Miljöproblem fördjupning tungmetaller

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Inledning:

Världen är idag drabbad av en mängd olika miljöhot.
I den här uppsatsen ska jag ta upp några stycken lite kort och sedan skriva om miljöhotet Tungmetaller som jag inte tycker är lika aktuellt i dagens samhälle men ändå är ett problem som vi fortfarande måste handskas med.

Miljöhot:

Växthuseffekten:

Växthuseffekten uppstår vid förbränning av fossila bränslen.
Alltså avgaser som bilar och oljekraftverk släpper ut bland annat.
Koldioxid är inte bra för naturen om den släpps ut i stora mängder.
Detta därför att jorden har en balanserad mängd av koldioxid i luften.
Närmare bestämt 0,035%.
Koldioxiden gör så att jorden kan behålla en del av ljusenergin som kommer till jorden.
Ljusenergin = värme.
Men när vi bränner upp en massa fossila bränslen som är gammal koldioxid som lagrats i många år så ökar vi koldioxid halten i luften.
Koldioxiden fungerar som sagt som ett lager som håller kvar värme på jorden.
Förhindrar värmen från att lämna jorden.
När vi använder så mycket fossila bränslen så ökar koldioxid halten i luften.

Detta leder till att mer värme hålls kvar på jorden vilket gör så att temperaturen på jorden stiger.
Detta leder i sin tur till att isarna på polerna smälter.
På jorden finns det flera miljarder liter med snö och is.
När dessa smälter så skulle vattennivån öka väldigt mycket.

Vad ska vi göra då?
Det har skett en massa olika forskningar kring ämnet och man har länge försökt komma på något som skulle kunna stoppa utsläppen av så mycket koldioxid.
Många idéer har kommit upp.
Bland annat så vill man att man ska använda andra bränslen istället som är miljövänliga och att höga skatten. Det är bara några utav väldigt många.
Men det som är skönt att se är att människorna har insätt problemet och börjat att handla.

Ozonlagret:

Ozon är en stark illa luktande gas.
Det är egentligen syre atomer som binder sig 3 och 3.
Ozonlagret befinner sig i stratosfären mellan ca 10 – 50km höjd.

Det bildades ungefär för 1 miljard år sen då syret bildades.
Ozonlagret skyddar oss från farlig UV strålning som solen avger.
Det är en farlig strålning som bland annat kan leda till hudcancer.
Ozonlagret släpper bara igenom en liten mängd UV strålning eftersom UV strålning i liten mängd är nyttig.
Vi människor har orsakat ett gigantiskt hål i ozonlagret.
Detta igenom att släppa ut bland annat freon.
Freoner användes i bland annat kylskåp, som drivgas i sprayflaskor, eldsläckare, växtgift och lösningsmedel m.m.
Utsläppen av freoner har haft förödande effekt på naturen.
Den fungerar som en katalysator som gör så att ozonmolekylerna binder om sig till 2 och 2 istället.
Deras egenskaper förändras då de ändras till ett annat ämne.
När dom är 2 och 2 så är dom bara vanliga syre atomer.
Freoner har väldigt lång livslängd.
Den bryts inte ner själv utan bryter ner en mängs ozonatomer.
Detta är dåligt eftersom det då bildas stora hål i lagret.
Det enda man kan göra är att sluta använda gaser som freon och försöka sätta stop på koldioxid utsläppet eftersom koldioxid har samma effekt som freonet.
Det fungerar som en katalysator och gör om ozon till syre utan att själv förbrukas.

Avfallsproblem:

När det gäller avfallsproblem så finns det två olika problem anser jag.
Det första är att mycket soppor och avfall liggs på förvaring.
Man tar inte hand om dom direkt utan låter som ligga.
Detta leder till att stora sopberg bildas.
Vi måste dock ta hand om dessa berg innan dom blir alldeles för många och höga.
Vi har dock upptäckt det och för inte speciellt länge sedan så kom vi upp med iden att återvinna.
Det är där som andra problemet uppstår.
När man ska bränna sopor så bildas farliga gaser.
Så istället för att elda upp material kan man istället använda det igen och göra nytt.
Dock är då problemet sorteringen.
Det finns så många olika material som man borde källsortera vilket man inte göra.
Det farligaste är idag det växande berget och att vi bränner så mycket.
Vi nöter på jordens resurser när vi förbränner.

Luftföroreningar/Försurning:

Man kan säga att försurningen är en kemisk förändring av miljön.
Förändringen sker på så sätt att vätejoner+ kommer in i miljön snabbare än de kan föras bort eller neutraliseras.
När det kommer fler vätejoner+ till miljön så ökar också miljöns surhetsgrad.
Detta innebär att pH-värdet sjunker.
När pH-värdet sjunker så ökar också vätejonkoncentrationen 10 gånger på enhet.

Hur sker detta da?


Jo det är nämligen så att när vi bränner fossila bränslen som t.ex. kol och olja så frigörs svavel.
När svavel når luften så förenar den sig med luften och bildar svaveldioxid.
Vid förbränning så bildas också kväveoxider.
Dels på grund utav ämnets kväveinnehåll men mest på grund utav att luftens syre och kväve förenas vid förbrännings höga temperatur.
Det som händer sedan är att svaveldioxiden och kväveoxiden i atmosfären omvandlas till svavelsyra och salpetersyra.
Dom sönderdelas sedan till vätejoner, sulfat och nitratjoner,
Dessa återvänder sedan till jorden i form utav regn eller snö.
Man vet ju att vattnet sedan förr eller senare når sjöar och vattendrag.
Det är just dom som får ta skadan tillsammans med växt och djurlivet i vattnet.
Det som händer sedan är att många vattenlevande arter försvinner och dör ut.
Men det är inte bara mark och sjöar som drabbas utav även våra egna el- och vattenledningar, broar och andra konstruktioner.
Dessa har börjar vittra eller rosta sönder på grund utav det sura regnet.
Även vi människor drabbas eftersom bl.a. kopparföreningar i vattenledningar löses upp i vattnet.
Detta leder till att det kommer koppar i dricksvattnet vilket kan leda till diarréer hos spädbarn framförallt.
Så vad ska vi göra för att stoppa detta?
Sluta att bränna så mycket fossila bränslen helt enkelt!

Fördjupning:

Nu har jag gått igenom lite kort 3 stora miljöproblem som vi står inför idag.
Nu ska jag gå vidare och berätta om Försurning och Tungmetaller som jag ska fördjupa mig lite mer i och försöka att få er att få en lite djupare förståelse och får er att inse problemet.

Tungmetaller:

Metaller har alltid funnits på jorden.
Många metaller har många ovärderliga funktioner i alla levande varelser.

Dock så är många metaller skadliga för människor, djur och växter.
Metaller är skadliga för allt levande så fort det finns i allt för höga halter.
Dock är dom allra farligaste metallerna så kallade ”Tungmetaller” som t.ex. Kvicksilver, kadmium och bly.
Det som är så farligt med tungmetaller är att dom är giftiga och kan lagras i levande vävnader och i naturen under en väldigt långt tid.
Naturen kan inte bryta ner dom.
Dom är väldigt ädla ämnen och binder sig inte lätt med andra ämnen.
Därför så stannar dom kvar länge och orsakar väldigt mycket skada.
Tungmetaller är ett stort miljöproblem och det skadar oss människor direkt.
Detta eftersom metallerna tas upp av växter som sedan äts av djur.
Vi människor är högst upp på näringspyramiden så vi får tillslut i oss gifterna.
Eftersom vi är högst upp på pyramiden så tar vi mest skada också.
Vi får i oss mest mängd gift.

Man brukar räkna dom metaller som har en densitet som är högre än 5g per kubikcentimeter som tungmetaller.
Det är väldigt många som räknas som tungmetaller egentligen men när det handlar om miljön så är det i första hand dessa som man menar.

Arsenik (As)
Bly (Pb)
Kadmium (Cd)
Kobolt (Co)
Koppar (Cu)
Krom (Cr)
Kvicksilver (Hg)
Nickel (Ni)
Tenn (Sn)
Vanadin (V)
Zink (Zn)

Andra tungmetaller brukar inte finnas i så höga halter att dom är farliga.
Arsenik brukar räknas som en miljöfarlig tungmetall trots att den egentligen är en halvmetall.

Överallt där metaller utvinns eller bearbetas sprids metallhaltiga stoftpartiklar ut i luften.
Även vid förbränning av till exempel fossila bränslen, biobränsle och avfall så frigörs metaller och når ut i luften.
Även efter att metallerna blivit produkter så fortsätter den att sprida stoftpartiklar
t.ex. vid rost.


Sedan så produceras det en massa metallhaltiga stoftpartiklar i skrot- och avfallsandläggningar och även vid förbränning av avfall.
Dessa stoft drivs sedan iväg av vinden som bär iväg den och sprider ut den lite överallt.
Med vindens hjälp kan stoften färdas väldiga sträckor.

Kvicksilver har extra stora förutsättningar att färdas långt eftersom kvicksilver i sitt normala tillstånd på jorden är i gas form.

För bara några decennier sedan släpptes det ut otroliga mängder tungmetaller ut i luften och naturen.
I t.ex. Rönnskärsverken i Skelleftehamn som var Sveriges största smältverk släpptes det årligen ut hundratals ton arsenik, bly, koppar, zink och andra metaller.
Biltrafiken bidrog sedan också till att över tusen ton bly släpptes ut på grund utav bly tillsatser i bensinen.

Dock har metallutsläppen minskat otroligt mycket sedan dess.
Under 1960- och 1970-talen så kom det många larmrapporter om skadliga halter av tungmetaller i växter och djur. Som t.ex. kvicksilver i fisk.
Efter detta så har väldigt mycket förbättras.

Idag är den svenska industrins miljöutsläpp bara en procent av vad den var under 1970-talet.
Dessutom har biltrafikens utsläpp blivit bly fria eftersom man slutat att använda blyföreningar som oktanhöjande tillsatser i bensin.

Vad är då det farliga?
Det vi vet redan är att metallerna är giftiga.
Vad sker? Hur sker det?
Men hur påverkar det oss? På vilket sätt påverkar det oss?
Jag ska ta och berätta lite mer om kvicksilver som är ett av dom farligaste och ett av vårt största problem.

Kvicksilver:

Kvicksilver är en tungmetall och en av våra största problem.
Det som gör kvicksilver till ett så stort problem är att det är väldigt svårt att tas om hand om.
Kvicksilver förekommer i bland annat amalgam som används vid tandlagningar och i gamla termometrar.
Det som är så speciellt med kvicksilver är att det är det enda metalliska grundämnet som är flytande i rumstemperatur.
För bara några år sedan så användes amalgam vid alla tandlagningar.
Det fungerar som fyllning vid hål i tänder.
Trots att många människor har det i munnen så är det ett otroligt farligt ämne.
I dess metalliska form så är den helt ofarlig för människan.
Man kan till och med svälja en bit utan att dö.
Men kvicksilvret kan omvandlas i båda luft och vatten och bli till ett livsfarligt ämne.
När man pratar om kvicksilver så är det faktiskt vissa organiska metallföreningar som är mycket farligare än grundämnet själv.
T.ex. metyl- och etylkvicksilver.

Kvicksilver har väldigt hög ångtryck. Detta gör så att det förgasas väldigt lätt.
Kvicksilver frigörs till exempel vid för bränning av kol och olja.

I gas form kan sedan ämnet stanna i luften i upp till ett år och under den tiden hinner vindarna göra med sig ämnet väldigt länga sträckor.
Detta betyder att utsläpp av kvicksilver på ett ställe på jorden kan få konsekvenser på andra sidan jorden.
Det gör så att detta problem inte bara är ett lokalt problem utan ett globalt.
Det påverkar hela jorden.

När kvicksilvret sedan befinner sig i luften händer något som kallas atmosfäriska omvandlingsreaktioner.
Det som sker är att metallen oxideras med hjälp av reaktiva ämnen dvs. ämnen som binder sig lätt till andra ämnen.
Olika former av oxiderat kvicksilver bildas.
T.ex. kan den binda sig med väte molekyler.
Dom här formerna av kvicksilver blandar sig med molnen.
I molnen blandas dom ihop med vattendropparna som moln egentligen består av.

Dom följer sedan vattendropparna när dom regnar ner på jorden igen.
Dom kan lagras i jorden under en väldigt lång tid.
Så trots att metallutsläppen har minskat så förblir halten i jorden väldigt hög.
Bly, kvicksilver och kadmium brukar räknas som dom största problemen.
Det är dessa metaller som har väldigt höga halter i jorden.
Kvicksilvret finns lagrat i jorden dock rör den sig långsamt.
Tillslut hamnar dom i sjöar och vattendrag.
Väl i sjö och mark kan dom binda sig ytterligare med t.ex. kol.
Dom kan då bland annat omvandlas till metylkvicksilver (CH3Hg) som är väldigt giftig.
Kvicksilver kan sedan tas upp av levande varelser som t.ex. plankton m.m.
Plankton äts sedan upp och fiskar.
Dom i sin tur äts upp av större fiskar.
Dessa fiskar fångas sedan av oss människor och äts upp av oss.
Vi är högst upp på närningspyramiden vilket gör oss till dom mest utsatta.
Ju högre upp man kommer desto mer koncentrerad blir kvicksilvret.
När sedan kvicksilver kommer i kontakt med människor så fungerar det som ett gift som orsakar svåra skador på vårat centrala nervsystem.

Det är dom organiska metallföreningarna metyl- och etylkvicksilver som är dom allra farligaste och giftigaste.
Men det finns även en tredje som är väldigt farlig för oss människor och som faktiskt fortfarande används av oss människor.
Det är ämnet tributyltenn (TBT).
Denna är en organisk tennförening men jag har valt att ta med den här när vi ändå diskuterar organiska metallföreningar.
Den är fortfarande aktuell som bekämpningsmedel.
Ämnet används sedan också som båtbottenfärger.
Tributyltenn hindrar alger från att växa på båtskrovet.
Det har dock visats sig att TBT är väldigt farligt och giftigt även i små halter för alger och snäckor och andra djurarter.
TBT har nu förbjudits att andvändas på båtar.

IMO (International Maritime Organisation) införde regeln att man inte fick måla fartyg med TBT färg på fartyg efter 2003. Dock fick båtar som blivit målade med TBT färg innan 2003 fortsätta att segla fram till 2008.

Detta är väldigt dåligt eftersom TBT färgen kan under dessa år fram till 2008 skada naturen otroligt mycket.
Känsliga snäckor har redan påverkas nu och inte bara runt hamn områdena utan även längs kusterna runt om i Europa.
Man ser här att det inte bara är ett lokalt problem utan att det sträcker sig väldigt långt.
Så för att förhindra stoppa miljöproblemen så behövs hela världen.
Vi måste arbeta tillsammans annars kan vi glömma en ljus framtid.
Sveriges västkust är bland annat drabbat.

Jag har redan redogjort för hur problemet uppstår och händelse förloppet.
Bly påverkar människor på ungefär samma sätt som kvicksilver.


Dock är kvicksilver farligare eftersom det behövs mycket mindre halt för att vara farligt.
Bly och kvicksilver är ungefär lika stora problem och orsakar ungefär lika mycket skada. Men den märkbara skillnaden är att vi slänger ungefär 4000 ton mer bly om året än kvicksilver.

När kvicksilver eller bly väl kommer in i kroppen bryts den inte ner utan ligger kvar i kroppen och ger nervskador på bl.a. lever och njurar.

Sedan så finns det ett till sätt som tungmetaller kan uppstå på och det är igenom försurning.

Försurning - Tungmetaller

Försurning bidrar nämligen till flera negativa saker när det gäller tungmetaller.
Först och främst så bidrar det till att tungmetallen kadmium blir ännu rörligare i marken.
Kadmium är redan relativt rörlig som det är.
Men när marken blir försurad så sjunker ph värdet i marken.
Detta gör så att kadmiumet kan röra sig ännu mer och kan gör så att kadmium halten ökar i närliggande vatten.
Dock är detta inte enda anledningen till att människor riskerar att utsättas för en ökad mängd kadmium.
Det beror också på att kadmium ingår som ett ämne i fosforhaltig handelsgödsel (kostgödsel).
Vi använder detta och ökar på så sätt kadmium halten och inte bara i åkerjorden utan också i spannmål och andra grödor.

Hur kan då försurning leda till att metall halten ökar?
Jo det är nämligen så att träd och andra växter är beroende utav flera olika metalljoner för att kunna överleva.



Metalljonerna tillhör nämligen den uppsättning närsalter (gödningsämnen)
som växter behöver.
Som exempel så behöver växtceller kaliumjoner K+ för att vissa enzymer ska fungera.
Sedan så krävs magnesiumjoner Mg2+ för att det gröna växtfärgämnet klorofyll ska kunna bildas.

Metalljoner frigörs hela tiden från berggrundens mineral genom vittring (sönderdelning på grund av mekanisk och kemisk påverkan).
Det finns lerpartiklar som ingår i skogsjorden som har väldigt stor betydelse.
Dom kan nämligen lagra metalljonerna som frigörs.
Dom har överskott på negativa joner och kan därför binda sig med positiva metalljoner.
Om dessa bindningar inte skulle finnas så skulle jonerna ha blivit bortsköljda av vattnet som sipprar ner igenom marken.
Med det hade en stor del av jonerna blivit oåtkomliga för växterna.

När sedan surt regn regnar ner så får markvattnet extra mycket oxoniumjoner H3O+.
Eftersom dessa molekyler är positivt laddade så fastnar dom på lerpartiklarna och tränger på så sätt bort metalljonerna.
Detta sker betydligt snabbare än vittringens tillförsel.
De bortträngda jonerna förs med av vattnet som sipprar neråt och hamnar i grundvattnet och sedan tillslut i sjöar och hav.
Man säger att jorden urlakas (töms) på närsalter när salterna sköljs bort och blir oåtkomliga för växterna.
Så länge som det finns partiklar i marken som har kvar metalljoner som kan bytas ut mot oxoniumjoner, har marken en viss kapacitet för syratillskott.
När sedan i stort sätt alla metalljoner är utbytta mot oxoniumjoner kommer fortsatt försurning att leda till att ph värdet i marken sjunker.
Växterna drabbas då av både brist på livsviktiga joner och pH-sänkning.

Vid försurning så frigörs även skadliga ämnen från partiklar i marken.
Bland annat så frigörs aluminium som är ett vanligt ämne i mineral och bergarter.
När marken har normala ph-värden så sitter markens aluminium i mineralkorn som finns i jorden och kan inte skada växter och djur.
Men om pH sjunker till ca 4,4 så frigörs metallen och sprids som lösta joner i markvattnet.
Som lösta joner kan dom göra stora skador.
Dom kan bland annat skada trädens tunna rottrådar.
Detta leder till försämrad skogstillväxt och i värsta fall till skogsdöd.
I vattenlösning reagerar aluminiumjonerna dessutom med fosfater och bildar det svårlösliga saltet aluminiumfosfathydroxid.
I och med detta så försvinner växternas viktiga forfasförsörjning (fosfar ingår i bl.a. DNA).
Jag bör också nämna att aluminiumjoner bidrar till fiskdöd i försurade sjöar.
När aluminiumjonerna kommer i kontakt med fiskarnas gälar bildas en fällning av aluminiumhydroxid Al(OH)3(s).
Detta beror på att gälarna har högre pH än det försurade vattnet.
Aluminiumhydroxiden täcker sedan gälarna och tillslut så kvävs fisken.

Jag vet att aluminium inte är en tungmetall men precis som aluminium så löser sig även kadmium och andra giftiga tungmetaller i större mängder när skogsmarken och sjöar blir försurade.

Vad kan vi göra?

Tungmetaller är ett stort problem det vi har idag.
Hur ska vi sätta stopp för det da?
Jag menar vi slänger soppor och det är naturligt.
Jag menar problemen gäller in bara oss lokalt utan det är problem för alla runt om i världen.
Så för att få ett stop på problemen så måste alla i världen samarbeta.
Även om vi i dom rika I-länderna har förbjudit användning av en massa giftiga ämnen så används många av dessa ämnen fortfarande i fattiga u-länder.
Dessa saker påverkar oss också i synnerhet utsläpp av gaser och avfall eftersom dom färdas igenom luft och kan på så sätt färdas väldigt långa sträckor.

Så hur ska vi sätta stopp på det?
För det första ska vi se till att ta hand om det vi slänger och vårat avfall.
Det måste behandlas innan det släpps ut i naturen igen så att det inte utgör någon fara.
Sedan måste vi också se till att sluta använda oss av så mycket fossila bränslen.
Men då dyker dock problemet med hur vi ska få energi som ska kunna försörja oss.
I dagens samhälle behöver vi otroligt mycket energi för att kunna fungera och mesta delen av energin får vi ifrån fossila bränslen och olja.
Sedan har vi också problemet med avfall.
Från och med nästa år kommer det att vara förbjudet att lägga brännbart avfall på sopptipp.
Istället ska avfallet brännas. Men då dyker ännu ett problem upp istället.
När vi bränner avfallet så bildas det en massa aska.
Askan innehåller tungmetaller, PCB, dioxiner och andra miljögifter som riskerar att läckas ut när askan deponeras på en tipp.
Så hur ska vi göra egentligen?
Forskarna är väldigt fundersamma krig miljö frågorna främsta problemet är energi problemet.
Där vet forskarna inte hur dom ska göra eftersom andra energikällor som inte är skaliga för naturen inte räcker på långa vägar för att ersätta fossila bränslen.
Dock har man börjat minska på användningen av fossile bränsle och försökt att successivt minska på användning av fossila bränslen.

Det som alla är med på är att om vi fortsätter så här så kommer det inte att hålla.
Vi tär hela tiden på jordens resurser och dom kommer att ta slut för eller senare om vi inte agerar och gör något.
Dessutom så förstör vi naturen och utrotar en massa arter och utsätter oss själva för fara.
Vi är den enda rasen som hotar oss själva.
Många arter hotar andra arter men bara en hotar sig själv.

Dock har folk insett problemen och handlingar har börjat ske.
Man har börjat fundera och försökt komma upp med lösningar.
Detta är bra men alla måste vara med och hålla ihop och jobba tillsammans om det här ska få ett lyckligt slut.

Men ett problem kvar står alltid hur vi än vänder på det.
Det är problemet med vårat avfall.
Vi lämnar ifrån oss avfall och det är inget som vi kan hindra och stoppa.
Det ligger liksom i naturen att lämna avfall det gör alla i någon form även djur och växter.
Men sedan så finns det liksom två sidor av problemet.
Om vi eldar upp avfaller så att det försvinner så bildas det röker och aska som innehåller tungmetaller och andra giftiga och farliga ämnen som riskerar att komma ut i naturen.
Men om vi istället väljer att inte elda upp avfallet så uppstår ännu ett problem och det är att ett allt större sopberg bildas.
Så hur vi än vänder på det så blir det alltid nackdelar.
Så hur ska vi göra egentligen?

Det finns ingen perfekt lösning alla lösningar är egentligen fel men någon måste vi välja att göra och vi måste välja den som är minst skadlig för naturen.
Jag personligen tycker att vi ska elda och det tycker väldigt många också.
Man har börjat forskat kring ämnet och tror sig har kommit fram till en lösning.
Genom att använda sig utav koldioxid för att binda om askar kan man skapa nya salter som inte löser sig med annat.
Det finns massa idéer om hur man ska göra och det är ju bra att man börjat tänka på miljön.
Men många av förslagen ligger fortfarande på förslagsbordet.
Frågan är om vi hinner innan det är försent.
Flera av problemen kvarstår även efter att vi slutat att använda ämnena.
T.ex. som tungmetaller och ozonlager problemen.
Dessa problem förstör naturen väldigt länge och ligger kvar.
När det gäller tungmetaller så ligger det kvar väldigt länge och förgiftar miljön.
Sedan när det gäller ozon lagret så tar det väldigt långt tid för att hålen ska kunna täppas igen och gaserna som gör hålen förbrukas inte vid reaktionen utan ligger kvar väldigt länge och förstör under en lång tid.

Det som är viktigast är att det är farligt om vi fortsätter så här.
Det utsätter allas hälsa för problem.
Inte bara enstaka individer utan allas hälsa drabbas.
Det är liksom inte ett lokalt problem som sker och ger konsekvenser på ett ställe utan dessa problem ger problem världen över.

Vi måste börja att med det lilla.
Vi måste börja agera som individ också.
Vi som enstaka personer måste börja att tänka på vad vi kan göra för att hjälpa till.
Jag medger att det är svårt.
Man ställer sig t.ex. frågan varför ska jag göra det? När ingen annan gör det?
Men allting måste ju ha en början det måste vara någon som börjar och drar med sig folk.

Det är mycket svårt att ta sitt eget ansvar.
Varför skulle jag slänga mitt lilla tuggummipapper i papperskorgen där när ingen annan gör det och jag lika gärna kan slänga det på marken?
Det är sådana småfrågor man måste börja med att ta tag i.
Kan jag tänka mig att duscha 10 minuter istället för 20 varje morgon?
Det är så lätt att tänka: Vad gör det om jag just den här morgonen duschar några minuter extra.
Sådana småfrågor känns väldigt fåniga men det är dem jordens framtid hänger på om inte forskarna kommer på något nytt revolutionerande sätt att skapa energi på. Vårt konsumtionssamhälle håller inte. Vi tillverkar hela tiden mängder av nya produkter och slänger dem lika snabbt igen.
Istället för att återanvända dem så eldar vi upp dem. Hela denna process sliter på miljön mycket mer än vi kan fatta.

Det måste börja från det lilla och växa sig större.
Så vad kan jag som individ göra?


Först och främst måste man göra ett aktivt val att leva mera miljövänligt och slänga skräpet i papperskorgen istället för på gatan. När man bestämt sig för det är det viktigt att inse att bara för att alla andra gör något annat så ska man inte göra så själv. I princip alla miljöfrågor handlar om frågor gällande individen och mängden. Att jag kör bil gör inget för miljön. Att min granne kör bil gör inget heller. Att alla i Märsta kör bil gör inte så mycket heller. Men när hela världen kör bil, då gör det väldigt mycket. Alla måste inse att deras insats hur liten den än är, behövs. Någon måste börja. Om alla tar sitt eget ansvar och lever som man bör så händer det så småningom saker.

Efter denna insikt är det dags att handla. Här är en lista på enkla saker man absolut borde börja med.

1. Sortera papper, kompost och övrigt skräp i 3 stycken olika behållare. Det är inte så ansträngande att stoppa in två papperskorgar till under diskbänken.
2. Duscha något kortare tid, inte lika ofta och använda minimalt med schampo, diskmedel, rengöringsmedel och liknande.
3. Istället för att snåla och alltid köpa det billigaste så fort det går så kan man lägga på en krona eller två och köpa miljömärkta produkter med svanar, pandor och andra små figurer på.
4. Man kan äta mindre kött och köpa KRAV-märkta varor. Köttproduktion är mycket energikrävande och skapar diverse avfallsproblem. Dessutom är det synd om alla djur som föds upp i helt onaturliga förhållanden, pumpas upp till stora köttberg med diverse skadliga kemikalier och lever på fiskmjöl. Om man skulle räkna upp allt som händer med somliga billiga varor så är det inte många som skulle vilja äta dem. Man kan t.ex. köpa dansk salmonellakyckling uppumpad med vatten. Uppumpningen gör att kycklingen väger mycket mera, då blir det billigare kilopris och köttet räknas som behandlat. Då kan man gå runt lagen gällande salmonella och kycklingen kan helt lagligt ha denna sjukdom. Kycklingarna har dessutom levt under gräsliga förhållanden och käkat specialframta...