Matens hemligheter

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

INLEDNING

Fetma har blivit ett stort problem i västvärlden, inte minst i Sverige. Nästan varje dag kan man läsa i tidningar om bantningstips. Det mesta som skrivs är plågsamma kurer för att rensa kroppen och bli slank till sommaren.
Fetma i sig skapar stora problem, rörelseschemat blir stelare, konditionen sämre än den borde vara och personen i sig blir oftast mobbad, vilket kan leda till psykiska problem.
Men det största problemet, som jag ser det, är sjukdomarna som springer i fatt den kraftiga personen. Blodpropp, högt blodtryck, hög kolesterol och sockersjuka är några få nämnda välfärdssjukdomar. Många överviktiga lider även av ryggont och ont i leder, fötter m.m. De asiatiska folken i till exempel Thailand, Kina, Burma med flera, har inte problem med fetma och välståndssjukdomar i så stor utsträckning som västvärldens befolkning.


PROBLEMPRESENTATION

Vad är det i maten som gör oss feta, sjuka respektive slanka och friska?
Har vi något att lära från Asien-ländernas matlära?
Kan det bero på maten att västvärldens människor är sjukare och fetare än de asiatiska folken? Jag har själv haft stora problem med min vikt, därför vill jag göra denna forskning för att få svar på frågorna.


SVENSKEN BLIR ALLT FETARE

Vad beror det på att svensken sväller? Även barn blir allt kraftigare..

Fetmaforskare har varnat för att ha snabbmatsrestauranger vid skolor. I dag är minst 20 procent av våra barn överviktiga och 3 procent är extremt överviktiga. De senaste 20 åren har vuxenfetma ökat med 37 procent (Mårlid 2002)

Mc Donalds är en stor snabbmatskedja som ofta får stå i blåsväder när det är frågan om fet snabbmat. Lundh Kvällsposten skriver att Mc Donalds nyligen blev stämda i USA av en tjej på 19 år och 122 kg, som inte kunde förstå att man kunde bli överviktig av maten. Hennes pappa hade ingen aning om att den maten Mc Donalds serverade var onyttig. Flickan åt både frukost och middag varje dag där, men nu stämmer hon dem för att de inte hade varnat för hälsoriskerna. (Lundh 2002) Man kan undra var på hamburgaren man ska skriva varningstexten?

Tabellen under visar Kalori- och fettmängden
i några varor från Mc Donalds.

Så onyttig är snabbmaten
Vara Kalorier Fett (gr)
Big Mac & Co Plusmeny 1600 63
Big Mac 590 34
Pommes frites, stor 610 29
Coca-Cola, stor 400 0
Cheeseburgare 330 14
Hamburgare 280 10
Quarterpounder med ost 530 30
McFish 470 26








(Figur 2) Hamburgare illustrerad och fotograferad av Åse Svärd.
(Tabell 1) Tabellen är hämtad från Kvällsposten
och den är längre i verkligheten.


FETTETS FARA OCH NYTTA

Vi ska titta på vad olika personer säger om margarin och fett.

” Flera oberoende forskare är oroade över margarinets hälsoeffekter, däribland DR MARY ENIG. När man härdar margarinets vegetabiliska fetter under hög temperatur med tillförsel av väte förändras fettsyrorna till s k transfetter, som kroppen inte kan använda” (Torssell 2000 s 49)

Margarinet kom till på 1860-talet under fransk-tyska kriget genom en tävling där man skulle framställa smörersättning. Det var en fransk kemist som tog hem vinsten. Margarinet var då mycket billigare än smör, vilket hänger kvar än idag. (Olsson 2003)

Visst har krigen tagit fram många bra saker som till exempel lastpallar, men att de gav sig på att mixtra med matvaror, tycker jag är tveksamt huruvida det gynnade mänskligheten.
Lindgren påpekar att margarinet är cancerframkallande på grund av olika tillsatser och processer, det ökar även problem med hjärtsjukdomar, astma, allergier, sterilitet och fetma. Han menar även: för att ta bort lukt och smak ur de oljor det tillverkas av använder man bland annat fosforsyra och blekmedel. I processen hettar man upp margarinet till 230 grader, denna upphettning ger höga halter av benspyren som är cancerogent (organisk förening som framkallar cancer). Benspyren finns i rökarom (tobaksrök) men är 30 gånger högre i margarin. Vidare används hexan (ingår i bensin) för att tvätta och sönderdela oljorna. (Lindgren 2003)

” Vid låg fetthalt extraheras fettet med lösningsmedel som bensin, eter, koltetraklorid e.d. […] Fetthärdning är en industriellt viktig process, som innebär att omättade, feta oljor omvandlas till mättade fasta fetter. Oljan behandlas under högt tryck och hög temperatur med väte i närvaro av nickel. På så sätt tillverkas margarin av tran.” (Focus A-Mf s 555)

Med föregående citat ur uppslagsboken vill jag påpeka sanningshalten i föregående stycke. Detta var en chockerande upptäckt för mig som har blivit rekommenderad att äta margarin istället för smör hos viktväktarna. Men å andra sidan skulle man helst välja olja när det gällde att steka sin mat.

Det är välkänt att man måste inta fett men det ska vara rätt sorts fett.

De naturliga fettsyrorna har 4-24 kolatomer, jämnt antal kolatomer med en mättad kolkedja. Enkelomättad innehåller en dubbelbindning och fleromättad har mer än en. Fleromättade fettsyror med 4-6 dubbel bindningar finns i marina oljor (fiskolja). Människan behöver essentiella fettsyror för att fungera normalt. De finns i vegetabiliska oljor så som bland annat solrosolja och majsolja. Dessa fettsyror måste tillföras med kosten. (Nationalencyklopedin 2003)

Man bör minska sitt intag av mättade fetter som finns i tillexempel ost, smör, grädde och mjölk. Det finns även i korv och bacon. Högst 30 procent av dagsbehovet får komma från fettet och max 10 procent av det mättade fettet. Man ska istället för korv m.m. välja att äta fisk, till exempel sill, lax, och makrill som innehåller fleromättat fett. (Haglund 2003)

Många har forskat i ämnet fett, här är ett exempel på forskare i Boston som Björklund påvisar. Forskarna drev en 14 år lång forskning på 84 000 kvinnor. Kvinnorna var fria från cancer, hjärt- och kärlsjukdomar samt diabetes. Efter en grundlig studie fann man att hela 82 procent av hjärt- och kärlsjukdomarna som drabbade dem under åren kunde hänföras till deras vanor, det vill säga mat, motion, rökning mm. De kvinnor med minst risk för sjukdomarna åt fiberrik mat och högre andelar enkel- och fleromättat fett. (Björklund 2000-08-18)

Visst spelar det en stor roll när det gäller fetma och folksjukdomar om vi förtär för mycket eller fel sorts fett, men det är långtifrån den enda orsaken till hur vi mår. Men sammanställt kan man säga att det är bättre att förtära oljor med fleromättade fettsyror så som solrosolja och majsolja. Det man bör tänka på är det dolda fettet i kakor, bröd, färdiglagad mat och godis m.m.

Björklund menar att övervikt speglar bland annat en obalans i kosten, oftast att fettintaget är för högt och att andelen av frukt och grönsaker är för liten. Hon skriver också att i västvärlden äter man en för stor mängd av mättat fett från kött och mejeriprodukter. I Asien äter man mat med låg fetthalt. (Björklund 2000-09-05)

Vidare ska vi titta på sockrets olika former, faror och nytta.

SOCKER

Socker hittar vi i de flesta livsmedel, men i olika former.

Östlund förklarar vad som menas med raffinerat socker, vilket vårt vita socker är (strösocker och bitsocker). Det är det sockret som används mest i västvärlden och inte minst i Sverige. Med raffinerat socker menas att alla mineralämnen och vitaminer runt sockermolekylen har bortraffinerats, vilket innebär att kroppen måste tillsätta mineraler och vitaminer till tarmen för att spjälka det till blodsocker genom levern. Detta menar han leder till utarmning av mineraler och vitaminer som vi behöver för att fungera. (Östlund 1998 s 81)

Det finns andra som pekar på samma bedrövelse till exempel Rencke, som menar att raffinerat socker är som tyngre droger, beroendeframkallande. Han menar att det kan ge svåra skador som till exempel skeletturkalkning, diabetes, kärlsjukdomar, eftersom kroppen inte får tillräckligt med näring. Man blir även hungrig fortare och äter tills näringsbehovet är uppfyllt, vilket leder till övervikt. Det beror på att hjärnan använder en viss mängd blodsocker för sina funktioner, resten omvandlas till fett. (Rencke 1995)

Björklund har enligt min mening en lösning på att hålla sig mätt länge och få det socker kroppen behöver. Hon menar att man ska äta långsamma livsmedel som håller oss mätta länge och höjer blodsockret långsamt. Dessa livsmedel är bland annat bönor, kikärtor, linser, långkornigt ris, grönsaker och frukt. Hon rekommenderar att man äter lite av de livsmedlen till varje måltid för att balansera blodsockret. (Björklund 2001-03-15)

Det finns de som använder sockerersättningsmedel och tror att det är svaret på deras böner. Men jag är mer än tveksam om det skulle vara ett svar på en bön. Visst går det att använda sötningsmedel, men med tanke på aspartam som ingår i många sötningsmedel och light produkter, bör man nog se upp. Jag tog del av Hennigors artikel i Helsingborgs dagblad och fick skrämmande upplysning. Hon skriver att aspartam upptäcktes av en slump 1965 av kemisten James Schlatter som testade magsårsmediciner. Det är en molekyl bestående av asparaginsyra, fenylanin och metanol (träsprit), de två förstnämnda är aminosyror som ingår i proteiner men träspriten är ett dödligt gift. Metanolen utgör 10 procent av aspartamet. De tre ingredienserna frigörs vid ca 30 grader vilket kroppen överstiger (37 grader). Metanolen passerar levern där gifter bildas som är cancerframkallande och vid höga doser leder till döden. I USA finns det ca 5 000 produkter med aspartam (vi ligger nog inte långt efter). Sötningsmedel brukar vara en räddare för dem som vill banta, men en av aspartamets biverkningar är viktökning, på grund av ökad aptit. Men biverkningslistan är mycket längre, här följer några:
” huvudvärk/migrän, yrsel/svindel, […] depression, personlighetsförändringar, […] synstörningar, hörselnedsättningar, öronsusningar, […] minnesförlust och ledsmärtor är några av de 92 dokumenterade symptomen som finns rapporterade av Department of Health and Human Service från 1994” (Hennigor 2001)

Det är väldigt mycket debatt runt om aspartam vad det gäller giftigheten. Jag har även tittat runt bland annan information, som hävdar att det är ofarligt. Men självklart är det svårt att i så omdiskuterade fall veta vem som har rätt och vem som har fel. Tittade man på tillverkning och beståndsdelarna av aspartam hos dem som påstod att det var ofarligt, var givetvis inte träsprit ens nämnd. Vilket då innebär att det bara består av två beståndsdelar som ingår i proteiner och är ofarliga.

Nationalencyklopedin säger att aspartam är ett sötningsmedel som är 100-200 gånger sötare än vanligt socker. Den beskriver aspartamet ”som en dipeptid som är uppbyggd av de två aminosyrorna asparaginsyra och fenylalanin, vars fria karboxylgrupp är förestrad med metanol.” (Nationalencyklopedin 2003) Men vad är då förestrad? Ordet går inte att slå upp i sin helhet men NE säger att estrar är ”Kemiska föreningar som bildas genom reaktion mellan en syra och en alkohol under vattenutträde.”(Nationalencyklopedin 1991 s 620) För att riktigt förstå kemin bör man ha baskunskaper i kemi.

Jag hade ett möte med Stuckel som forskar med mat i sitt hemland Canada. Eftersom hon pratar engelska har jag valt att skriva ner frågor och svar på engelska för att återge det så exakt som möjligt men jag har även gjort en fri översättning. Här följer vår konversation:

Is aspartame poison for the human body? Yes!!
Why? Aspartame is poison for the human body because of how the human body breaks it down. Aspartame is two amino acids linked together by a man in such a way that the body can’t break it back down into the beginning amino acids. Therefore they claim it has no calorie value and can be used as a diet aid. However, they don’t tell you that when it is heated to temperatures greater than 30 degrees Celsius, as in the body or when cooked with, or stored improperly, it is converted to methanol. Methanol is toxic to the human body and when ingested is broken down to formaldehyde and formic acid both of which are also toxic to the human body. Formaldehyde is known to be carcinogenic and has been found to cause retinal damage, to interfere whit DNA replication and to cause birth defects.

What symptoms have been linked to aspartame?
Abdominal pain, arthritis, asthma, bloating, depression, headaches, hearing loss, lack of concentration, irritability, personality changes, poor memory, weight gain among many others.
Has aspartame been linked to any disease?
Yes, it has been found to mimic or worsen the following diseases: fibromyalgia, multiple sclerosis (MS), Parkinson’s disease, lupus, diabetes, attention deficit disorder (ADD) and depression, to name a few.

Dialogen på svenska:
Är aspartam giftigt för människan? Ja!!
Varför? Aspartam är giftigt för människan på grund av hur människokroppen bryter ner det. Aspartam är två aminosyror som är sammansatta av människan på ett sådant sätt att kroppen inte kan bryta ner dem till de ursprungliga aminosyrorna. Därför hävdar man att de inte har något näringsvärde och kan användas till dietkost. Emellertid talar man inte om att det vid uppvärmning till mer än 30°C till exempel som i kroppen, vid matlagning eller om det lagras olämpligt, frigörs metanol. Metanol är toxiskt för människan och när man intar (äter) det så bryts det ner till formaldehyd och myrsyra vilka båda är giftiga för människokroppen. Formaldehyd är känd för att vara cancerframkallande, den har även visat sig skada ögats näthinna, stört reproduktionen av DNA och orsakat fosterskador.
Vad för symptom har satts i samband med aspartam?
Buksmärtor, ledgångsreumatism, astma, uppsvälldhet, depression, huvudvärk, hörselnedsättning, koncentrations svårigheter, lättretlighet, personlighetsförändring, dåligt minne, viktökning bland många andra.
Har aspartam satts i samband med någon sjukdom?
Ja, man har funnit att det kan utbryta eller förvärrar följande sjukdomar: fibromyalgi, MS, Parkinsonssjukdom, lupus, diabetes, DAMP och depression, för att nämna några få.
(Dialogue with Stuckel, Food Scientist 2003-01-16)
Hon var väldigt övertygande om att man ska undvika aspartam och min första fråga var överraskande för henne eftersom jag då inte visste att det var farligt.

Här följer ett par begreppsförklaringar som är viktiga när man tar ställning till Aspartam.
Metanol: Är träsprit som är en lättantändlig vätska. Om man dricker träsprit är risken hög för att bli blind och att avlida. Metanol betecknas CH3OH, det framställs genom torrdestillation av trä ”(biprodukt av träkolning.)” Om man dricker träsprit och vill bli berusad, blir man besviken eftersom det blir en olycksbådande och dov berusning. Efter 3 48 timmar får man andnöd, blir orolig, börjar kräkas och svettas rikligt. Nu svävar man mellan liv och död efter att redan blivit blind, vilket beror på pupillens utvidgande. Synen kan plötsligt bli bättre eller sämre om vartannat. ”Först efter tre veckor räknar man med att överraskningarnas tid är över.” Sedan kvarstår den skada ögonen har fått om man överlevde. Det är inte träspriten i sig som man blir sjuk av utan den myrsyra som uppstår vid förbränningen i kroppen. (Bergmark 1964 s 132-134)
Gift: Är ett ämne som skadar kroppen vid låg dos, där skadan framkallas på kemisk väg. ”Giftigheten eller toxiciteten brukar mätas i den dos mätt i mg per kg kroppsvikt som erfordras för att framkalla död.” Det har framkommit att det är väldigt individuellt hur stor dos man dör av. (Bergmark 1964 s 9)

Med tanke på riskerna med socker, rekommenderar jag att om man vill ha socker i gröten och vara på den säkra sidan kan man använda rårörsocker, palmsocker och bruntsocker (finns i hälsokostaffärer). Honung går utmärkt att söta med och är en ren naturprodukt. Dessa sockerprodukter används i asiatiska länder. Samma sak gäller med sockret som med fettet, det finns mycket dolt i till exempel kakor, godis mm.
Det finns fortfarande en stor skillnad mellan väst och öst som vi ska titta på, mejeriprodukterna.

Mejeriprodukter

Alla barn i Sverige får nog höra någon gång - drick mjölk, annars blir du inte stor och stark -. Visst blir man stor av mjölk men blir man stark? Karlsson har en annan uppfattning och erfarenhet som vi ska ta del av. Han säger att det är allmänt känt att benskörhet är vanligast i de länder som konsumerar mest mejeriprodukter. Han menar att man inte får starkare skelett av att bara förtära kalciumrik föda, i synnerhet inte av att förtära mängder, vilket leder till förgiftning snarare än att man kan få en brist. Vidare påpekar han att medicinsk forskning har bland annat kommit fram till följande:

””Kalcium har inget med benvävnadsförlust att göra”. (1) ”Benskörhet är orsakat av en mängd faktorer, den mest viktiga är för mycket protein.” (2) Världens största undersökning på kost någonsin visar att när intaget av kalcium ifrån mejeriprodukter är högt är också benskörhet vanligare (liksom för övrigt många andra typiskt västerländska sjukdomar) (3). […] Man har också funnit att vegetarianer drabbas i mindre utsträckning av benskörhet än icke-vegetarianer. […] I en undersökning i USA av 78000 kvinnor fann man att de som fick mest kalcium från mejeriprodukter hade mera frakturer än de kvinnor som sällan drack mjölk. (6)”
Han förklarar att skelettet är kalciumets och andra mineralers lagerutrymme. Blodets pH (syra/bas) måste ha en konstant nivå (balans). Äter man kost med för mycket syrebildning, drar kroppen baser från skelettet för att bibehålla blodets pH balans, vilket leder till benskörhet. (Kroppen behöver ca 87 procent basbildande föda och ca 12,5 procent syrebildande.) Han pekar även på andra bovar så som raffinerade livsmedel, salt och animalieprodukter (produkter från djurriket). Vidare säger han att det är endast människan som dricker mjölk i vuxen ålder, och ovanpå allt från en annan art. Kon själv dricker inte mjölk i vuxen ålder men hon får sitt kalcium ändå genom naturen, då kan man undra varför vi ska ta genvägen genom kon. Däggdjur till exempel homosapiens, häst, elefant, och kon kan upprätthålla sin syra/bas balans genom sin kost utan mjölk, undantag ungdjur. Ett annat påpekande han ger är att en stor del av jordens befolkning använder lite eller inga mejeriprodukter alls och att mejeriprodukterna inte innehåller så mycket kalcium som man kan tro. (Karlsson E 2000 s 8-9)

Produkters innehåll av Kalcium mg / 100 g
Komjölk 117
Mandel 265
Persilja 340
Sesamfrö oskalade 980
Solrosfrö 567
Grönkål 157
Bröd vitt 48
(Tabell 2) En bit av tabellen som publicerades i 2000-Talets Vetenskap Nr 3 årgång 5.

En sak att lägga märke till är att i läkarens handbok står det: ” Den enzym, som spjälkar mjölkproteinet i kroppen, slutar att produceras i kroppen vid 12-års åldern. ” (Östlund 1998 s 83) Då kan man undra hur mjölken ska kunna brytas ner av en vuxen person.

Mat på stenåldern

Det finns fler som ratar mjölkprodukterna och en av dem är Lindeberg som har ett speciellt synsätt på hur man ska äta. Han menar att alla arter har utvecklats men att civilisationen har utvecklats snabbare. Människan har funnits som art i 200 000 år och ätit frukt, rötter, fisk och kött tills för ca 10 000 år sedan då vi blev jordbrukare. Efter hundratals generationer med samlardiet, har vi blivit mjölkdrickare och sädesätare. Genetiskt sett tror Lindeberg att vi fortfarande är samlare, men äter på nytt sätt. Sett ur den vinkeln är det inte konstigt att vi har folksjukdomar som åderförkalkning, hjärtinfarkt och stroke mm. Hans förslag är att ta bort spannmålsprodukterna, mejeriprodukterna, socker, många matfetter och salt vilka inte förekom på stenåldern.
Med tanke på farorna som vi har gått igenom innan, till exempel fettet och sockret, kan man dra slutsatsen att det ligger något i det han framhäver.
Han påpekar många slående omständigheter till exempel att folksjukdomarna har ökat bland ursprungsbefolkningar i Afrika och Oceanien i takt med införandet av västvärldens kost. Att vi blir längre och bredare är bara tecken på övergödning. Varför dör inte vår art ut om vi mår så dåligt? Lindeberg menar att vi redan avlat färdigt när sjukdomarna slår till i 50-årsåldern. Stenåldersmaten består mestadels av frukt, grönsaker, nötter, magert kött och fisk. Detta är enligt hans mening är den ultimata bantningsdieten och hälsokosten. Lindeberg lever som han lär, men unnar sig något annat ibland. (Lindeberg 2002)
Det låter inte så tokigt i mina öron, men vi ska ta en titt på hur kineserna ser på kostlära för ett sunt liv. Jag har läst Torsells bok Kinesisk Kostlära, och ska försöka ge en kortfattad förklaring om TKM.


TKM

TKM är förkortningen på Traditionell Kinesisk Medicin. TKM har sin egen syn på hälsa och sjukdomar. TKM menar att magen står i centrum. Mat och dryck går till magen där matsmältningen börjar, sedan vidare genom tarmarna där essenserna (näringen) utvinns, resten går till avföring. Hela den processen kallas för transformation och transport. När det fungerar bra, är möjligheten till god hälsa stor. Ätandet och kosten är en viktig del av hälsan. Mjälten övervakar och hjälper magen i processen.
Att ”hålla balans” är ett kinesiskt uttryck för det perfekta, det är en definition på hälsa både psykiskt och fysiskt.
De fem smakerna (elementen), söt, kryddig, salt, sur, och bitter ska vara i balans för att man ska må bra. Det innebär att man ska äta varierat och inte överdriva med något, vilket enligt TKM ger optimalt fungerande njurar, lever, lunga och hjärta. Kosten är viktig för alla organen. TKM tittar på människan som helhet och förebygger för att avhjälpa små obalanser och kroniska besvär.
Två grundpelare i TKM och den kinesiska tankevärlden är energi och balans. Qi står för energin och Yin yang står för balansen. Det är Qi som gör att man lever, och den sköter både kroppen och universums funktioner. Qi finns överallt.
Hur Yin yangs hela tankesystem fungerar ska jag inte ta upp, för då blir det en hel roman. Men vi ska titta på hur och vad man enligt TKM ska äta för ett långt och hälsosamt liv.
Eftersom magen står i centrum och att matsmältningen måste fungera optimalt för hälsa, ska maten vara blöt. Den blöta maten gör att magen inte behöver anstränga sig i onödan för att smälta födan. Blöt mat är tillexempel soppor, grytor och gröt, ångkokt och kokt föda. Kokt mat reducerar även mängden mikroorganismer (bakterier). Stekt, torkad och rostad mat torkar ut magvätskan och innebär onödig ansträngning (mer Qi). Frukter och grönsaker i rått tillstånd kan ge allergireaktioner vilket det oftast inte gör efter kokning. Att äta varierat minskar också utveckling av allergi och enformig kost ökar överkänsligheten.
Torsell pekar på att i Sverige ökar allergier i takt med konsumtionen av mjölkprodukter och vetemjölsprodukter, vilka ofta intas enformigt. Enligt TKM ska man inte äta sig fullständigt mätt utan bara till 70 procent, vilket menas att hungerkänslan ska försvinna. Det är bättre att äta ofta och lite än mycket och sällan. Magen kan få stagnation vid för mycket mat åt gången och det går åt mer Qi för att smälta och transportera maten. Qi behövs på andra ställen i kroppen och får inte slösas på onödigheter.
Djurförsök har visat att djur får färre sjukdomar vid mindre mängd mat. Andra studier där man jämfört fattiga indianer och landsbygdens kineser med västerlänningar pekar på att mindre mat ger färre välfärdsjukdomar.
Man ska äta i lugn och ro annars försämras matsmältningen. I USA där en undersökning gjordes på IgA (IgA är en antikropp som bl.a. finns i slemhinnor för att skydda oss från att olämpliga ämnen når blodet) i saliven bad man vederbörande att tänka positivt, vilket gav en ökning av IgA som varade i sex timmar. Motsatsen uppstod vid negativa tankar, alltså en minskning. Man ska inte stressa efter maten, då Qi lämnar matsmältningen men å andra sidan ska man inte sova efter maten då Qi är allmänt låg i kroppen.(Torsell 2000 s 21-53)
TKM menar att västvärldens hälsoproblem kan bottna i vårt ökade intag av raffinerade produkter, där det mesta av näringen är borttagen. Dessa produkter är bland annat vitt socker och vitt mjöl. TKM pekar på att man får brist på näring tillexempel B-vitaminer, zink, selen, magnesium och mangan m.m. Det raffinerade sockret ger också en skarpare söt effekt som ger biverkningar, till exempel snabbare blodsockersvängningar. Det raffinerade mjölet har för lite fibrer och kan ge förstoppning. Fiberrik kost fyller ut tarmarna och stimulerar till en naturlig rörelse. (Torsell 2000 s 70-71)

Nästan alla ämne kan framkalla skador i kroppen om de intas i för stora mängder vilka då även gäller livsnödvändiga ämnen så som vanligt dricksvatten. (Bergmark 1964 s 9)
Den amerikanske forskaren Alexander Schauss har analyserat kostens påverkan på beteendet. Han kom fram till att rikligt intag av raffinerade kolhydrater ökar tendensen av neurotiskt beteende (”Man blir lättirriterad, känslig för kritik och får dålig självkontroll.”) Det fanns även andra yttringar som kronisk trötthet, huvudvärk m.m. Den möjliga förklaringen på problemet var bristen på B1 vitamin. (Torsell 2000 s 72)



SLUTSATSER

För att få ett långt och friskt liv utan övervikt, finns det mycket att tänka på. Det är inte alltid man klarar av att ta tag i situationen själv. Det är inte så konstigt om man inte har kunskap nog att göra sin egen kostcirkel, med tanke på alla faror som lurar runt knuten. Som vi sett så är det inte bara att tänka på frukt och grönt, det ska vara balanserat med till exempel syra/bas, de fem smakerna mm. Man måste se upp med ”farliga” livsmedel, man får inte överdriva något med risk för viss förgiftning. Det gäller i första hand att använda sunt förnuft och med det, ta hjälp från någon som har god kunskap. I dag finns det många duktiga dietister och läkare som kan ge goda råd och göra ditt personliga matschema som passar just för dig. Men vad man klart kan utläsa från min undersökning så är det väldigt många saker som har betydelse vad det gäller sjukdomarna och fetman. Man kan inte peka på bara en specifik sak som grund till problemet, utan titta på helheten och utröna vad som kan vara ens eget problem. Men ett av de stora problemen tycks vara de raffinerade produkterna, som de flesta är överens om att de är hälsofarliga på grund av vitamin- och mineralförlusten. Jag säger som de gör i reklamen till Wasa knäckebröd ”du blir vad du äter” eller det kinesiska talesättet ”Är maten bra, då är kroppen bra”. Men vilken hjälp du än använder får du aldrig glömma att det är alltid Du som har det sista ansvaret för din hälsa. En viktig sak är enligt mina erfarenheter att man måste vara motiverad till att ändra sin kost, och det finns inga genvägar. Hur som helst är det bättre att göra en liten förändring än ingen alls. Att vi har mycket att lära från Asien-länderna råder inget tvivel, de mår bättre med tanke på undersökningarna jag redovisat. Jag har själv ätit...