Mobiltelefonen

Av: Hedvig Burman 9B2

Mobiltelefonen nu och förr:
Dagens mobiltelefoni har utvecklats rejält sedan den första uppfanns, nästan så att det är läskigt. De senaste modellerna av Apples iPhone eller Android telefoner var det ju inte tal om när mobiltelefonin kom igång på 1950- talet. Man trodde inte heller då att mobiltelefonin skulle bli så stor som den faktiskt blivit och hur den fortfarande utvecklas dag för dag. Under de senaste åren har det kommit både Internet, fax, sms, fotografi funktioner som nästan är lika bra som en systemkamera på mobilen, iPad, iPods, datorer som väger mindre än ett kilo osv. Det har utvecklats så snabbt och i dagens samhälle blir man inte ens förvånad om 3 olika modeller på telefoner kommer på reklam. För att det är så pass vanligt.

För något/några år sedan så övergick vi från GSM till 3G som folk verkade tro var en mycket riskabel teknik med alla dessa master på 60-90 m höga och som måste ha 3 till 7 km avstånd från varandra. I dagens samhälle så vet vi ju att detta knappast är riskfullt. Vi har använt oss av denna teknik i snart över 5 år, och inget har hänt.

Alexander Graham Bell:
I Edinburgh, i Scottland, den tredje mars år 1847 föddes Alexander Graham Bell. Bells pappa var professor i ljudlära och undervisade vid universitetet i Edinburgh. Bell började i Royal Edinburgh high School redan vi elva års ålder. Men där trivdes han aldrig riktigt, bland annat på grund av de stränga reglerna. När Bell två senare gick ur skolan utan avgångsbetyg var hans föräldrar inte glada över hans dåliga betyg, därför skickades han till hans farfar i London. I Londons möttes han av en snäll farfar som han kom bra överens med. Farfadern, som var ljud expert, lärde Bell en massa fakta om hur ljudet fungerar.

När Bell bara var sexton år gammal började han undervisa i musik. När Bell år 1869 flyttade tillbaka till sin familj i London började han som lärare vid en skola för döva barn och barn med talsvårigheter.

När Bell var 23 år gammal dog hans båda bröder, Melville och Edward, på grund av röken från gatorna. Därför bestämde familjens pappa att de skulle flytta till Nord Amerika där klimatet skulle vara bättre. Efter några år i Kanada flyttade Bell till Boston och blev lärare för hörselskadade elever. På dagarna var han lärare och på kvällarna uppfann han. Efter en tid slutade Bell på skolan, men fortsatte ändå att ta emot patienter. En av dem var Mabel Hubbard som förlorat hörelsen till följd av en sjukdom. Dom blev förälskade i varandra och gifte sig två år senare.
Mabels förmögne far, Gardiner, var väldigt positiv till Bells planer om telefonen och stöttade honom genom ett ekonomiskt stöd. Så fick Bell också en medhjälpare, Thomas Watson.

Bell var den första som lyckades med denna uppfinning även om forskare i många år skissat på hur en telefon skulle kunna se ut. Efter några års forskningar kunde han den sjunde mars år 1876 lämna in en patentansökan på sin telefon. Patentet gav Bell miljontals kronor som han använde för att stödja forskningen om döva.

Eftersom det inte fanns någon att ringa väckte telefonen inget intresse. Man var dessutom rädd för att ljudet skulle skada hörseln eller att andra skulle lyssna på telefonsamtalet.
Men det började gå framåt för Bell när kejsaren av Brasilien provade uppfinningen på den stora världsutställningen i Philadelphia tyckta han att den var en sensation. Redan följande år fanns det ungefär 14 000 telefoner i bruk i Amerika. Bells nya telefonbolag, som också var det första, hette Bell Telephone Company och startades 1877.

År 1892 öppnade Bell en telefonlinje mellan New York och Chicago. Bell slutade vid hans telefonbolag några år senare. Han hade tröttnat på det och eftersom inkomsterna som telefonen givit behövde han inte längre arbeta.
Den engelska enheten för ljudstyrkan kallas bel, men oftast säger man decibel.

När Bell i augusti 1922 dog byggdes till hans ära ett institut för döva i Washington DC. Det har blivit ett världscentrum för information om hörselskador.

Kunskapen förr är inte alls den samma som idag. Idag vet vi att mobiltelefonin fungerar och utvecklas för fulla halsar, det visste man inte förr i tiden och man visste inte heller hur långt det skulle kunna gå. Att berätta om all kunskap som inte fanns då mobilen uppfanns skulle ta en hel dag. Man kan säga att överlag vet man mer om allting nu än vad man gjorde förr i tiden.

Lite mellan åren:
1992 då gick vi över från NMT-, till GSM-nät som i sin tur gav större möjligheter samt mer strålning. GSM-nätet som räckte mycket längre än NMT gjorde att flera skaffade sig mobiltelefoner och marknaden blev större. Eftersom GSM var digitalt och helt nytt ville alla testa det. Så Ericsson gav ut sin första digitala mobil 1994, som hette GH337 som sedan följdes upp av en rad andra Ericsson mobiltelefoner. Samma år släppte Nokia sin 2110 som var den första digitala ficktelefonen med stöd för data, fax och smstjänst.

Under 1980-talet invigdes de första helautomatiska systemet i norden, NMT450.
Nätet blev mycket populärt och fem år senare, 1986, byggdes nästa version av NMT-nätet, NMT900. Anledningen var att NMT450-nätet var fullbelagt, fler och fler användare började det att bli vilket naturligtvis Ericsson och Nokia blev allt mer glada över och de började anpassa sin produktion till NMT- nätet. Då släppte Ericsson sin första medtagbara NMT-telefon 1987, Hotlinepocket som den kallades. Telefonen blev väldigt fort populär pågrund utav sin låga vikt, på endast 750 gram. Priset däremot verkligen inte det billigaste.

1971 uppfanns mikroprocessorn, ett universalchip som kunde programmeras för en mängd olika uppgifter. NMT-gruppen räknade med att mikroprocessorn skulle vara användbar i utvecklingsarbetet först omkring 1980. Gruppen föreslog därför att man under tiden skulle ta fram ett annat, manuellt mobiltelefonsystem som i Sverige fick namnet MTD. Systemet invigdes i Örebro 1971 där även den första betjäningscentralen fanns. Samtalen kopplades för hand av växeltelefonister som mest betjänades 19 800 abonnenter av 400 telefonister.

1960-talet hade saker och ting inte hunnit breda ut sig så mycket eftersom mobiltelefonin var relativt ny men vissa saker hade i alla fall hänt sedan tio år tillbaka.

Kunskapen om mobiltelefonen förr och nu:
Förr var kunskapen om mobiltelefonin inte speciellt välutvecklad jämfört med idag. Det fanns bara några få som över huvudtaget var intresserade och som var riktigt duktiga på tekniken och de fanns främst i USA: Precis som med alla nya saker vet man inte så mycket om och det fanns inte alls samma resurser då som idag heller. Dessutom var det inte många som köpte mobiler, med tanke på att dem var mycket osmidiga och kostade väldigt mycket. Nu vet alla hur man använder en mobil, vilken mobil som helst. Till och med jätte små barn hanterar mobilerna galant.

Sedan den första mobiltelefonen skapades har tekniken utvecklats läskigt enormt. Folk tittar nästan snett på den som inte har en Android telefon eller en iPhone, eller överhuvudtaget en mobil. Till och med mycket gamla människor har den allra senaste mobiltelefon modellen.

Behovet idag och förr
Människan är beroende av att kunna kommunicera och har varit det i flera tusen år. Det har skett på många olika sätt under en längre tid. Alltifrån röksignaler, ficklampor, burktelefoner och dagens högteknologiska mobiltelefon. Utvecklingsprocessen står aldrig still!

Man kan säga att behovet är det samma bara att man hade olika sätt att föra meddelanden till andra människor. Nu har vi våra mobiltelefoner att bara skicka ett snabbt sms för att berätta att man kommer hem en timme senare än vad man sagt till sin mamma t.ex. Förr var inte det viktigt, man kom när man kom och ville man få tag på någon så ringde man från den fasta telefonen eller gick och plingade på. Man hade ett behov av att få tag på varandra förr, men inte alls på samma sätt so idag. Vi är nästan desperata och känner oss dumma och konstiga utan en mobil i handen eller fickan.

För många år sedan tände man brasor högt uppe på kullar för att folk skulle kunna se röken, men man visste ju inte vad meddelandet var. Ett sätt var att sända ut röksignaler ett annat var att en ensam budbärare sprang med meddelandet. Blåsa i horn eller reflektera solljuset med hjälp av speglar fungerade som en mobiltelefon förr i världen. Posten, att kunna skicka brev var en stor möjlighet när den kom, som vi än idag har kvar. Ett tag var brev det snabbaste meddelande man kunde få.

Efter breven som kunde vara inaktuella när de kom fram uppfanns 1827 telegrafen. Den har används många år och det gör den än idag men mest på u-båtar, fartyg eller något liknande. Telegrafen gick ut på att man sände signaler som man översatte till bokstäver med det så kallade morsealfabetet.
Idag har ALLA en mobil. Man klarar sig inte utan en, för vi lever i ett sådant samhälle.

Påverkan till dagens samhälle:
Jag ser positivt på mobiltelefo...