annons

Nässjö

Ge betyg
10802 visningar
uppladdat: 2004-05-24
Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Inledning

I början hade jag ingen aning om vad jag ville skriva om, men så tänkte jag att Nässjö skulle vara bra eftersom det verkade intressant och kul att forska om med tanke på att vi faktiskt bor här! Jag ville veta hur det såg ut här förr i tiden och hur allting började. Vad allting har för bakgrund och vad alla hörn ligger och ruvar på för hemligheter.

Bakgrund

Nässjö var sedd som en socken fram till år 1863, då det övergick till Nässjö landskommun. År 1914 blev Nässjö landskommun Nässjö stad. År 1971 går Nässjö ihop med Bodafors Köping, Forserum, Malmbäck, Norra Sandsjö samt Solberga och blir Nässjö kommun. År 1860 bodde det 1274 personer i socknen. Över bygden låg byarna spridda och själva bygden utgjordes av Nässjö gamla kyrka. De enda gårdarna som fanns var 43 torp, 14 husartorp och soldattorp och 50 backstugor. I backstugorna bodde proletariat, det folket som gårdarna inte hade plats för. Backstugorna och torpen upptog tillsammans 1/3 av hela Nässjö socken. De som bodde där försörjde sig som bland annat hantverkare, smed, mjölnare, tegelmakare, skomakare, skräddare, knekt eller husarer. De övriga i socknen var bönder och bodde på bondgårdarna. Det fanns väldigt få ståndspersoner, och i fattighuset bodde 19 personer som kallades för hjon.
Den första järnvägen lades 1864 och det var då den första stora utvecklingen började. År 1964 firade järnvägen genom Nässjö 100-årsjubileum och samtidigt firade Nässjö 50 år som stad. Tack vare järnvägen växte Nässjö från glesbygd till stad. Det var mellan1864 och 1914 som Nässjö blev en järnvägsknut med sex spår. (Nässjö under järnvägsepoken, Josef Rydén s7ff)

Inflyttningen

Allt sedan dess har Nässjö utvecklats mer och mer. Mer än hälften av alla som flyttade hit härstammade från Jönköping. Det var de som gjorde Runneryd till ett påbörjat samhälle. 1/4 kom söder ifrån och cirka 1/10 kom från Västergötland. De flesta som flyttade hit gjorde det på grund av att de hade fått jobb vid järnvägen och oftast så flyttade de hit med tåg. Alltså bodde de någonstans längs med järnvägen. Andra som flyttade hit var unga, ogifta människor som fått anställning som tjänstefolk. Andra var småbrukarfamiljer och torparfamiljer som flyttade till Nässjö för att försörja sig som hantverkare och arbetare. Mellan Eksjö, Nässjö och Jönköping var det ett befolkningsutbyte mellan köpmän och hantverkare. De ville få nya köpare/säljare och en ny marknad. (Nässjö under järnvägsepoken, Josef Rydén s30f)



Utvandringen

Den stora emigrationen började sommaren 1848 när stockhuggaren Jonathan Jöransson utvandrade från Åker i Nässjö till USA. Han tillhörde den första stora utvandringsgruppen som Sven Magnus Swensson lyckats värva från Barkeryd till sin ranch i Texas. Sven och hans två bröder Johan och Daniel lockade stora grupper av Barkeryds och Nässjös unga befolkning till Texas. År 1874 köpte S. M Swensson Ingsbergs herrgård till sin gamla mor för att visa sin rikedom. Hans bror Johan kom ofta hem till sin mor i Nässjö på somrarna får att ta hand om gården. Det blev som ett sommarresidens för honom och på återresan tillbaka till Texas tog han ofta med sig nya emigranter.

Hur påverkades då järnvägen?
Eftersom både inflyttning och utvandring var stor under 1880-talet så har järnvägen fungerat som en genomströmnings- central för detta.
Vilka var det som emigrerade?
De flesta som emigrerade var hemmasöner och hemmadöttrar. Men även drängar, pigor och äldre folk som olika slags arbetare.

Sammanlagt var det 1434 personer som utvandrade till USA. Av dem var det 170 personer som kom tillbaka till Nässjötrakterna. De flesta återvände när Sverige hade fått ordning på sin ekonomi. År 1930 när emigreringen till Amerika slutade så vände det och det var många som immigrerade till Sverige. De som kom till Nässjö (mest efter andra världskriget) var främst från Finland, men även från andra delar av Europa, som till exempel Polen, Estland, Lettland och Litauen. En del av immigranterna kom också från länder som Tjeckoslovakien, Grekland och Jugoslavien. (Nässjö under järnvägsepoken s30ff)

***

Nässjö Stolsfabrik AB NESTO

Det var år 1870 som Hylletoftabon Per-Johan Andersson startade en snickeriverkstad i Kvarngården, Svenarums socken som låg cirka 30 km sydväst om Nässjö. Hans produktion var cirka 700 pinnstolar per år. Sedan flyttade fabriken till Malmbäck och år 1882 etablerade sig NESTO i Nässjö, på Fabriksgatan 17. Det som nu kallas för pinnen, i stadsdelen Åker. Årsproduktionen ökade till 200 000 pinnstolar och Nässjö Pinnstolsfabrik blev störst i Norden. Stolarna tillverkades i björk och bok. Björken togs från Småland och boken från Skåne. En pinnstol består av en massiv träsits, ryggpinnar och ben som är snett intappade och ett toppstycke (som kan vara utformat på olika sätt) som håller ihop ryggpinnarna. Konkurrenterna till Nässjö Stolsfabrik AB NESTO var bland annat Göte Möbler, Hagafors Stolfabrik och Hjertqvist och co, som alla befann sig på höglandet. (Industriliv på högland s37ff)

Nässjö Tryckeriet AB

Det började 1 april, 1923 då boktryckaren C.J Forsmark öppnade ett eget tryckeri på Storgatan 38 i Nässjö. Företaget växte och man byggde om en gammal snickarfabrik på Rådhusgatan 60 dit det flyttade år 1928. Det gick fort framåt för tryckeriet och under andra
världskriget byggde man till dubbelt så mycket. Efter kriget hade C.J Forsmark och hans söner Olof och Lennart fortfarande ett för litet ställe att vara på. Man planerade att bygga en tredje våning, men i stället flyttade man in i officinen vid Jönköpingsvägen. Där hade man cirka 22000 m² att röra sig på allt som allt. Olof och Lennart planerade helt själva den nya byggnaden, men fick hjälp av företaget ”Byggnads AB Holmer och Söner” att uppföra det. Bland de viktigaste av Nässjö Tryckeriets händelser var när de 1959 investerade i nya och moderna maskiner. Det ledde till att NT fick stora beställningsorder från andra nordiska länder. Företaget blev då internationellt. År 1959 hade företaget 65 manliga, och 22 kvinnliga anställda. Omsättningen var då cirka 3,5 miljoner kronor per år. (Industriliv på högland s82f)

Svenska Tobaks AB

Nässjös före detta John Silver- cigarettfabrik låg på Mellangatan, nära Handskerydssjön. Det tillverkades cirka 1754 miljoner cigaretter per år som bland annat exporterades till Danmark, Frankrike och Norge. Man tillverkade inte bara cigaretter utan också cigariller, en årsproduktion på närmare 21,9 miljoner. Det var den 13 december 1948 som företaget ”startade” men det var inte förrän två år senare, 1950 som produktionen drog igång. Då satsade man huvudsakligen på två saker:
1. Kvinnlig arbetskraft.
2. Att ligga transportmässigt bra till, med tanke på järnvägen.
Det var på vinden man förvarade all tobak. I källaren hade man kartonger, askar och andra förpackningsmaterial. På första våningen skedde behandlingen av tobaken och det var på bottenvåningen som de tillverkades. I Johan Silver cigaretterna användes fyra olika tobakssorter; orientaltobak, stripstobak, virginiatobak och Burleytobak som vanligen kommer från Tennessee eller Kentucky. I maskinerna tillverkades färdiga cigaretter som sedan packades i limpor á 200 cigaretter, som sedan lades ner i kartonger á 60 limpor. Detta jobb hade oftast kvinnorna. År 1964 hade Svenska Tobaks AB i Nässjö 148 anställda och en omsättning på 236,8 miljoner kronor. Fabriken upphörde ett år senare, alltså 1965. (Industriliv på högland s102ff)

Nässjö Bryggeri AB

Nässjö Bryggeri AB låg på Köpmansgatan 20 och var då Jönköpings läns störta tillverkare av maltdrycker. År 1964 var det 60 anställda och det tillverkades 10000 flaskor i timmen, vilket gav en årsomsättning av öl och vatten på 15 miljoner flaskor. Företaget startade den 23 oktober 1874 och var Nässjös äldsta industri. Chefen var, sen den 1 januari 1964, Nils Gäre. Då efterträdde han sin far F. Anderzon som innan dess hade varit VD i 60 år. Det som gjorde den bryggda Nässjöölen så speciell var att den var gjord av eget malt och särskilt utprovad jäst. (Industriliv på högland s112ff)

Bröderna Bonving skofabrik

År 1944 övertog bröderna Bonde och Elving Bonving fabriken som då låg i Huskvarna. Två år senare flyttade de till Nässjö. Det tillverkades 7-8 par per dag och arbetare. Vilket motsvarade, år 1964, över 90000 handtillverkade skor om året. Under 16 år såg årstillverkningen ut såhär:
1949 17000 par
1959 39000 par
1964 93000 par
10 % av produktionen gick till länder som Danmark, England, Norge och Finland. Detta var den presumtiva marknaden. Man tillverkade bara herrskor. Elving och Bonde åkte utomlands två gånger om året till länder som England, Frankrike, Italien, Schweiz och Tyskland för att hålla koll på modet. (Industriliv på högland s128f)

***

Carl Pettersson

Carl Pettersson var Nässjös välgörare och donator. Han jobbade som källarmästare under 1800-tal...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt denna sida måste du vara medlem och inloggad.

Är du inte redan medlem?

Bli medlem nu och få tillgång till allt innehåll på hela Mimers Brunn.

Kommentera arbetet: Nässjö

  Kommentera
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källor för arbetet

Saknas


Källhänvisning

Jessica Andersson [2004-05-24]   Nässjö
Mimers Brunn [Online]. http://www.mimersbrunn.se/Naessjoe_4408.htm [2014-08-27]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×

Senaste foruminläggen

annons

Ladda upp ditt arbete

Dela med dig, ladda upp ditt arbete och hjälp andra! Mimers Brunn söker ständigt nya arbeten på alla nivåer. Inget arbete är stort eller för litet för att ligga uppe på Mimers Brunn.

Ladda upp arbete

Senaste kommentarer

Mimers Brunn tipsar om

Gymnasievalet

Du står inför det första stora beslutet som kommer att påverka din framtid. Vad vill du blir när du blir stor? Gymnasievalet

Nya medlemmar

Senaste inloggningarna