Lunds bebyggelseföreändring

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Sammanfattning

Lund var länge en fysiskt begränsad stad. Stadsutvecklingen kan sägas att den fick sitt genombrott 1856 då Lund fick järnväg och staden började expandera och befolkningen ökade. Staden utvecklades mot norr och mot väster. Järnvägen blev en barriär och förhindrade utvecklingen på andra sidan rälsen. Lund har förändrats mycket sedan 1850-talet. Några år efter det andra världskriget hade flera stora företag etablerat sig i Lund. Bland dem första kan nämnas Tetra Pak och Gambro, som etablerades under 1950-60 talet.

Under 1960-talet kom också ”bilreformen” då man ville göra en genomfartsled genom Lunds centrum. Som tur blev bygget aldrig av. Staden fortsatte att expandera med hjälp av Universitetet och Ideon. Denna expansion fortsätter än idag. Inom en snar framtid kan Lund bli en framstående stad inom forskning och utveckling. Lunds expansion har analyserats med hjälp av geografiska informationssystem.

1. Inledning

Det medeltida Lund fick sin form när den blev omringat av stadsvallen. Staden utvidgades inte utanför vallen förrän 1856 då Lund fick en järnvägsstation. De första byggnaderna och områdena utanför den gamla stadsvallen kom till vid detta skede. 1866 fick Lund en botanisk trädgård och utvidgningen fortsatte i form av en ny begravningsplats och nya byggnader. Expansionen har fortsatt in på 1900-talet och i och med universitetets utveckling har staden lockat till sig många invånare. (Bevaringskommittén, 1986)

Om när Lund egentligen grundades har man länge tvistat. Under lång tid troddes Knut den store ha grundat staden omkring år 1020 men arkeologiska fynd har visat att Lunds grundare troligen var Sven Tveskägg, anses ha grundat Lund omkring år 990. Faktum är att Skåne på denna tid var danskt och att Lund var en betydelsefull stad. På 1100-talet var Lund troligen Nordens största stad med cirka 3 000–4 000 invånare.

En händelse är särskilt betydelsefullt för Lunds framtid. Den fjärde december 1676 stod ett av världshistoriens blodigaste slag strax norr om Lund. Följden blev att Sverige fick behålla Skåne (www.af.lu.se/generated/s97.html 02-05-24) www.quark.lu.se/~jum/skane/slagetvidlund/slagetvidlund.htm 02-05-20)

2. Frågeställning

Uppsatsens frågeställningar är följande:
1) Varför expanderade Lund som den gjorde mellan åren 1866 fram till 2002.
2) På vilka områden kommer en fortsatt utvidgning att ske.

3. Arbetsgång och Metod

För att kunna göra en bebyggelseanalys över Lund har jag använt mig av GIS. Till det har jag använt mig av följande metoder. Först scannade jag in två kartor över Lund, ett från 1870 och det andra från 1940. Därefter digitaliserade jag dessa två kartor för att visa hur Lund såg ut vid den tiden. På en annan karta visade jag bebyggelseskillnaderna mellan dessa två nämnda år. Det samma gjorde jag med nästa karta mellan åren 1940 till 2002. Dagens Lundakarta var färdigdigitaliserad. Slutligen gjorde jag en orienteringskarta.

4. Avgränsning

Eftersom det är Lund jag ska skriva om så kommer avgränsningen att vara Lunds stadsgräns. Andra avgränsningar kommer att vara kartorna, då jag endast redovisar tre tidsperioder under Lunds historia. (1866, 1940 och 2002) De litterära avgränsningarna är att jag endast har läst i böcker som handlar om Lund stads bebyggelse.

5. Lund under 1800-talet

Begreppet tillväxt var kännetecknade för det lundensiska 1800-talet. Dynamik och utveckling var även de tidstypiska begrepp. Det var många avgörande etableringars tidsålder. Inflyttningen blev betydande när staden öppnades mot omvärlden. De nya husen som byggdes i Lund var annorlunda, då nya byggnadsideal blev modärna.

Med anledning till en ökad akademisk verksamhet bildades den Akademiska Föreningen 1930 som var öppen för alla studenter och lärare vid Lunds universitet. Det bildades för att uppfylla fyra behov vilka var, en mötesplats för akademiker, en matsal med låga priser, en social och kulturell verksamhet samt bostäder åt studenterna.

Mårtenstorget anlades 1840 och två år senare togs det sedan medeltiden det sjätte nybyggda rådhuset i bruk. 1856 invigdes den första sträckan av södra stambanan mellan Malmö och Lund. Grunden lades för ett materiellt välstånd framtidsoptimismen tog gestalt. Den 15 oktober 1863 tändes för första gången gaslyktorna längs Lunds gator.
(www.af.lu.se 02-05-27, Bevaringskommittén, 1986)

Det var tack vare järnvägen men framförallt universitetet som Lund började expandera då fler och fler flyttade in till Lund för att börja läsa. En annan viktig anledning som kan nämnas är skiftesreformen, där en stor del utav befolkningen fick sin inkomst utav jordbruket. Städerna vid rika jordbruksbygder började att utvecklas och expandera. Lunds stadsplanering fick rikta in sig på de topografiska skillnaderna. På grund av Lunds fuktiga jordmån låg grundvattnet högt. Två parallella bäckar hade sitt flöde på båda sidor Stora Södergatan.

Vissa gator följde dessa två bäckar. Flera naturliga dammar fanns i staden. Dagens gator och kvarter följer i stora delar höjdryggar och vattenstråk, på grund av dessa omständigheter fick Lund ett krokigt gatusystem. Få nya gator har tillkommit sedan 1600-talet. Staden dränerades och bäckarna och dammarna försvann. När staden sedan började att växa på 1800-talet byggdes kvarteren mer och mer välorganiserat, efter urskiljbara mönster. (Rydenfelt, S. 1961 och Larsvall, M. 1993)

Vägarna i de nya områdena blev raka gator när staden expanderade mot framförallt norr och mot öster. 1868-80 byggdes domkyrkan om och 1891 stod Allhelgonakyrkan färdig. 1874 fick Lundaborna sitt kommunala vatten genom ett ledningssystem från Rögle dammar. (Blom mfl. 2000) Lunds befolkning ökade från 3806 personer år 1800 till 16621 hundra år senare, en ökning med 12815 personer eller 336 % (se bilaga 1 - Lund under 1866)

6.1. Affärsverksamhet

När järnvägen kom till Lund 1856 fick den stor betydelse för den industriella utvecklingen. Vid Kockums fanns vid den tiden en vaktmästare vid namn Carl. Han hade lärt sig bygga järnvägsvagnar i Tyskland och det var ett viktigt kunnande just de åren. 1864 öppnade Holmberg en smidesverkstad vid Bangatan, mittemot stationshuset. Holmberg fick konkurrens när en ny anläggning byggdes bara några tomter från hans verkstad. I början av 1870-talet var det en kraftig högkonjunktur som bland annat berodde på fransk-tyska kriget. 1898 var verkstaden Lunds största industriarbetsplats.

Efter andra världskriget sålde Holmberg en stor del utav maskinparken till Bröderna Edstrand i Malmö. HSB köpte tomtmarken 1946 och de byggnader som fanns kvar jämnades med marken och bostäder byggdes. Det fanns ett dotterbolag till Holmbergs verkstad, armaturfabriken. 1914 köptes aktiemajoriteten av Nordiska armaturfabrikerna vilket innebar att man kunde börja tillverka en ny produkt, bromsar till järnvägsvagnar, vilket de fortfarande gör än i dag vid Gasverksgatan i Lund. (Blom mfl 2000)

Lunds nya Gjuteri och Mekaniska Verkstad var en konkurrent till Carl Holmbergs Mekaniska Verkstad. Det förstnämnda företaget såldes senare till en mejerist som döpte om företaget till Rudelius och Boklund som började tillverka mejerimaskiner. Gustaf de Lavals uppfinning av separatorn ledde till att AB Separator, Alfa Lavals föregångare, bildades i Stockholm 1876. Snart fick Separator hård konkurens av AB Baltic som köpte upp Rudelius och Boklund. Efter att ha varit konkurenter i över tio år övertogs AB Baltic av Separator på 1920-talet och flyttade till Rudeboks gamla lokaler i Lund. (Blom mfl 2000)

Cykelmakeriet började som hantverk och förvandlades till en industri. Den första cykeln tillverkades under 1890-talet av Lindelöfs. Ungefär 400 cyklar tillverkades per år. Snabbt fick man konkurrens när cykeln blev ett populärt fortskaffningsmedel. Allt som allt har cyklar tillverkats hos ett femtontal företag i Lund. (Blom mfl 2000)

Herman Bohm fick fart på Svenska Bindgarnsfabriken AB, när den ombildades 1889. Fabriken byggdes successivt ut vid Stora Södergatan. En eldsvåda förstörde fabriken och verksamheten flyttade till fabrikens filialfabrik i Limhamn. I de övergivna lokalerna drevs nu hantverk och småindustri, men trots detta fick lokalerna stå och förfalla. 1974 bestämde kommunen att byggnaderna ska rivas, men många protesterade men förgäves. 1978 revs byggnaderna och området runtom planerades att rivas då det har förslummats. Man ville bygga lägenheter, men så blev inte fallet. (Blom mfl 2000)

7. Lund under 1900-talet

Under den första hälften av 1900-talet ökade antalet lundabor med 198 %. Rent allmänt var tiderna hårda i början av det tjugonde seklet, turbulenta med inte så få arbetslivskonflikter, besvärliga på grund av stundom dramatisk vikande konjunkturer. Dock, i Lund noterades dessutom tillväxt. 1907 öppnade Kooperativa föreningen Felix sin första livsmedelbutik vid Mårtenstorget, Lunds elverk började leverera ström från Winstrupsgatan.

1909 flyttade kötthandeln från Stortorget in i den nybyggda Saluhallen. 1929 beslutad man om ett reningsverk skulle byggas. EPA, öppnade vid Mårtenstorget till stadens första varuhus. 1938 invigdes badhuset, en arkitektonisk triumf, i stadsparken. Tre år senare togs idrottshallen i bruk. Allteftersom åren gick byggdes staden ut med nya bostadskvarter och nya områden. Många andra kvarter inne i staden planerades för att byggas om eller delvis rivas under 50-talet och 60 talet då bilismen prioriterades. Detta på grund av att man ville bredda vissa gator samt bygga en genomfartsled genom centrala Lund, som kommer att nämnas längre fram. 1949 ägde den sista kreatursmarknaden rum på Clemenstorget. (Blom mfl 2000)

1953 byggdes Sveriges första motorväg mellan Lund och Malmö. Konsekvenserna blev att staden ”delades”. På kartorna kan man tydligt se att Lund inte utvidgades i samma takt i öster. Under 60-talet till 80-talet utvidgades Lund sakta men säkert när nya områden byggdes åt samtliga håll. 1961 grundades Lunds Tekniska Högskola och fler studenter flyttade in till staden. 1969 byggdes Kemicentrum för att kunna erbjuda fler valmöjligheter för studenterna.

Det var under denna tidsperiod då miljonbygget förvekligades, vilket betydde att en miljon bostäder skulle byggas inom en 10 års period i Sverige. Flera nya bostadsområden växte upp på olika områden i Lund, det var Klostergården i sydväst, Linero i öster, Gunnesbo i nordväst samt Norra Fäladen. De två sistnämnda områdena hade en stor omväxling vad det gällde hustyper, material och färger. Samtliga bostadsområden var väl planerade. Centralblocket byggdes 1968. (se bilaga 2 - Lund under 1940 och bilaga 7 - Orienteringskarta)

2.1) Södra centrumleden

Det var i september 1967, som byggnadsnämnden gav Vattenbyggnadsbyrån, i uppdrag att allsidigt jämföra tre olika lägen för en ny väst-östlig trafikled genom centrala Lund.
För själva motorvägen – det är svårt att finna ett lämpligare ord – krävdes 22 meter. Man planerade att Södra centrumleden skulle utformas med fyra körfält. Men för att eliminera sådana störningar som avgas och buller borde man längs vissa delar plantera träd, vilka krävde ytterligare 5-10 meter av staden yta. Bredden på leden skulle då bli 42 meter.
Uppförande av mindre bullerkänsliga lokaler och en bebyggelse med enkelsidiga lägenheter, som vände ryggen mot trafikstråket rekommenderades på andra ställen. Dessutom skulle staden få nya riktmärken i form av åtta parkeringshus, alla innanför vallen!

I dag har man svårt att tro att denna omvandling av Lunds stadskärna var en självklarhet för stora grupper. Det krävs däremot inte något större mått av fantasi för att inse vad ett sådant stadskirurgiskt ingrepp skulle ha inneburit. (Bevaringskommittén, 1986) (se bilaga 3 - Förslagen till genomfartsled)

Två av förslagen bröt sig genom stadskärnan, alternativ A och B. Det tredje alternativet, C, gick längs med vallområdet i söder. Men detta ansågs av en majoritet av beslutsfattarna inte som en lösning på trafikproblemen. Avståndet mot centrum var för stort! Andra uppfattade däremot C som det enda tänkbara, skonsamt som det var mot själva stadskärnan. Diskussionerna kring Södra centrumleden blev så intensiva att konsekvenserna av ”förbättrade” trafikförhållanden i öster, väster och norr så gott som helt kom i skymundan.

Här planerade man att bredda samtliga gator, Allhelgona- och Biskopsgatorna, Östra Vallgatan och så vidare. Effekterna skulle ha blivit förödande. Flera meter av Botaniska trädgården skulle till exempel offras liksom västra sidan av Nygatan. Som tur kom inte något av alternativet till utförande. Förnuftet segrade. (Bevaringskommittén, 1986)

2.2) Affärsverksamhet/Näringsliv

En av de första näringsidkarna i Lunds historia var Tetra Pak som bildades 1950. Två år senare, 1952 installerades den första maskinen i Lunds Mejeriförening. Utvecklingsarbetet hade startat redan 1943 på Åkerlund & Rausing, 1939 invigdes företaget på den plats där ännu finns idag. Ekonomin vållade bekymmer ibland. Det gjorde också tekniken. Tetra Brik - tegelstensvarianten, blev en storsäljare. Den har också slagit igenom som vinförpackning.
(se bilaga 7 – De aktuella områdenas placering)

Tetra Pak blev en världskoncern och 1989 översteg årsproduktionen 50 miljarder förpackningar. Ruben Rausings söner Hans och Gad tog tidigt aktivt del i företagets skötsel. Det heter idag Tetra Laval, sedan Tetra Pak köpt upp Alfa-Laval. Året därpå flyttades koncernens huvudkontor till Lund. 1993 bildades formellt den nya Tetra Laval koncernen med Gad Rausing som ägare. 1999 hade Tetra Laval 18000 anställda varav 2800 arbetade i Lund. (Blom mfl 2000)

1961 träffade T. Kjellberg Holger Crafoord, då ännu verksam som VD på Åkerlund & Rausing (Å&R), och forskaren Nils Alwall, som länge arbetat med dialys, det vill säga rening av njurar på konstgjord väg. Två av Kjellbergs patienter hade dött av kronisk njurinsufficiens. Han efterlyste ett dialysfilter som kunde ersätta den egna njuren och som kastades efteråt i stället för att återanvändas efter en lång rengörningsprocess. Holger Crafoord erbjöd sig att hjälpa till att framställa ett sådant filter. Han lade dialysprojektet i ett bolag som han redan ägde, nämligen Gambro. Hösten 1969 sattes spaden i marken för Gambros bygge på Norra Fäladen. I april året därpå invigdes lokalerna. (Blom mfl 2000)

1971 sålde Gambro 80000 dialysatorer. 1975 var motsvarande siffra 1,4 miljoner, vinsten mångfaldigades och Gambro blev den mest lönsamma företaget i Sverige 1976. Företaget börsnoterades 1982. Efter en svacka lyckades den nya ledningen vända utvecklingen. 1994 förvärvade wallenbergföretaget Incentive aktiemajoriteten i Gambro och köpte sedan resten av aktierna. Gambro lämnade börsen och blev ett dominerande dotterbolag i Incentive. 1998 bytte Incentive namn till Gambro AB. (Blom mfl 2000) (se bilaga 7 – De aktuella områdenas placering)

1983 togs det första spadtaget till vad som skulle bli Skandinaviens första forskningsby, Ideon. Ideon byggdes nära universitetet, som var positiva till en forskarby. Det skulle också leda till att företag som ville ha en forskningsavdelning nära universitetet hade nu möjlighet att uppföra nya byggnader på området och på så sätt komma i nära samarbete med andra forskare vid Universitetet. Det fanns redan befintliga vägar och ledningsnät som tillät en snabbare utbyggnad. Fördelarna ansågs vara många och bygget startade. Ericsson flyttade snart in i forskarbyn. Idag byggs det ut fortfarande på området, med nya byggnader för forskning och utveckling. Nu är Ideon Lunds teknologiska centrum. (se bilaga 7 –
De aktuella områdenas placering)

2.3) Förändringar sedan 1870

Universitetet bidrog mycket till att staden började expandera. Tillkomsten av de nya industrierna framför allt Tetra Pak och Gambro placerade Lund på kartan vilket säkert lockade fler personer. Ideon fick fler och fler företag att flytta till Lund då man kom i nära anslutning till universitetet. Lund expanderade mest åt nord, nordväst.

På andra sidan järnvägen byggdes det några få nya kvarter, antagligen för att järnvägen ansågs vara en barriär och kanske många inte ville bo ”utanför staden”. Då är det var lättare att bygga där det inte fanns någon barriär i detta fall järnvägen, expanderade Lund åt andra håll. Förbindelserna in till staden skulle också försämras på andra sidan järnvägen då man endast kunde passera järnvägen över broar eller under tunnlar. Men expansionen fortsatte och snart var väster lika mycket bebyggt som det övriga Lund. Snart kom dock en ny barriär, motorvägen genom staden. (se bilaga 4 - Lunds bebyggelseförändring från 1866-1940)

3) Lund idag, 2002

Idag bor det drygt 100000 personer i Lund och är därmed Sveriges 11:e största stad. Universitetet lockar personer från landets alla hörn samt från Europa och världen. Nya universitetsbyggnader byggs allteftersom lokalerna blir för få för alla studenterna. Allt fler industrier flyttar in till Ideon, eller de befintliga företagen bygger ut vilket bidrar till att universitetet också utvecklas.

Nu är det inte längre 60-talets bilism något ideal, utan nu är kollektivtrafiken prioriterad i Lunds stadskärna och en ny bussväg, lundalänken, planeras gå genom hela Lund, från centralstationen genom universitetssjukhuset, Lunds tekniska högskola, Ideon och Brunnshög och vidare mot öster. Länken byggs först ut för busstrafik men utformas och dimensioneras så att det är möjligt att införa modern spårvägstrafik utan stora och kostsamma ombyggnader. Nu bygger man nya bostäder vid Klostergården på vallen till fotbollsstadion och det byggs i norr vid norra sjukhuset.

3.1) Affärsverksamhet/Näringsliv

De nystartade företagen på 50 och 60-talet i Lund, Tetra Pak och Gambro är idag de två världsledande företagen inom sitt område där de har expanderat mycket sedan starten. Ericsson och AstraZeneca är andra företag som har etablerat sig i Lund, samt forskarbyn Ideon, som ständigt utvecklas, är Lund på topp i Sverige när det gäller näringslivet.

3.2) Förändringar sedan 1940

De största förändringarna som har skett är att stadens area är ungefär sex gånger så stor som för 60 år sedan. Järnvägen är inte längre någon barriär utan det har byggts lika många nya kvarter på väster som i öster. Den nya barriären i dagens Lund är motorvägen, E22, som skär genom hela staden från söder till norr. Det är kanske därför man inte har byggt så mycket i sydväst, söder om Gastelyckans industriområde.

Längst ner i söder är en utbyggnad av staden odiskutabel på grund av att kommungränsen går där. I väster är också kommungränsen ett hinder, visserligen kan man bygga ut lite men det är mer logiskt att expandera mot norr samt öster. De nya områden som har vuxit upp sedan 1940 är noggrant planerade. Där villa områden har byggts har man planerat noggrant för att vägen ska användas optimalt, det samma gäller för industriområdena.

Kollektivtrafiken har börjat prioriteras för att få ner antalet pendlare till staden med bil och därmed minska på avgaserna. Befolkningen har ökat från 27969 invånare år 1940 till 100203 invånare år 2000, en ökning med 258%. (se bilaga 5 - Lunds bebyggelseförändring från 1940-2002)

4) Det framtida Lund, 2050

Lunds befolkning förutspås att vara ungefär 114467 invånare år 2015, om den prognosen stämmer och om invånarantalet ökar i samma takt kommer det bo cirka 148772 personer i Lund år 2050. Många nya bostadsområden kommer att byggas runt om Lund. I stads planeringen beräknar man att det kommer att byggas 500 lägenheter per år fram till 2040. Det blir 20000 nya lägenheter i Lund. De nya lägenheterna kommer främst att byggas vid Norra sjukhuset, vid Brunnshög, utmed Utmarksvägen, där Lundalänken kommer att ha sin sträckning, samt söder om Dalbyvägen. Befolkningstätheten kommer ungefär att vara 20 lägenheter / hektar, vilket är relativt tätt.

I ett villaområde är befolkningstätheten ungefär 12 lägenheter per hektar. (B, Aronsson) Anledningen till att det kommer att bebyggas på de nämnda områdena är att kommungränsen utgör ett hinder i väster och söder samt att man har transportmöjligheterna in till staden i omtanke, det vill säga cykel/gångavstånd eller kollektivtrafik. Därmed är nord och öster alternativet det mest lämpliga för en utbyggnad av bostadsområden. (B. Aronsson) (Översiktsplan, 1998) (se bilaga 6 – Troliga områden för utbyggnad fram till 2050)

Visserligen är det ”bara” åkrar runt om staden vilket inte skulle innebära något större hinder eller barriär för en framtida expansion. Men just åkrarna runt om Lund anses vara en av världens bästa. Jag såg på en karta över hur jordmånen är klassat och bara några få kilometer från stadsgränsen är jordarna sämre. Varje gång man vill bygga ut på åkrarna nämns denna aspekt. Hittills har man inte fått så mycket gehör, ett exempel är Lundlänkens framdragning mitt över åkern, ett projekt som jag tycker verkar vara helt onödig i dags dato, men den kommer säkert att bli värdefull om 10-20 då lundalänken kommer att få en spårvagns förbindelse från Lund och vidare till byarna Dalby och Staffanstorp. (Lundalänken, 2001)

I översiktsplanerna kommer man troligtvis att bygga ut på de områdena som nämndes ovan. Denna utvidgning kommer också att leda till att universitetet kommer att bygga nya byggnader för studenterna som vill läsa. Lunds centrum kommer nog att vara bilfritt vid den här tiden och kollektivtrafiken kommer att prioriteras. Detta kommer nog att leda till att vägarna runt om Lund förbättras och breddas, förhoppningsvis så kommer dem inte att ha 60-talets trafiklogik i tankarna… (se bilaga 6 – Troliga områden för utbyggnad fram till 2050)

4.1) Affärsverksamhet/Näringsliv

Det kan hända mycket i Lund inom den närmast följande 50 åren. Bland annat kommer ESS-anläggningen (European Spallation Source) att byggas om Lund väljs som lämpligaste plats i Europa. Den kommer att byggas vid Brunnshög som kommer att vara det mest kraftfulla neutronspridningscentret i världen. Byggstart kommer att ske någongång 2006 och vara i bruk år 2010. Forsknings- och utbildningsmässigt kan betydelsen av ett ESS i Skåne knappast överdrivas och sidoeffekterna för näringsliv bedöms också som mycket stora. (www.ess-scandinavia.org/introduktion.htm)

Med den nya ESS-anläggningen kommer säkert många nya företag att etablera sig i Lund, framförallt vid brunnshögområdet i norr där ESS kommer att byggas. Ideon och Brunnshög kommer då att bli Lunds svar på ”Silicon Valley”. Gastelyckans industriområde i söder kommer mer eller mindre att fördubbla sin areal om översiktsplanen fram till 2040 kommer att förverkligas. Man beräknar att i genomsnitt 7 hektar mark per år kommer att omvandlas till verksamhet/industrimark. (Översiktsplan, 1998)

4.2) Förväntade förändringar sedan 2002

Enligt mina beräkningar baserade på prognosen för Lunds befolkning fram till 2015 kommer det att bo cirka 50000 fler personer i Lund än vad det gör idag. Men det är nästan omöjligt att förutspå att så blir fallet. Det är ovisst om befolkningsexpansionen kommer att följa prognosen men mycket kan ju hända. Om det så blir fallet betyder det att många nya bostäder måste byggas. (se bilaga 6 – Troliga områden för utbyggnad fram till 2050) Merparten av de nya bostadsområdena och industrimarkerna kommer att uppföras från nord till söder med rikt...