän beskrivning av Robinson Crusoe
Denna kända bok är skriven under upplysningstiden av den brittiske författaren Daniel Defoe (1660-1731). Den beskriver en man som bor i England med sina föräldrar, men som inget annat vill än att ge sig ut och upptäcka världen. Hans far vill att han ska stanna och arbeta för att leva ett vanligt liv utan risker i staden där de bor. Mot sin fars vilja bestämmer sig Robinson för att rymma hemifrån för att upptäcka världen. På en av hans många båtresor förliser skeppet och alla besättningsmän drunknar utom Robinson, som med Guds vilja spolas iland på en obebodd ö.

I 28 år lever Robinson på denna ö, helt utlämnad åt sig själv. Han lever av vad naturen kan ge, och med sin uppfinningsförmåga, fantasi, tidigare kunskaper och sunt förnuft lyckas han överleva. Det är en fantastisk bok med många drag från upplysningstiden.

Hur visar boken Robinson Crusoe likheter med upplysningstiden och hur kan dessa tankar spegla dagens samhälle?
Upplysningstiden kännetecknas bland annat med att man ifrågasatte åsikter och tankar i samhället, vad som egentligen var rätt och fel. Att Robinson gör uppror mot sina föräldrar och rymmer hemifrån för att upptäcka världen tycker jag är ett bra exempel på detta.

Alla hans år på ön präglas av att han utnyttjar naturens resurser. Karaktären Robinson hade en enorm livsvilja och en drift att överleva. Hans chanser att överleva var egentligen mycket små. Trots att åren gick gav han inte upp hoppet att han en dag skulle bli räddad. Under tiden levde han vardagslivet så gott han kunde, och höll sig sysselsatt med dagliga göromål.

”Med hänsyn till mina behov ställde jag en rad fordringar på boplatsen. För det första, som sagt, ett hälsosamt läge och tillgång till dricksvatten; för det andra skydd mot solhettan; för det tredje skydd mot rovgiriga varelser, såväl människor som djur; för det fjärde utsikt över havet ifall Gud skulle sända ett skepp inom synhåll, ty hoppet om räddning var jag ännu inte villig att ge upp.”

Efter hans krav på boplatsen finner Robinson en liten slätt invid en klippa, och beskriver hur han bär sig åt för att ordna en perfekt boplats – något som han lyckas väl med. Med förråd, kök, hyllor, stolar och bord – allt tillverkat med händerna som enda hjälpmedel - finner han sig tillrätta på ön. En av upplysningens tankar är att man genom sitt sunda förnuft kan klara sig i världen. Robinson är ett utmärkt exempel på detta.

När Robinson i vilande stund ser ut över det alldeles blanka och stilla havet som ligger framför honom, fylls hans huvud av frågor som ”Vad är denna jord och detta hav som jag redan känner så väl? Av vad är det skapat?”. Han börjar tänka på Gud och funderar kring huruvida det är Gud som har skapat allting, och att utan Guds vetskap och vilja kan ingenting på jorden fortgå.

”Gud måste ha bestämt att allt detta skulle drabba mig. Det var på Hans befallning jag hade hamnat i detta olyckliga läge, eftersom Han ensam hade makten, inte bara över mig, utan över allt som skedde här i världen. Jag frågade mig genast varför Gud hade utsatt mig för detta. Vad hade jag gjort för att bli så drabbad?
Mitt samvete hejdade mig vid denna fråga, som om jag hade hädat, och jag tyckte mig höra samvetets röst säga: ”Din usling, frågar du vad du har gjort? Se tillbaka på ditt misslyckade liv och fråga dig vad du inte har gjort. Fråga hur det kommer sig att du inte för länge sedan har gått under. Varför drunknade du inte på Yarmouths redd? Varför föll du inte i strid när ni bordades av sjörövarna? Varför drunknade du inte här, när hela den övriga besättningen omkom? Och du frågar ’Vad har jag gjort?’”

Från början var Robinson inte djupt troende, utan såg sin situation som ett straff för hans syndfulla leverne, men efterhand som tiden gick ändrade han uppfattning och började tro att Gud hade räddat honom som den ende överlevande från skeppsbrottet, och valt ut honom för att leva på denna ö i ensamhet. Han övertygades om att det var detta som var hans öde och han började under sin tid på ön att regelbundet läsa bibeln.
Under upplysningstiden ifrågasatte man olika idéer om huruvida Gud fanns eller inte. Detta tar man upp på många olika ställen i boken, liksom i citatet ovan.

Boken Robinson Crusoe är ett praktexempel när det gäller upplysningstidens tankar om att lära sig genom naturen och erfarenheter istället för genom teoretiska kunskaper. Boken visar att man genom livets erfarenheter tillsammans med överlevnadsvilja och sunt förnuft kan klara sig.

I det moderna samhället uppmuntras individen att ta egna initiativ. Det år viktigt att ta tillvara mångfalden och olika människors engagemang som driver utvecklingen framåt. Jag tycker det är sunt att Robinson aldrig gav upp hoppet att bli räddad. I dagens samhälle med alla krav och utmaningar är det en viktig egenskap att aldrig ge upp, utan att hitta lösningar på problemen.
Det är också tänkvärt att man faktiskt kan klara sig ganska bra utan en massa saker som finns i vårt slit- och slängsamhälle. Ett citat från Robinson Crusoe belyser detta:

”Naturen och erfarenheten lärde mig så småningom att denna världens goda endast är gott för oss i den mån vi har nytta av det. Vare sig vi samlar för egen eller andras räkning har vi ingen glädje av mer än vi kan använda. Den snålaste girigburk i världen skulle ha blivit botad från sin snikenhet om han hade varit i mitt ställe, ty jag ägde så oändligt mycket mer än jag behövde.”

Allmän beskrivning av Flugornas herre
Flugornas Herre skrevs 1954 av den brittiske författaren William Golding, som även fått nobelpriset för bland annat detta verk. Boken handlar om ett tiotal unga skolpojkar som tvingas nödlanda på en öde ö. Eftersom samtliga vuxna omkommer vid nödlandningen blir barnen tvungna att ta hand om sig själva. I början är de ganska överens om hur allt ska gå till, man väljer en ”hövding”, Ralf, som håller i alla möten och som tar alla beslut. Men efter ett tag glider gänget ifrån varandra, och splittras i två grupper. Den ena gruppen har en ledare, Jack, som på ett diktatoriskt sätt styr gruppen med hjärnhand. Den andra mindre gruppen, med ledaren Ralf, förordar ett mer demokratiskt beteende, men får bara med sig några få av de andra barnen. Huvudmålet för denna grupp är att försöka bli räddade, medan den andra gruppen mest tänker på att jaga vildsvin, leka och ha roligt på ön. Efterhand som tiden går tar de primitiva instinkterna hos jägarna över det sunda förnuftet. Det blir konflikter och våldet trappas upp. Det går till och med så långt att man börjar döda varandra.

Jag tycker att boken beskriver ett samhälles uppgång och fall. Barn hamnar i en situation utan erfarna vuxna, och ska själv börja organisera ett civiliserat samhälle. Från början är alla i samma situation och utgångspunkt, men efterhand går meningarna isär om vad som är viktigt och vad man bör prioritera.

Precis som i vårt samhälle idag är tendensen att våld är en viktig maktfaktor, och att sunt förnuft inte alltid vinner. De flesta av barnen i boken förstod tidigt att de inte skulle klara sig själva, utan skulle bli tvungna att bli räddade för att överleva. Jag tycker att Jack gestaltar det primitiva tänkandet där det är viktigare att vara manlig och stark och att våga utsätta sig för faror än att hjälpas åt att finna lösningar som leder till att gruppen räddas.

I vårt samhälle förekommer mobbing och grupptryck, där individen tvingas agera mot sin egentliga vilja. Jag tror att Jacks största rival är Nasse, som framställs som klok och intelligent. Istället för att ta tillvara på denna kompetens, framhäver han Nasse som tjock och klumpig med glasögon på ett negativt sätt som gör att de andra barnen vänds mot Nasse och försvagar hans ställning.

Jag tycker också att det är en intressant tanke att alla barnen i boken tycks vara pojkar, och man kan fundera på hur det hade kunnat utveckla sig om det hade varit en blandning av pojkar och flickor. Kanske hade fysisk styrka inte fått samma utrymme.

Likheter och olikheter med Robinson Crusoe?`
Båda böckerna handlar om att människorna hamnar i en situation utan minsta struktur, och där de själva måste fundera ut hur de bäst ska organisera sig för att överleva. I boken Robinson Crusoe är Robinson ensam, och måste ta alla beslut själv. Han har bara sina egna erfarenheter att falla tillbaka på, men är betydligt äldre än barnen i Flugornas Herre. Gänget i Flugornas Herre lyckas inte hålla ihop och arbeta mot samma mål. Ingen av dem har erfarenhet av att leda andra.

”Elden är det viktigaste på hela ön, därför att utan elden kan vi inte bli räddade. Så vi måste stanna kvar vid elden och se ...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Litterär analys - Robinson Crusoe och Fluugornas Herre

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Inactive member 2011-03-14

    Mycket bra skrivet bland de bästa jag läst här på mimers brunn!

  • Inactive member 2014-01-02

    Hade behövts källor!

Liknande arbeten

Källhänvisning

Inactive member [2007-05-27]   Litterär analys - Robinson Crusoe och Fluugornas Herre
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=8279 [2024-03-28]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×