Matspjälkningsorganen

33 röster
67687 visningar
uppladdat: 2007-02-01
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

De organ som ingår i matspjälkningen är; munhålan, öronspottskörteln, undertungspottkörteln, svalget, underkäkspottkörteln, matstrupen, levern, magsäcken, tolvfingertarmen, tunntarmen, tjocktarmen, bukspottskörteln, blindtarmsbihanget, tunntarmen, ändtarmen och andtarmsöppningen.
Dessa organ har varsina uppgifter. Alla matspjälkningsorgan har en gemensam uppgift, det är att finfördela maten på olika sätt, kemiskt och mekaniskt.


Munhålan - os
Munhålan ska utsöndra saliv med hjälp av spottkörtlarna (öronspottkörteln, undertungspottkörteln och underkäkspottkörteln), så att slemhinnan hålls ren och fuktig så att det då blir lättare att svälja, men framförallt för att saliven innehåller ett enzym som ska bryta ner kolhydraterna. Tänderna hjälper också till, de ska tugga maten så att den sedan går att svälja.

Matstrupen - oesophagus
Matstrupen för ned maten till magsäcken med hjälp av muskler som drar ihop sig. Dessa muskelsammandragningar kallas för peristaltiska rörelser och är typiskt för matspjälkningsorganen. Bakom luftstrupen ligger matstrupen och den går igenom diafragma. Den är ca 30 cm lång och går ned till magsäcken. För att födan inte ska hamna i luftstrupen täpps den till av struplocket. Det kan också hända att föda hamnar upp i näsan, men det försöker kroppen förhindra genom att lyfta gombågarna uppåt.

Magsäcken – ventriculus
Här kommer maten först från matstrupen och igenom övre magmunnen och blandas sedan med magsaft. Den tillverkas i körtelceller i slemhinnan och utsöndringen av magsaften startar genom ett sinnesintryck som går till hjärnan. Magsaften består av slem, saltsyra och pepsin, så magsaft är ett gemensamt namn för de tre ämnena. Saltsyran dödar alla bakterier och pepsinet, som är ett enzym, spjälkar proteinerna i maten till aminosyror. Med hjälp av magsäckens tre muskellager knådas födan och blandas med magsaften. Vissa celler i magsäcken utsöndrar hormonet gastrin, när magsäcken blir utspänd av födan. Det gör så att produktionen av saltsyra fortsätter. I magslemhinnan tillverkas ett ämne som gör att kroppen sedan kan tillgodogöra sig vitamin B12.

Tolvfingertarmen – duodenum
Här hamnar all föda från magsäcken. Det tar 4 timmar för all föda att portioneras från magsäcken genom magmunnen (pylorus) och sedan ut i tolvfingertarmen. Här kommer bukspottet och gallan, som bukspottkörteln respektive levern producerar. De två ämnena ska spjälka maten ytterligare. Bukspottet innehåller bl. a enzymer som ska neutralisera den sura födan. Här sker framförallt också nedbrytning av kolhydrater, proteiner och fett.

Tunntarmen – jejunum, ileum
Här fortsätts födan att spjälkas. Det är körtelcellerna i tunntarmens slemhinna som producerar tarmsaft och det är den som fortsätter att bryta ner ämnen. Det finns små slemhinneutskott som är rikligt försedda med blod- och lymfkärl och de utskotten kallas tarmludd. Det är där upptaget av fettsyror, glykos och aminosyror sker. Tunntarmen är flera meter lång och


till skillnad från tolvfingertarmen som är fastvuxen mot bakre bukväggen så är tunntarmen rörligt upphängd i ett såkallat tarmkäx (mesenterium). Tarmkäxet försörjer tarmarna med blodkärl, lymfkärl, lymfknutor och nerver.

Grov/tjocktarmen – Colon
Det maskformiga bihang som är den första delen av tjocktarmen kallas blindtarm eller appendix. Detta bihang kan bli inflammerat och det kallas blindtarmsinflammation. Tunntarmen sitter ihop med tjocktarmen på höger sida av kroppen. Den första delen av tjocktarmen går uppåt, sedan kröker den sig och går åt sidan (vänster), sedan kröker den nedåt. Tjocktarmen är cirka 1,5 meter lång. Födan kommer från tunntarmen som en grötliknande konsistens med mycket vätska. Det är tjocktarmens uppgift att suga upp allt det vattnen så att födan får en fastare konsistens. När alla ämnen har tagits upp och spjälkats är det tid för kroppen att göra sig med födan och den hamnar då i ändtarmen (rektum). Det finns mycket bakterier i både tjocktarmen och ändtarmen, men det är sådana bakterier s...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Matspjälkningsorganen

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Inactive member 2015-04-17

    det är faktiskt bra. men va har hänt när personen blir äldre i matspjälkningorganen ?

Källhänvisning

Inactive member [2007-02-01]   Matspjälkningsorganen
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=7511 [2024-03-29]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×