Miljöproblem

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Miljöhoten – Vilka är dom och vad kan vi göra?

Avfall och sopor
Människan har sedan långt tillbaka i tiden gått igenom en industriell revolution, och idag så är produktionen outtröttlig. Vi tillverkar tusentals produkter med olika material, vissa miljövänliga andra inte. Kan säga att det inte är speciellt länge sedan vi kom upp med idén att återvinna.
Det som är viktigt med återvinning är att när man förbränner ämnet uppstår farliga gaser som på ett eller annat sätt skadar vår miljö, så istället för att bara elda upp produkten och sedan göra en ny av nytt material kan man då använda samma material till samma produkt.
Det kluriga med sorteringen är som sagt att det finns så många olika material som man borde källsortera, men det är bara ett fåtal som det finns återvinningsboxar för.
Det vanligaste är att man sorterar ur papper, kartong, metaller, glas, trä och plast men det är av någon anledning nästan omöjligt för en person att inte slänga något av dessa material i soporna.
En annan anledning som kanske är svårare för oss att förstå är att när vi hela tiden förbränner och producerar nytt nöter vi också på jordens resurser.
Även om det inte ligger i någon nära framtid vet man att de material som erbjuds någon gång kommer att ta slut.
Alternativet till att återanvända själva materialet kan istället vara att göra energi av det. Man förbränner det så att vi kan få ström i våra hus.
Men då uppstår det sumpgaser som har samma effekt mot ozonlagret som koldioxid. Men det otroliga är att man faktiskt kan använda sumpgasen som drivmedel och uppvärmning, men i slutändan kommer det i vilket fall ändå ut i naturen.

Det verkar som att hur man än vrider och vänder på saken så blir utgången nästan den samma. Kan man göra något överhuvudtaget? Vad har man gjort?
Faktum är att sophanteringen har haft en stor framgång den senaste tiden både på den tekniska och så även på den mänskliga fronten. Det har uppfunnits filter som kan reducera större mängder giftig gas som släpps ut i luften, man har funnit lösningar på hur man kan skapa energi av avfall som gör att man inte behöver utnyttja de andra miljöfarliga kraftverken.
Åtgärder
Att källsortera är idag en vanlig företeelse. Men det som jag skulle vilja normalisera är att varje hus och lägenhet, såsom varje kontor skulle ha ett eget sorteringssystem så att man inte ska behöva åka till närmaste affär för att sortera.
Dels för att det är bevisat att en bilfärd till närmaste sorteringskärl ofta innebär att man släpper ut mer giftiga gaser än om soporna skulle vara sorterade.
Att folk är så lata att man inte orkar gå eller åka den ”långa” vägen till källsorteringen irriterar mig.
Nu vill jag ju inte klanka ner på dom som källsorterar, men det är ju så att även om många källsorterar så finns det kanske fler som är så lata att dom inte göra det.
Just därför tycker jag att varje hushåll skulle ha en papperskorg för papper, en för komposterbart material, en för glas osv. för då skulle källsorteringen ses som en självklarhet.
Det är billigt och källsortering kommer då att i princip gå av sig självt.
Precis detta har företag som McDonalds och Burger King redan börjat med, men dessa exempel har jag av en god källa fått höra att dom har dessa system bara för att låtsas vara miljövänner.
Dessa två företag har två stycken kärl; ett för muggar och ett för ”resten” som inte räcker till. Men det är en bra början i vilket fall och slutligen tror jag att många företag kommer att klara av att visa att det inte är patetiskt av ett företag att värna om miljön.
Det är just här konsumenterna kommer in i bilden, vår uppgift är att välja rätt varor även om det kan vara lätt att missledas i en sådan kommersionell värld som denna.
Men därför finns det så kallade miljömärkta produkter som kan ge oss en fingervisning om den är bra eller dålig för miljön i något anseende.

Koldioxid och växthuseffekten:
Detta uppstår vid förbränning av fossila bränslen. Alltså det som mynnar ut ur bilars avgasrör och oljekraftverks skorstenar. Koldioxid är inte bra för miljön om det släpps ut i för stora mängder. Detta eftersom jorden har en viss balanserad mängd koldioxid (närmare bestämt 0, 035 %) i luften som gör att solens ljusenergi bevaras i vår atmosfär.
Men när vi ska utvinna energi från fossila bränslen (olja, naturgas och stenkol) ökar halten av koldioxid mer och mer. På detta sätt ökar också jordens medeltemperatur.
Självklart kan man tycka att en varmare tillvaro skulle vara trevligare än dagens kalla klimat. Men det är inte så enkelt, eftersom om vi har flera miljarder liter av snö (vatten) så skulle vattennivån öka väsentligt, och till slut skulle vattennivån bli så hög att det kan vara svårt att finna plats att bo. Detta är självklart väldigt långt fram i tiden.
Men så som jag ser det är det i högsta grad att göra något åt detta (och att man försöker kan jag tillägga) eftersom inom miljön måste vi se framåt i tiden och förutspå kommande problem.
Ett glasklart exempel är hur stor förbränningen av kol var på 1900-talet, det tog långt tid innan man såg detta som ett miljöproblem och ännu längre tid innan man gjorde något åt saken, tyvärr var det då mer eller mindre för sent.
Åtgärder
Men vad är det då man skulle kunna göra för att sänka koldioxidutsläppen?
Man skulle kunna höja den skatt som finns för utsläpp koldioxid så att företag som bränner fossila bränslen på något vis måste betala mer eller minska utsläppen.
Om de betalar så finns det mer pengar till miljösatsningar och om de minskar utsläppen, tja, då minskas utsläppen. Men många fördelar har också sina nackdelar, om vissa företag minskar sin produktion kommer det säkert inte finnas produkter så det räcker åt alla, produkter i detta fall; värme, elektricitet bensin med mera.
Dagens samhälle är starkt beroende av dessa varor.
Så istället för att bara klippa av våra tillgångar så är det smidigaste att minska konsumtionen. Detta ligger dock i händer av konsumenterna som inte kan dela ansvaret.
Man måste t.ex. minska på bilkörningen och se till att samåka. Det man i och för sig kan göra för att förenkla detta är att göra bättre bilvägar som minimerar antalet bilköer som är förödande för miljön.
Men istället kan vi som kunder också välja miljövänligt.
Om alla köpare väljer varor som inte har bidragit till miljöförstöring under sin produktion kan andra företag se att det är populärt med miljövänliga varor så att de också vill börja producera miljövänligt.
Detta kan dock vara svårt, närmast omöjligt, eftersom det är upp till alla människor att betala några slantar extra för en god sak.
Det låter tydligt absurt, men det beror på att alla inte är medvetna om det kommande problemet eller åtminstone ser de inte allvaret i det.
Därför gäller det att göra människor medvetna, och personligen tycker jag att det inte pratas mycket om miljön. Jag skulle kunna tänka mig att istället för att bara politiker och nyhetsuppläsare outtröttligt pratade om miljö så skulle miljöpropaganda kunna spridas kommersiellt.
Jag kan inte påminna mig om att sett någon reklam för miljön, inte alls ofta i alla fall.
Jag skulle till och med kunna tänka mig att gå så långt att man målade upp en sorts katastrofbild genom medierna, eftersom det är sådant som får folk att vakna till i dagens samhälle.
En metod som tillämpas både före och efter produktion och konsumtion av miljöfarliga varor är tekniken. Ny miljövänlig teknologi kan konkurrera ut de företag vars produktion inte lämpar sig för en god miljö. Tekniken kan också användas och då man ska bryta ner eller filtrera bort giftiga ämnen eller gaser.

Oljeutsläpp
Olja kan bara hittas på några ställen på hela jorden, men alla jordens länder är i ett stort behov av olja. Därför måste oljan transporteras från ett ställe till ett annat, och det enda transportmedlet som är kapabelt till att frakta så stora mängder olja är fartyg.
Idag så finns det inte flygplan som skulle kunna frakta dessa mängder och anledningen till att det skulle vara bättre med flygplan är att vattnet som oljefartygen ständigt färdas i är i stor fara. Kanske inte själva vattnet men de djur som lever i vattnet.
Vid ett oljeutsläpp så stannar bara en bråkdel av oljan kvar vid ytan, men denna del är nog så stor för att kunna dräpa stora mängder fåglar om oljan driver närmare kusten.
Oljan gör så fåglarnas fjäderskrud förlorar sin förmåga att hålla värmen mot det kalla vattnet och fryser således ihjäl. Vid kusterna kan råoljan även döda växter och alger som är vissa arters enda föda, och kan i vissa fall leda till att en djurart på denna plats dör ut.
Men den andra delen som inte stannar vid ytan sjunker istället ner mot havets mörka djup och gör så att ett stort antal fiskar stryker med på vägen ner då oljan täpper till fiskarnas gälar.
Men oljekatastrofer är trots dess förödande effekter bara en matbit för medierna då de kan visa några rörande bilder på hur en fågel tar sina sista andetag.
Det som gör oljans transportväg så konstant farlig för våra sjöliv är underhållet av själva transportmedlen; fartygen. Trots en hård lag mot att man absolut inte får rengöra sina oljetankar i havsvattnet är detta en vanlig företeelse.
Ett fartyg släpper då inte ofta ut mycket olja på en gång men det är heller inget av det som tas upp. Sedan kan man multiplicera den siffran med en stor del av alla världens oljefartyg och få en ny siffra som visar att det är den här sortens utsläpp som bidrar med störst förstörelse.
På de här sätten kan ett oljeutsläpp göra skada, men det här är bara en liten del av de arter som far illa av utsläppen.

Som sagt så är det själva oljeutsläppen vi får höra om och tror är det största problemet i havet. Och benämningen är att även politiker är viktiga besluttagare gällande dessa frågor. När jag har letat efter en ungefär siffra på hur mycket olja som släpps ut medvetet i havet blir jag inte överraskad. Det är självklart omöjligt att räkna hur mycket olja som olagligt släpps ut.
Och det är det som gör denna miljöförstöring så ohämnad, sjömän såsom alla andra vet inte vilken skada som de små oljeutsläppen ställer till med.
Det är samma princip som när en enskild person slänger batterier i de vanliga soparna och tänker; ”Vad kan det göra om jag gör det några gånger, det kan ju inte påverka miljön negativt”. Men när de flesta tänker på samma sätt så är det onekligen miljöförstöring i allra högsta grad.

Åtgärder
När tusentals liter olja släpps ut i vattnet kan man försöka suga upp så mycket olja som möjligt med torv innan oljan börjar sjunka. Den olja som flyter in till kusterna måste man för hand ta hand om innan allt för många djur tar till skada, detta tar dock förfärligt lång tid.
Men det är i princip vad man kan göra efter att skadan är skedd.
Det man måste göra är som i de flesta miljösammanhang är att förebygga.
Man ska låta striktare regler träda i kraft, men detta är förstås väldigt svårt beroende på att fartygen befinner sig ofta på internationellt vattnen och det är olika standardkrav på båtarna i olika länder. Och det är svårt, nästa omöjligt för en hamn att bojkotta somliga fartyg med för dåliga säkerhetsåtgärder eftersom de helt enkelt måste ha oljan.
Det är väldigt knepigt det här, för om man vill behålla det samhälle vi idag lever i kan man inte skära ner på oljetillgångar på den nivån att det skulle kunna förbättra miljön avsevärt.
Det som jag tycker man ska satsa på är att höja säkerhetsstandaren på alla transportmedel av olja. Och man måste på något sätt, som det för mig förvisso står oklart, göra rengöring av oljetankar till hamns till en självklarhet.
En anledning till att många inte väljer detta och bortser från lagen är b l a att det är allt för omständligt att rengöra oljetankarna vid hamnen.
Så det ska behövas effektivare rengöringsanläggningar vid alla hamnar.
Och det är i detta område som jag vill anförtro förbättringar i oljetransporten; nämligen teknik.
Detta gäller även på alla plan och vid alla tillfällen av transporten.
Man ska göra oljetankarnas slagtålighet bättre och samtidigt se till att ett fartyg fyllt med oljefat som går på grund och som det går hål i skrovet på inte ska släppa ut någon olja eftersom oljan ska vara förvarad på ett säkrare sätt inuti fartyget.


Tungmetaller
Tungmetaller är ett stort miljöproblem och de skadar också människan direkt.
Detta eftersom metallerna kan anrikas genom djur, och eftersom vi är högst upp på näringspyramiden är det vi som får i oss alla de gifter som vi tidigare släppt ut i naturen.
En person som kan koppla ihop det ena med det andra och läst en miljörapport t ex skulle säkert undra varför det är farligt att släppa ut metaller när vår kropp är i ständigt behov av t.ex. järn och zink. Men det är bara vissa metaller som är en fara för biologiska varelser men även de som vår kropp kräver kan ha effekter på naturen om de släpps ut i för stora mängder.

De metaller som man vet är direkt skadliga är bl a det omdiskuterade kvicksilvret. Kvicksilver var ett av de första metallämnena som man förde en öppen debatt om. Kvicksilver sprids först och främst genom sopförbränning då någon har råkat slänga t ex en termometer i soporna.
Men man försöker idag att ta avstånd från kvicksilver helt och hållet eftersom det krävs så små mängder för att skada djur eller miljö. För när kvicksilvret väl kommer in i kroppen bryts det inte ner utan ligger kvar och ger nervskador på bl.a. lever och njurar.

Det som gör att man idag är så starkt emot kvicksilver är inte bara vad ämnet kan åstadkomma utan vad det också har åstadkommit.
För i tiden användes kvicksilvret som bekämpningsmedel och man tog inte vara på resterna utan dumpade bara allt i vattnet.
Det förgångna verkar ännu inte ha tagit itu med människans misstag eftersom vissa fiskeområden inte längre innehåller ätbar fisk på grund av den höga kvicksilverhalten.

Bly är också en s.k. tungmetall som man vet kan skada kroppen ungefär på samma sätt som kvicksilver. Skillnaden är att det inte krävs lika mycket kvicksilver som bly för att göra märkbar skada. Men det kan vara lämpligt att påpeka att vi slänger ungefär 4000 ton mer bly om året än vad man utsorterar kvicksilver.

Dessa tungmetaller är bevisat alldeles för farliga för att överhuvudtaget användas (åtminstone kvicksilvret). För t.ex. kvicksilver har ingen nytta i naturen även om det är ett naturligt ämne. Ämnet finns bara inkapslat i jordskorpan och verkar inte vara ämnat för något.
Åtgärder
Det man måste göra är att hitta ersättning för de produkter som innehåller kvicksilver, för förr eller senare kommer det att hamna i soporna. Ett exempel är de gamla termometrarna som idag har ersatts med elektroniska mätare.


Försurning
Vid förbränning av fossila bränslen uppstår flera olika ämnen som skadar miljön, men vad som kommer till skada beror också på vilket sätt som de spridds.
Begreppet försurning är väl känt, även om alla kanske inte vet vad försurning går ut på.
Allt börjar som sagt med att fossila bränslen förbränns, t ex när man kör bil eller när man gör elektricitet av råolja.
Två av alla de ämnen som frigörs då är kväveoxider och svaveldioxider.
Uppe i luften sker en kemisk process då svaveldioxiderna binds samman med luft så att det skapas svaveltrioxid. Ämnet är frätande och kan vålla viss skada till naturen, men ämnets utveckling slutar inte där utan blir istället ännu mer frätande när det binds samman med fukten i luften. Slutprodukten är svavelsyra eller salpetersyra, syrorna utgör i detta skede en liten del av regnet. Och syran kan följa med regnmoln flera mil tills det är dags för regnet att falla ner mot jorden, mot skogarna och vattnet.

Händelseförloppet från att fossila bränslen förbränns, till att surt regn faller över skogarna:

Detta regn kallas för ”surt regn” och skadar naturen på olika sätt.
Att det kallas för surt regn är för att regnets pH-värde har sjunkit när syrorna spätts ut med det. Vanligt vatten har ett neutralt pH-värde som på alla sätt är anpassat för naturen. Regnvattnet är livsviktigt för alla växter och om vattnet är surt kan det ha flertal olika effekter, t ex i:


Skogen
Alla träd behöver en viss mängd mineralämnen som de tar upp genom sina rötter eftersom dessa mineraler är en del av jordpartiklarna.
Men när det sura regnet faller ner över skogsmarkerna så sköljs mineralämnena bort och trycks ner djupare i jorden av de vätejoner som alla syror innehåller där trädens rötter inte kan få tag på dem. Med tiden, om det sura regnet fortsätter falla, kan många träd ta skada eller dö.

Det sura nedfallet har också effekt på trädens barr (på de träd som har barr alltså).
Barrträd ser likadana ut året om eftersom de inte fäller sina barr såsom lövträd fäller sina löv. Anledningen till detta är att barr har ett skyddande vaxskikt som står emot köld och parasiter.
Men det försvinner av syrorna i regnvattnet. Så då är det bara för parasiter att hugga in på trädets grönska.

De två överstående effekter på skogen är egentligen inte de vanligaste orsakerna att skogsområden dör ut. Utan själva syran skadar bara trädet till den punkt att trädet inte kan skydda sig mot svamp och insekter.

Sjön
Våra svenska insjöar skadas också av sur nederbörd.
Jämfört med skogen så behövs det inte lika lågt pH-värde för att hela ekosystemet i sjön ska rubbas, för i vattnet så påverkas det ena av det andra mycket lättare.
Först och främst påverkas bakterier som har i uppgift att bryta ner döda djur och växter.
När de dör ut så brukar bottnen efter en tid bli gyttjig och full med slam.
När pH-värdet sjunker söker sig också vitmossa till sjön och den kan efter en längre tidsperiod ta över hela sjön och bli vad man kallar för en ”mosse”.
Även alger börjar i ett skede att dö.
Djurlivet påverkas självklart av att vattnet blir surt.
De första som tar direkt skada är skaldjuren som kräftor och musslor.
Detta därför att deras skal är uppbyggda av kalk och kalk vittrar sönder i för lågt pH-värde.
Fiskar klarar heller inte av det sura, speciellt inte mörten, och överlever inte så värst länge om det sura regnet fortsätter falla, alltså om vi t ex fortsätter att köra den sortens bil med dess höga koldioxidutsläpp vi nu gör. Detta beror att när pH-värdet går under 5 så fungerar inte fiskarnas gälar lika bra och de kvävs till döds.
Och när alla dessa djur dör ut i sjön så påverkas även livet på land och eftersom vissa arter är mindre känsliga för försurning så gör det att det blir för mycket av vissa arter som resulterar till att en annan art dör ut snabbare, för som sagt så är vattnet ett väldigt känsligt ekosystem.

Åtgärder
Det finns inget egentligt långvarande ”botemedel” utan det ända man kan göra för stunden är att späda ut det sura vattnet med kalk som är basiskt och har ett högt pH.
Det ända botemedlet är väll egentligen att sluta förbränna fossila bränslen och hoppas på att det ska komma till en ny miljövänlig energikälla, men detta är en bisarr tanke.
Eftersom även detta problem, precis som växthuseffekten bl a härstammar från fossila bränslen så har båda problem likartade lösningar. Och detta behöver jag inte skriva en gång till hoppas jag.

Energi
En värld utan elektricitet och möjligheten att göra energi till värme skulle föra detta samhälle till stenåldern. Var kommer denna energi ifrån?
Energi finns överallt, faktum är att princip allt består eller drivs av energi. För länge, länge sedan lärde sig människan att tämja elden och att kunna skapa värme, ljus eller beskydd när man ville, detta var något som gjorde människan till en överlägsen ras.
Idag så är vi beroende av detta, och ur miljösynpunkt är detta frosseri av tillgångar katastrofalt. För det verkar som hur vi än gör så finner vi inget miljövänligt sätt att bevara vårt samhälle. Man har provat många olika sorters kraftverk men antingen är det för dyrt eller för farligt, så vad ett land väljer beror helt på prioriteringar.
Detta är några exempel på olika kraftverk och deras för och nackdelar:


- Förbränning av fossila bränslen -
Jag har redan skrivit mycket om detta ämne, men som sagt så är fossila bränslen t ex olja, naturgas och kol, och alla dessa ämnen smutsar ner miljön och har förödande effekter. Användningen av fossila bränslen varierar från land till land beroende på naturtillgångar och inställning till miljön. Men trots allt så är den här sortens energikälla en av de vanligaste pga. att alla transporter går på någon form av bensin (olja).
Oljan är också en av de viktigaste handelsvarorna och gör då att vissa länders ekonomi vilar helt och hållet på olja vilket gör att man inte bara kan klippa av tillgångarna även om man har en bra ersättare, det skulle inte funka i längden.

- Kärnkraft -
Kärnkraften har börjat dominera i många länder som tidigare varit tvungna att importera energi. Kärnkraften är ett av vetenskapens ”under”, men detta beror självklart på vilken ställning man tar i den debatt som pågått sedan länge tillbaka. Problemet är att restprodukterna av de radioaktiva stavar som används energiutvinning fortfarande är radioaktiva när de är obrukliga. Och radioaktivet är helt klart farligt, och beroende på dess styrka, kan det döda celler och orsaka cancer.

Åtgärder
Så vad gör man då av med de här hälsoskadliga restprodukterna? Det står nämligen inte klart ännu. Och det är därför så många tvekar till fortsatt kärnkraft.
Än så länge bevarar man restprodukterna i tillfälligt förvar men letar efter ett ställe där man kan gräva ner ämnet ordentligt. Men man vet heller inte vilka följder det kan skapa om man bara gräver ner tonvis radioaktivitet under marken.
Det som däremot talar för kärnkraft är att det i det långa loppet är billigt, men man vet om att kärnkraft är direkt ohälsosammare än fossila bränslen just nu (beror även på hur man använder det) men vet att kärnkraft har en framtid inom vetenskap som gör att man tror att man ska kunna utveckla säker kärnkraft, och det finns färdiga teorier om hur, men det fungerar ännu inte i praktiken.
Själv anser jag att man ska avvakta med en sorts kärnkraftrevolution men man ska uppmuntra forskning som ska se metodens brister och kunna utveckla teorier, för idag så är det åtminstone i Sverige en mycket begränsad forskning angående kärnkraft jämfört med Storbritannien och Frankrike som har mycket hög kvalité och ett system som möjliggör återvinning av radioaktiva ämnen.


- Sol, vind och vatten…
… är det bästa som jag vet. Men tyvärr så är det inte i någons annans intresse att investera i vind, vatten eller solkraftverk.(solceller).
Den första och gemensamma orsaken är att det är för dyrt.
Vatten och vindkraftverk är speciellt dyra ur den synpunkten när man inte utvinner särskilt mycket energi ur dem, vatten och vind är även något som är olika för olika länder och hur mycket man har av dessa resurser. Solceller däremot är något som alla har men så är det allt för dyrt för många att utvinna.
Det är svårt att välja mellan energikällor, det beror på vad man ser som viktigast; miljö, ekonomi eller framtid. Det är ingen enkel fråga med ett enkelt svar.

Åtgärder
Som privat person kan man när det gäller energi försöka att förbruka så lite av den som möjligt. Men kan se till att huset hålls varmt genom en bra isolering och inte ha fönster på glänt.
Jag hoppas även el-försäljare kommer att bli mer miljöinriktade så att det blir konkurrens mellan företagen om vem som kan värna bäst om miljön.

Politik och miljöinställningar (åtgärder, egna tankar)
Det system vi människor skapat är bevisenligt orsaken till ett rubbat ekosystem. Man kan se det som att när vi kommit så här långt finns det ingen återvändo, men det var inte bättre förr. Stora delar av våra miljöproblem kommer ifrån ”den gamla goda tiden”.
Det är sådana depressiva tankar som gör att många står på stället och blundar, vissa tycker det är för sent, vissa förtränger. medan andra faktiskt vill göra något.
Detta gäller inte bara på individuell nivå men även bland företag och andra produktiva kretsar. Det som jag tycker måste göras är att man inte bara upplyser folk om bra och dåligt, även om detta är en del av processen, man ska också göra det populärt med miljö.
På 60-talet var detta i full gång med slagordet ”flower power”, men haken var den att det var ungdomar som var de kämpande. Detta gav ett intryck av vildhet och ogenomtänkta ställningstaganden, det som saknades var de äldres deltagande.
Jag tror inte på en impulsiv revolutionär miljökamp utan tycker att kampen ska förknippas med gott medborgarskap och ansvarstagande.
Det ska vara populärt att återvinna och när majoriteten av konsumenter vill göra gott av dessa anledningar kommer även företagens produktion bli miljövänlig.
För så länge det finns en majoritet så är producenterna vid konsumenterna en liten andel.
För det är vid produktionen som det konkreta problemet ligger i miljöförstöring. Det var alltså detta som saknades på 60-talet, ungdomarna påverkade inte företagens produktion för de dömde...