Omvårdnadsprocess applicerad på fiktionell figur

7269 visningar
uppladdat: 2014-08-02
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete


Bakgrund

För denna examination har jag valt karaktären William Beech från den skönlitterära boken God natt
Mister Tom av Magorian, (1981/2002).
Omvårdnadsteorin är Virginia Henderssons vars centrala delar är att vårdaren ska hjälpa den sjuka
med åtgärder som hjälper tillfrisknande, ofta saker som den sjuke skulle gjort själv om frisk. Målet
är att den sjuke ska kunna utföra dessa saker själv så snart som möjligt och bli fri från vårdande av
tredje part. Under vårdandet är det viktigt att de vad hon kallar ”universella behoven” tillmötesgås,
vilka är de grundläggande behoven, kläder, husrum m.m. (Kirkevold, 1992/2000)
Boken utspelar sig på början av 1940-talet i Storbritannien och William som många andra barn
skickas ut från London och ut på landet. William hamnar hos en man som heter Tom Oakley som är
en äldre man och som varit änkling i ca 20 år. När William anländer är han 8 år gammal men
beskrivs att vara i samma storlek som en sexåring. Han är halvsvulten och speciellt hans ben och
rygg är täckta av blåmärken. Han är tyst och skygg och vid tecken av fysisk kontakt rycker han till.
(Magorian, 1981/2002) Enligt Hendersson är det första man borde göra är att ta reda på Williams
syn på vad han behöver då Hendersson tycker att även om alla har samma behov så tolkas och
uttrycker de sig olika beroende på saker så som etnicitet, kultur och ålder. (Kirkevold, 1992/2000)
Det framkommer snart via ett brev hans mamma skickat med honom att hon har en vana att slå
William med ett bälte när han varit en ”olydig pojke” enligt Williams egna ord. Redan första natten
blir det även uppenbart att William har ett problem med sängvätande. (Magorian, 1981/2002) Hur
detta ska behandlas ska läggas fram i samförstånd med William då vad han tycker hälsa är samt vad
han vill ha ut av omvårdnaden ska ha stor roll enligt Henderssons teori. Vårdarens uppgift är att
hjälpa Patienten/William med att uppnå vad patienten/William anser vara god hälsa. Men vid god
hälsa menas inte bara att William ska vara fri från sjukdom utan han ska även ha uppnått en psykisk
hälsa som innefattar umgänge, sysselsättning och fritidsaktiviteter. Så enligt Hendersson måste han
inte bara återhämta sig fysiskt utan hela han som person måste må bra för att han ska ha uppnått god
hälsa. (Kirkevold, 1992/2000)

Syfte

Syftet är att beskriva omvårdnadsprocessen utifrån et aktuellt fall med kopplingar till en
vetenskaplig artikel och en vald omvårdnadsteori.

Metod

Jag började med att läsa boken och bland bokens karaktärer är det tre personer som sticker ut med
uppenbar psykisk ohälsa. Dessa personer är William Beech, hans mamma och Thomas ”Tom”
Oakley. Anledning till att jag valde William är att det finns störst underlag för hans psykiska
hälsotillstånd samt att hans behov av behandling är väldigt omfattande.
Valet av vilken omvårdnadsteori jag ska använda samt vilken artikel påverkades starkt av diagnosen
jag har givit William vilket är posttraumatisk stressyndrom, PTSD. Artikeln som heter
Posttraumatic Stress Disorder in Children tar upp precis det den diagnosen jag har valt men även
behandling, symtom och orsaker. Viktigt är även att den fokuserar på barns psykiska hälsa samt tar
upp saker som sätt att diagnosera barn. Artikeln innehåller även generell information men även mer
specifik t.ex. barnmisshandel och de möjliga långvariga konsekvenserna av PTSD hos barn som
skiljer sig från de man finner bland vuxna.
Som teori valde jag Virginia Hendersons omvårdnadsteori. Anledning till det var att Henderson
fokuserar starkt på grundläggande behov som hon specificerar och jag märkte att många av dessa
grundläggande behov var saker som William saknat hela sitt liv och kan därför vara stor del av hans
problem. Och ingen behandling kan egentligen inte sättas in förrän alla grundläggande behov har
blivit tillfredställda på ett bra sätt. William skulle t.ex. inte ha någon nytta av terapi om han inte kan
vara säker på att han inte kommer återlämnas till sin mamma och för honom väldigt hotfulla
boendesituation.

Resultat

William uppvisar ett flertal tecken på psykisk ohälsa som manifesteras både fysiskt och psykiskt.

Bedömning

När man observerar William kan man se att han har problem vid interaktion med andra människor
men problemet ger intryck av att vara större vid barn och ungdomar som är närmare hans egen
ålder. Ensamsående är det inte ett tydligt tecken på psykisk ohälsa då Williams beteende runt andra
kan komma ur en brist på exponering. (Magorian, 1981/2002)
William visar även tendenser till att vara konstant orolig blandat med en rädsla för att göra något
fel. Detta är tydliga tecken på ångest. I starkt samband till detta visar han också tecken på
beteendehämning. Alltså att han kan sluta mitt i en handling för att han tycker att det är skamligt
samt ett extremt osäkert eller till och med kuvat beteende. (Egidius, 2008; Magorian, 1981/2002)
William lider även av mardrömmar och sängvätning som ytterligare ökar ångesten men som även
skapar en känsla av skam. (Magorian, 1981/2002) Om man lägger ihop de problem som William
upplever med att han har levt med en långvarig psykisk och fysisk misshandel kan jag med stöd av
artikel Posttraumatic Stress Disorder in Children säga att William lider av PTSD då han uppvisar
flertalet av beteendena och symtomen som nämns i artikel samt att han även har haft en traumatisk
uppväxt som har fungerat som utlösaren. (Lubit, 2013) Så min bedömning är att William behöver
behandlas för PTSD.

Planering

I linje med Virginia Hendersons omvårdnadsteori måste Williams grundläggande behov först
täckas. Detta innebär mat, husrum och ett tryggt ställe att bo med en god omvårdare I detta fall
kommer det vara Tom Oakley eller Mister Tom som William kallar honom samt en tredje part.
(Kirkevold, 1992/2000)
När de grundläggande behoven har uppfyllts måste behandling påbörjas. William har flera problem
som måste behandlas men det mest akuta är ångest då det i sin tur är del av orsakerna till flera av de
andra problemen. (Magorian, 1981/2002) Då klienten är så ung vill man undvika att medicinera i så
stor utsträckning som möjligt och vid den här tidpunkten syns inga tydliga tecken på att det är
nödvändigt. (Lubit, 2013) Men det är otroligt viktigt att William får en plats, helst ett hem, där han
kan känna sig trygg och i dagsläget verkar Tom Oakley kunna ge William just det. William behöver
även stort stöd från sin omgivning och ska gärna sysselsättas med någon aktivitet som William
tycker om, detta enligt Henderson. (Kirkevold, 1992/2000) Det har framkommit att William tycker
om att rita så jag rekommenderar konstlektioner som kan hittas på ungdomscenter. (Magorian,
1981/2002)
Jag rekommenderar även att William ska ha kontakt med t.ex. BUP, barn och ungdomspsykiatrin,
så att han ska kunna prata om sin ångest med en tredje part då även Tom Oakley som för tillfället är
Williams trygga punkt kan utan att vara medveten om det bidra till Williams ångest. (Ledin, 2012)

Genomförande

William blir omedelbart placerad hos Tom Oakley som förser William med ett eget rum med starka
rutiner så som skola, måltider vid samma tider m.m. Rutiner uppmuntras av Henderson. (Kirkevold,
1992/2000) William ska även träffa ungdomspsykiatrin 2ggr/vecka för terapi med psykiatriker.
(Lubit, 2013)

Hemtenta den 8 november 2013
Då William visat så stort intresse för konst ska han delta i en konstkurs som hålls på
ungdomscentret 2ggr/månad. Utöver detta ska man även försöka att ta ut William och besöka olika
konstcentrum fler a gånger i månaden enligt Williams önskemål.
William ska delta i aktiviteter som anordnas av samhället för att börja introduceras in i en grupp av
jämngamla barn för at hjälpa till att stärka hans självförtroende samt för att utöka hans grupp av
människor.(Ledin, 2012)
Medan detta sätts igång ska allt inte göras samtidigt utan lite ska göras åt gången och alltid med
Williams samtycke under psykiatrins observerande för att undvika att Williams ångest ökar. (Lubit,
2013)

Utvärdering

Williams utveckling ska utvärderas löpande av psykiatrin som han ska träffa regelbundet. Börjar
han uppvisa förbättring kan besöken till psykiatrin minska och mer av ansvaret kan läggas över på
Tom Oakley och stödsystemet som William ska ha byggt upp genom interaktion med andra. (Lubit,
2013)

Diskussion
Metoddiskussion

Det största problemet när man skriver om vård är att man behöver hitta och använda sig av material
som är välgjort och har bra underlag. Så det första jag gjort är att gå igenom kurslitteraturen efter
relevant fakta, nackdelen med det kan bli att underlaget blir i viss omfattning begränsad då det kan
bli att all fakta om ett ämne kommer från samma bok och då blir det bara en persons synpunkt som
man tar del av. Så det vore bättre att leta upp flera källor som täcker samma ämne så att man får en
mer nyanserad uppfattning.
Jag har även använt mig av vissa Internetkällor men för att jag ska kunna lita på dem har jag sett till
att de hanteras av en organisation eller myndighet som kan litas på. Samtidigt har jag även tittat på
vad författaren skrivit tidigare, när det har angivits.
När det kommer till artikeln jag valde skulle jag hellre ha hittat en via en annan källa då jag inte
riktigt känner mig säker på artikel trotts att jag har tittat närmare både på hemsidan jag hämtade den
på samt författaren av artikeln. Men då artikeln täckte så mycket av det jag behövde och att den
också fokuserade på psykiatrisk vård av barn valde jag den ändå då ingen av de andra artiklarna jag

Hemtenta den 8 november 2013
övervägde passade lika bra. Så trots att jag inte litar hundra procent på källan jag hittade källan
skulle jag nog ändå välja den en andra gång.
Jag valde omvårdnadsteorin efter Williams behov. I hans liv hade han saknat mycket grundläggande
saker som många tar för givet. Och mycket av det orsakade mer relativ säkerhet hans dåliga
psykiska tillstånd. Därför verkade Hendersons teori om att alla har grundläggande behov som måste
mötas innan man kan bli bättre perfekt för William.
Vid själva fallet kunde många saker göras annorlunda då man kunde ha gått mycket djupare i
omvårdnadsteorin om hur bl.a. behandlingen skulle göras och även hur. Jag måste medge att hur jag
skrev influerades stark av hur de skrev på min VFU plats i journaler och de genomförandeplaner de
gjorde.

Resultatdiskussion

Jag har behandlat William enligt kulturen i den moderna västvärlden trots att han lever i 1940-talet i
Storbritannien. Detta för att skulle jag ha behandlat honom enligt hans kulturs normer skulle
William ha hamnat på ett barnhem för problematiska barn och därmed inte fått någon specifik
behandling utan skulle ha blivit institution skadad. Men jag har utgått ifrån att han skulle lätt kunna
få ett stort stödsystem då han bor i ett litet och starkt sammankopplat lantsamhälle. (Magorian,
1981/2002)
Williams behandling influerades mycket av hans ålder då han är ett prepubertalt barn, 8 år. Skulle
han varit äldre skulle man ha behövt större kontakt med en tredje part då pubertala barn ofta
uppvisar en ovilja att anförtro sig till den omedelbara omgivningen och därmed skulle Tom Oakley
med stor chans inte kunna fungera som ett lika stort stöd. Det skulle heller inte vara möjligt att vara
lika aggressiv i hans behandling gällande t.ex. umgänge med andra men samtidigt skulle man kunna
vara mer öppen med William om hans behandling och förlita sig mer på hans omdöme då han
skulle kunna uttrycka det bättre. (Ledin, 2012; Lubit 2013)
William har haft lite kontakt med andra människor överlag innan han kom till Tom Oakley. Hans
största influens har varit hans mamma, hans pappa är död sen flera år, som inte tillåtit honom att
agera ut över huvud taget eller för delen leka. Men då hon konstant påpekat hur en ”snäll pojke” ska
vara har han skaffat sig sin könsidentitet via det samt genom att observera andra barn. Däremot har
hans behandling inte påverkats av hans kön då hans välbefinnande har varit prioritet och inte hans
köntillhörighet. Men det måste påpekas att William gör det tydligt att det är vissa saker han inte vill
göra då det är något som flickor gör men så måste det även påpekas att ifall han blir tillsagt att
pojkar visst kan göra det accepterar han det då han har så lite underlag för könsroller. Men han
skulle förmodligen må bra utav att ha en kvinnlig rollfigur i sitt liv då han bara kommer ha Tom
som stadigt inflytande i sitt liv.(Thomsson & Elwin-Nowak , 2003)
Då en stor del av Williams vård är att han ska delta i aktiviteter med andra människor i ett
rutinmässigt sätt är det viktig att man inte begränsar hans egna vilja och börjar tvinga honom till
saker. Även när mycket hänger på att William har ett tryggt hem ska man vara försiktig så att
vården inte tvingar sig in i hemmet och på så sätt begränsar Williams privatliv som han måste få
behålla. Det är speciellt viktigt då han redan kommer vara tvungen att ge vården mycket spelrum.
Sätt att försäkra detta är att t.ex. se till att mötet med psykiatrin alltid händer vid en plats utanför
hemmet. Det är lätt att korsa linjer man inte är medveten om speciellt när man handskas med barn
som inte alltid är lika tydliga med hur al...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Dahlberg, K, Segesten, K. (2010). Hälsa & Vårdande – i teori och praxis. Stockholm: Natur & Kultur Egidius, H. (2008). Psykologilexikon. Stockholm: Natur & Kultur. Hämtad från: http://www.psykologiguiden.se/www/pages/?ID=234&Psykologilexikon Kirkevold, M. (2000). Omvårdnadsteorier- analys och utvärdering (K, Larsson Wentz över.). Lund: Studentlittertur AB (Originalarbete publicerat 1992) Ledin, C. (2012) Ångest. Hämtad den 6 november 2013 från: http://www.1177.se/Vastra-Gotaland/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Angest/ Lubit, R.H. (2013) Posttraumatic Stress Disorder in Children. Medscape. Hämtad den 3 november 2013 från: http://emedicine.medscape.com/article/918844-overview#showall Magorian, M. (2002). God natt mister Tom (M, Ottoson, övers.). Stockholm: Tiden (Originalarbete publicerat 1981) Socialstyrelsen.(u.å.) Barn och ungdomar med posttraumatiskt stressyndrom. Hämtad den 4 november 2013 från: http://www.socialstyrelsen.se/nationellariktlinjerfordepressionochangest/sokiriktlinjerna/barnochungdomarmedposttraumati Thomsson, H, Elvin-Nowak, Y. (2003). Att göra kön-om vårt våldsamma behov av att vara kvinnor och män. Stockholm: Albert Bonniers Förlag

Kommentera arbetet: Omvårdnadsprocess applicerad på fiktionell figur

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Liknande arbeten

Källhänvisning

Inactive member [2014-08-02]   Omvårdnadsprocess applicerad på fiktionell figur
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=59405 [2024-04-18]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×