Ostindiska kompaniet

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Jag har valt att skriva om Ostindiska kompaniet, men jag har valt att huvudsakligen inrikta mig på den 12 september 1745 då faryget Götheborg fick sitt dramatiska slut.
Jag tänkte undersöka frågor som:
Hur kunde faryget gå på grund så nära målet efter att ha klarat en så lång resa?
Jag tycker att det är ett väldigt intressant mysterium, och undrar om det ligger något mer än en naturlig förklaring bakom?
Jag anser att det blir svårare att förstå teorierna om varför Götheborg sjönk om man inte har lite bakgrund om tiden innan mysteriet. Jag tänkte därför börja med att skriva om kompaniets bildande, syfte och färdväg, för att sedan gå in på möjliga orsaker till den händelse som man talar om även idag, sjunkandet av det välkända faryget Götheborg.


Bildandet:
År 1731 bildades Ostindiska kompaniet, då Sverige var ganska fattigt efter kriget.
Kompaniet startades efter en uppmaning från kungahuset, då Kungen hade insett att den enda lösningen på ekonomin var industrin och handeln.
Man hade sett hur bra det hade gått för andra handelskompanier och tänkte väl “varför inte?”.
Några rika och investeringsglada skottar som hade bosatt sig i Sverige gjorde det hela möjligt tillsammans med två svenskar. Dom bildade ett kompani som kom att ändra en relativt liten del av Sveriges historia men som vi ändå pratar om även idag. Efter långa förhandlingar fick dom ett slags monopol en såkallad oktroj på Ostindien, därför fick kompaniet dess namn “Ostindiska kompaniet”
Ostindiefararen Götheborg byggdes på varvet Terra Nova i Stockholm omkring år 1738. Man är inte säker på vem som ritade skeppet, det kan ha varit Thomas Rajalin
Skeppets längd var 42 meter och bredden 11,5 meter. Götheborg hade plats för 30 kanoner och 120-140 man.
Anledningen till att man vet så mycket om bildandet och om resorna är att man har hittat skeppspastor, Petter Holmertz´s dagbok.

Färdväg:
I vanligafall (om man bortser från Götheborgs resa som startade i mars) lyfte sjömännen ankar i december-januari. Fartygens första stop var Cadiz som ligger i Spanien.
Där sålde man de svenska exportvarorna, järn, trä, hampa och tjära.
För varorna fick man betalt i det nödvändiga spanska silvret som var det betalningsmedel som kineserna helst ville ha. Nästa stop var Kina. I Kina köpte man siden, te, kistor, tunnor, porslin, kryddor m.m. som man betalade med det spanska silvret, och sålde hemma i Göteborg. Såhär såg resan som tog ca 1½ år ut (tur och retur):


Som man ser på kartan var det en lång väg och sjömän dog av svält och sjukdomar.
Stanken var olidlig och slagsmål var en del av vardagen. Fartygen stannade ibland för att repareras och man hade ett stressat schema. Eftersom att man visste att det fanns en möjlighet att man inte kom hem igen, fick besättningen två månaders hyra i förskott. Dessa pengar gavs ofta till familjen om man inte skulle komma tillbaka. Under den sista resan med Götheborg var många av manskapet ungkarlar. Dessa hade inga familjer att ge pengarna till och eftersom de inte visste om de skulle komma tillbaka igen spenderade därför sjömännen ut sina pengar på krogarna i staden veckorna innan båten skulle lätta ankar. Fartygen lättade inte förrän pengarna var slut för manskapet vilket sedan ledde till att man missade sydmonsunen hem och blev ytterligare sex månader försenade. Vilket självklart komplicerade till färden en del.

Sjunkandet, ett mysterium
Men nu kommer vi till frågan, vad hände egentligen?
Hur kunde fartyget sjunka? Ostindiefararen Götheborg hade gjort två tidigare resor till Kina som hade gått alldeles utmärkt. Sjömännen ombord var erfarna men precis vid målet sjönk hon utan förvarning.
Kan det vara så att sjunkandet inte helt och hållet hade naturliga skäl?
Man kan fundera på detta i dagar och nätter och teorierna om detta mysterium är många.

Den 12 September 1745 seglade fartygen Götheborg och Riddarhuset in mot Göteborg.
Det stora fartyget Götheborg fastnade med fören på Hunnebåden som var ett litet undervattensgrund. och sjönk då långsamt till grunden.
Det var inte ovanligt att de stora Ostindiska fartygen gick under, dom var nämligen svårmanövrerade och hade svårt att kryssa och sjönk därför oftast inte ute till havs under storm, utan inne vid kusterna i lugnt väder. Så det kan ju ha varit slumpen som gjorde att man gick på grund så nära hemmahamnen.
Kanske var dom inblandade onyktra och hade därför svårt att bedöma och kontrollera situationen. Man drack ju oerhörda mängder sprit under resorna, kan händelsen varit en olyckshändelse?
Något intressant med denna teori är att alla männen ombord räddades. Detta anser jag kunna vara ett bevis på att det kan ha varit planerat. Man måste ju hålla med om att det är lite konstigt att alla männen ombord kunde räddas eftersom att om den sjönk av anledningen att kaptenerna var onyktra borde iallafall en del av sjömännen också vara onyktra. Då anser jag att det skulle dött någon sjöman. Jag tycker att det borde vara svårt att rädda sig när ett så stort fartyg sjunker, om man är så påverkad av alcohol att man inte kan styra fartyget. Det finns ju en anledning till att man inte skall bada när man har druckit.
Därför är jag övertygad om att det inte var en slump.

En annan teori (som jag anser vara den mest intressanta) är möjligheten att det kan ha varit ett försäkringsbedrägeri. En teori till att man såg försäkringsbedrägeri som ett alternativ kan ha varit för att man visste att en stor del av lasten ändå skulle kunna räddas (resan gick trots sjunkandet med hela 14 % vinst) Sjunkandet av fartyget innebar alltså ingen förlust. Visste man detta innan? Men vad var isåfall motiven till försäkingsbedrägeriet?


• Kan det ha varit så att man ansåg att skeppet var så utslitet efter den hårda resan, och att en stor del av lasten var försörd eller inte tillräckligt bra för att man kunde sälja så mycket för att vinsten skulle överväga ett försäkrigsbedrägeri?

• Kanske hade sjömännen på Götheborg och de rika köpmännen hemma i Sverige ett avtal, som inte kunde uppfyllas p.g.a resans försening. Kan det ha varit så, att dom såg det som den enda vägen att få dom pengarna som de egentligen hade räknat med?


En annan teori som jag hörde om idag var att eftersom att dom inte tjänade lika mycket som kaptenerna gjorde så sänkte besättningen båten med avsikt att förstöra för kaptenerna.
Vi vet ju alla att folk som länge levt under orättvisor kan göra drastiska saker. Jag kan också tänka mig att dom som överlevt resan hade slösat upp så mycket pengar innan och att det var i frustration över detta som dom ville förstöra för kaptenerna som då inte hade slösat upp sina pengar. Men jag anser inte detta som så troligt.
Vad jag har läst så förhördes många med det finns inga papper på detta för att det mesta bränndes upp. Mycket smussel och hemligheter har det varit med Götheborgs sjunkande.
Papper har brännts upp och försvunnit.
Därför finns det inga dokument från förhören, så jag tror att även om det var många anklagelser mot lotsen på skeppet och mot kaptenerna så var det lika många nedtystanden.

Av vad jag har läst måste jag ändå säga att försäkringsbedrägerier låter som det troligaste alternativet. Det grundar jag på att dom hade så måga motiv till att genomföra det.
Jag kan tänka mig att det fanns ett avtal som inte kunde fyllas p.g.a. förseningen och därför valde kaptenerna kanske av girighet att sänka skeppet. (då dom skulle få ut pengar på försäkringen)
Man tycker ju att det borde isånnafall vara någon som fälldes men man har ju hört om hur man mutade folk förr i tiden och det är nog inte ett alternativ jag utesluter.
Även idag försigår sådant, man mutar för att komma undan med skandaler och om bedrägeriteorin stämmer, för att vinna en del på det själv. Frågan är bara isåfall:
Vem visste om det? Var det kaptenerna eller bara en kapten? eller kanske hela besättningen?

Götheborgs öde fascinerade mig mer och mer ju mer jag läste om det.
Det har faktiskt inte skrivits så mycket om detta mysterium.
Det är ju ett nyvaket intresse som kommit fram efter de nya bärgningarna, särskilt efter återuppbyggandet.
Man kan ju fundera på vad den egentliga anledningen till G...