Olika energikällor

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Fossila bränslen

Med fossila bränslen menar man olja, naturgas och kol. De negativa sakerna med dessa energislagen är följande.
* Dessa är s.k. lager. De nybildas inte, ur mänskligt perspektiv.
* De fossila bränslena har alla bildats utav döda växt- och djurdelar. På grund av det frigörs det koldioxid och kvävedioxid när fossila bränslen förbränns. Koldioxiden har ökat avsevärt i atmosfären, och eftersom det är en växthus gas så skyller man temperaturhöjningen på koldioxiden.
* Olja och kol innehåller dessutom föroreningar, exempelvis svavel. När det förbränns bildas svaveloxid.

Positiva saker med naturgas:
* Det bildas väsentligt mindre kol- och kvävedioxid vid förbränning av naturgas än vid kol och olja.
* Driftsäkert
* flexibelt
* effektivt
* låg miljöpåverkan
* billigt
innehåller inga hälsofarliga ämnen som tungmetaller
* Ger inget avfall i form av stoft, sot eller svaveloxid.

Positiva saker med olja:
* lätt att lagra
* lätt att transportera
* billigt

Positiva saker med kol:
* lätt att lagra
* lätt att transportera
* billigt


Vindkraft

Negativa saker:
*”förfular” omgivningen
* I nuläget kan man bara utnyttja 50 % av vindens energi.


positiva saker:
* ren energiråvara
* Det krävs inga miljöpåverkande och energislukande transporter av energiråvaran
* Energin som behövs för att tillverka vindkraftverket är intjänad på 3-6 månader
* Moderna vindkraftverk går så tyst att vindens brus i naturen oftast överröstar dem
* Förnyelsebar energikälla

Vattenkraft

Negativa saker:

* När man bygger ett vattenkraftverk så påverkas miljön kring kraftverket mycket. Stora ytor hamnar under vatten, och flodfåran nedströms torrläggs till stora delar. Många djur- och växtarter försvinner, eller kan inte längre leva som de gjort tidigare. Det strömmande vattnet försvinner och ersätts av en stor betongdamm. Många fiskarter kan inte längre leka, och det kan få förödande konsekvenser för hela artens överlevnad. Ibland bygger man s.k. laxtrappor för att fisk ska kunna vandra förbi kraftverket, men de fungerar inte alltid på ett bra sätt, och ofta har det strömmande vattnet försvunnit vilket leder till att fiskens lekplatser helt försvunnit. Stora områden kommer sannolikt att vara torrlagda under sommaren, och vara under vatten på våren. Det leder till att nästan inga växter kan leva där, och stora kala områden bildas. Nya vägar måste byggas till kraftverket, och elledningar måste dras. Detta förstör ofta landskapsbilden minst lika mycket som själva kraftverket.

* I Sverige har vi ungefär 2000 hotade djurarter. För 109 av dessa arter utgör vattenkraftsutbyggnaden en del av hotbilden.

*biologiska livsmiljöer försvinner.

* Vattennivån kan ibland stiga mer än vanligt. Det leder till att mark som normalt sett ligger ovan vatten kan hamna under vatten. Det kan röra sig om tomter, vilket inte alltid är så populärt. Ibland kan strömmen dra med sig byggnader och broar.

Positiva saker:

* Förnyelsebar energikälla
* Vattenkraftverken kan byggas med nästan 100% inhemska material vilket spar på transportkostnader och avgaser.
* Man kan förbättra de vattenkraftverk vi redan har idag, så att de producerar mer.
* Vattenkraftverken är idag mycket billiga, de är låga i drift
* Miljövänlig energikälla, på det sättet att det inte släpper ut något farligt ämne.

Biobränsle (t.ex. ved och rapsolja)

Negativa saker:

* När man förbränner vissa biobränslen frigörs giftiga gaser, precis som med olja och kol. Därför är det viktigt med moderna reningssystem när man eldar bränslena.
* Biobränslen har inte lika stor energitäthet som kol och olja, men det finns förädlade biobränslen som pellets och pulver. De är nästan lika energitäta.

Positiva saker:

* Förnyelsebara energikällor
* Biobränslen ökar inte, till skillnad från fossila bränslen, koldioxidmängden i atmosfären på lång sikt, eftersom utsläppen inte är större än vad som kan tas om hand om.
* Biobränslen i form av vegetabiliska oljor som rapsolja är speciellt lämpat för drift av bilar eller andra fordon, eftersom det är så lätthanterligt. När svensk bilprovning skulle testa utsläppen från en paraffindriven bil var utsläppen så låga att deras instrument inte ens gav några utslag.
* Förädlade biobränslen är mer lätthanterliga och energitäta, vilket minskar transporterna.
* miljövänligt.


Torv

Detta är ett slags biobränsle. Det är växtdelar som vuxit på platser som är syrefattiga och har därför inte förmultnat helt. Vitmossa är ett exempel på detta. När vitmossan växer på sjöbottnar växer den hela tiden uppåt. Under mossan bli det väldigt syrefattigt i den dyiga sjöbottnen och de nedre delarna dör och blir till torv. När sjöar växer igen på det här viset kallas de för myrar eller mossar. Men eftersom Vitmossan växer väldigt långsamt så kallar man detta en sinande energikälla. Man använder sig inte så mycket utav torv p.g.a. att det inte är lönande och för att det är viktigt att man inte förstör våtmarkerna. Torven har också som funktion att vid våta perioder suga till sig regn för att vattna omgivningen vid torka och skulle dessa naturresurser försvinna skulle många växt och djurarter också dö ut.


Solenergi (solfångare och solceller)

Solfångare


Negativa saker
Om solfångarna ska frambringa en temperatur som överstiger 100 grader C så använder man sig av olja i rören i solfångaren. Annars använder man vatten.

Positiva saker
* Definitivt förnyelsebar källa
* miljövänligt
* Detta system passar utmärkt för uppvärmning av bostäder eller vid uppvärmning av tappvatten. I Sverige är detta idealiskt eftersom vi på grund av vårt klimat har behov av rätt så låg uppvärmning under längre perioder.


Solceller (Med hjälp av selen och kisel omvandlar man solstrålningen till elektrisk energi)

Negativa saker:
* Endast 20-30 % av solstrålningen omvandlas till elektrisk energi.
* Det går visserligen att spara överbliven energi i laddningsbara batterier, men dessa är dyra.

Positiva saker:
* miljövänligt (mycket)
* kräver liten skötsel
* håller länge
* kan användas i en mängd apparater t.ex. miniräknare.
* Definitivt förnyelsebar källa

Kärnkraft

Ett kärnkraftverk är ett värmekraftverk, där vatten värms upp till ånga som genomströmmar en ångturbin. Ångturbinen driver en generator som genererar el. Värmen som krävs för ångframställningen frigörs när bränslet i reaktorn, uran-235, klyvs med hjälp av kärnpartiklar, s k neutroner. Neutronerna träffar uranatomerna med hög hastighet, så att nya neutroner frigörs som klyver nya uranatomer i en kedjereaktion. Bränslet är inkapslat i långa bränslestavar.
I Sverige finns två typer av kärnkraftverk, kokarreaktorer och tryckvattenreaktorer. Båda typerna av reaktorer är kondenskraftverk, d.v.s. producerar bara el. I tryckvattenreaktorn är trycket på reaktorvattnet så högt att vattnet inte kan koka. Det varma vattnet värmer en annan vattenkrets där vattnet kokar till ånga som driver ångturbinerna och generatorn. I kokvattenaktorn används samma vatten i reaktorn som i turbinerna. Den varma ångan från ångturbinen kyls med havsvatten i en kondensor. Havsvattnet pumpas tillbaka till havet efter kondensorn.
I en kokvattenreaktor används alltså samma vatten både i turbinerna och i reaktorn. Havsvattnet som sedan kyler ner den varma ångan som fås pumpas ut i havet igen. I en tryckvattenreaktor ska havsvattnet kyla ner vattenånga som inte varit i kontakt med det avskilda reaktorvattnet. Därför anser man att tryckvattenreaktorn är säkrare än kokvattenreaktorn vad gäller utsläpp i havet av radioaktivt vatten. På grund av allt vatten som behövs måste kärnkraftverken självklart ligga vid kusten.

Risken från strålningen är inte direkt liten, minst sagt och den är också en stor miljöfara. Lågaktivt avfall så som overaller, trasor etc. kan tas hand om. Sedan finns det medelaktivt avfall, det filter som renar vattnet och använda maskindelar. Dessa förvarar man i ett jättelikt bergrum 60 m under havsbottnen. Det högaktiva avfallet, dvs. bränslet, driftavfallet och rivningsavfallet har man inte hittat någon hållbar lösning för än. Till att börja med förvarar man bränslet i vattenbassänger för att sedan låta de grävas ner 500 m under marken. Men detta är inte möjligt än. Man har valt ut två platser, Oskarshamn och Östhammar för att undersöka möjligheterna att bygga djupförvar där.
Den slutgiltiga förvaringen kommer inte att finnas tillgänglig förrän 2010 och det kommer att dröja 100 000 år innan strålningen har kommit ner på en ofarlig nivå. Bränslet kommer att vara nästan omöjligt att lösa upp i den kemiska miljön som finns inuti berget. En inre stålbehållare skyddar mot mekaniskt tryck medan kapseln har ett korrosionsskydd av koppar som isolerar bränslet från grundvattnet. Bentonitlera hindrar grundvattenflöde runt kapseln och skyddar mot mindre rörelser i berget. Berget runt förvaret fungerar slutligen som ett filter för grundvattnet och ger dessutom mekaniskt skydd.


Negativa saker:
* Kärnkraftverken kan aldrig bli helt säkra
* Produktionen av femton gram uran till reaktorbränsle leder till att 200 kg radioaktivt avfall och 40 kg koncentrerad svavelsyra sprids i naturen. För ett års drift av de svenska reaktorerna används 250 ton reaktorbränsle.
* Slutförvaringen för bränslet, det så kallade driftavfallet är inte helt löst...