PM på The Theology of the gospel of Matthew/Ulrich Luz

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Struktur och historik


Matteus använder flera ”nyckelord” som begrepp i sitt evangelium. Termer som rättfärdighet, följa, (används 25 ggr varav 9ggr i kap 8-9 i Matt.), krisis (som uppfattas som dom, finns 12 ggr i Matt) Människosonen och till sist Immanuel. Dessa s.k. nyckelord är viktiga för att förstå hans evangelium.
Vidare talar Ulrich Luz om att Matteus använder olika tekniker som cross-references och flasbacks. I Matt. 13:12 talas det om att något ska tas ifrån från den som har, detta gör att lyssnare och läsare kan förstå att Jesus talar om Israel. När sedan versen 21:43 tar upp att Gudsriket ska tas bort från Israel visar det på en cross-reference. Dessa litterära tekniker gör att man som läsare måste läsa hela evangeliet som en historia. Att läsa utvalda perikoper skulle göra det svårt att förstå dessa tekniker eftersom de ibland hänger ihop i ett större sammanhang.
När det gäller Matteus som källa och vilka källor han tros ha använt sig av, så är två-källshypotesen den mest vedertagna bland forskare idag. Dvs. att Matt. har använt sig av Markus och Q-källan (en källa med en samling Jesu ord; saying Source). Matteus skriver om Markus evangelium, han förlänger Markus berättelse och fyller i med eget särstoff. Samtidigt reviderar han vissa berättelser av Markus t ex historien om de besatte och svinhjorden som är bara sju verser lång i Matt. jämfört med tjugo i Mark.
Matt. är upphovsman till flera teologiska tankar i hans berättelse med hjälp av the saying Source:

1 Idéen om att Människosonen kommer med dom är en central tanke i hans berättelse.

2 Matt. konfrontation med denna/sin generation = Israel och dess ledare fariséer/skriftlärda

3 Viktig anmärkning på att liten tro hjälper till att karaktärisera lärjungarnas pendling mellan tro och ingen tro alls.

Fader vår, Herrens bön är höjdpunkten på bergspredikan och innehåller flera viktiga teologiska aspekter på vad Gud vill. Gud är Fadern, hans vilja måste följas och han kräver/förväntar att människor ska förlåta varandras ogärningar.
Det har diskuterats en hel del om författaren till evangeliet är judekristen eller hednakristen. Evangeliet innehåller starka antijudiska anspelningar i Matt. 27:25 handlar det om att blodet av Kristus ska komma på Israels barn som straff, om de har fel om att Jesus är den utlovade messias. Vidare har vi veropen som gäller de skriftlärda och fariséerna (Matt. 23), dessa verop är väldigt bittra och är riktade mot det judiska ledarskapet. Dessa anspelningar skulle då vara ett bevis på att författaren inte är judekristen. Men författaren talar även om Davids son och denna titel har en stor roll i hans berättelse. Det skulle då tala för att han skulle vara en judekristen, av den orsaken att Davids son är ett viktigt begrepp för judar och inte hedningar.
Ulrich Luz belyser här en teori som är den mest rimliga: Matteus är en judekristen, dels för att hans språk år influerad av den grekiska bibeln (LXX), det andra är att han använder sina favoritutryck till en judisk publik och dess användning. Det kan tänkas att Matteus kom från en judekristen församling som hade fått flytta till Syrien p g a av templets fall i Jerusalem. Dessa levde efter lagen i viss mån (skiljde sig från Paulinsk teologi) och tron på att Jesus skulle snart komma tillbaka. Evangeliet tros ha skrivits i Syrien det finns fyra belägg för det:

1. Syrien nämns i 4:24
2. ordet Nasaré om Jesus i 2:23 de syrisk-kristna kallade sig för Nasaréerna
3. den kananitiska kvinnan el. Syrienfeniciska kvinnan i 15:22 som kopplas till detta område.
4. det starkaste argumentet är att det har funnits tidiga referenser till Matteus evangelium i just Syrien. Ignatius av Antiokia och Didaché styrker detta.

Handling i evangeliet

Matt. evangelium börjar med en genealogi (Mark. har ingen alls) kan länkas ihop med 1 Mos 2:4; 5:1 dessa ställen kallas book of origin Matteus vill börja sin bok med en ny book of origin. Han börjar med Abrahams son en titel som inte kan kopplas till Messias men till judar. Vilket är underligt varför börjar han med Abraham? Svaret kommer senare i hans berättelse troligtvis eftersom han använder cross-reference dvs. berättelsen vävs ihop i olika underberättelser till en stor huvudberättelse. I släktberättelsen finns fyra kvinnor från tre olika länder med. Han vill förmedla ett universalistiskt perspektiv och inkludera även hedningarna. Då förstår man varför han börjar med Abrahams son, Abraham är inte bara fader till judarna utan också till proselyter och därefter hedningarna.
Kapitel 2 visar på paralleller till Moses flykt när Jesus och hans familj flyr till Egypten. Men Jesus historien är en ny historia där Jesus är en ny Moses (Matt. alluderar till haggada traditionen om Mose).
Sedan börjar han skriva om uppfyllelse 1:22f allt vad de gamla profeterna har sagt måste uppfyllas. Matt. börjar här med ett av hans centrala drag i sin bok, allt måste uppfyllas och gör det genom Jesus. Hela berättelsen är fylld med dessa uppfyllelse ord och dessa ord skulle tala till de judiska läsaren för att förstå att messias hade kommit.
En annan viktig term är Immanuel Matt. 1:23 som kommer ifrån Jes. 7:14 översätts med Gud med oss. Namnet finns i Jes. 8:8 och detta namn kopplar Matteus ihop med i slutverserna av Matt. 28:20, där Jesus ska vara med dem alla dagar tills ändens slut. Hans kristologi är enkel men viktig, den har sitt ursprung från bibeln och handlar om Gud som är med sitt folk i Israel. Han knyter ihop den jordiske Jesus 1:23 med den uppståndne 28:20, namnet Immanuel visar då att det finns en Gud som är med folket och församlingen. Jesus blir då Herre för församlingen och därför är det viktigt att lyssna till hans ord. Hans ord är läran som de måste lyda och lära ut till andra 28:20. Matteus kallar denna lära för evangeliet om riket eller himmelriket, han menar att kyrkans lära är att proklamera vad Jesus proklamerade närmare bestämt himmelriket.
Jesus avslutar med att (28:20) lärjungarna ska lära alla att hålla de bud han har givit dem. Så både bergspredikan och Fader vår ska uppfattas som universalistiska och gälla alla, m a o är den inte begränsad till kyrkan. Herrens bön blir då en bön för hela mänskligheten och den gyllene regeln gäller alla.
Det är viktigt att påpeka att Jesus inte har kommit för att upphäva lagen, (5:17) utan för att uppfylla den. Undervisningen på berget kan sammanfattas med att hans lärjungar och folket ska få insikt hur i man blir en sann lärjunge. De ska lysa så att människorna ser deras goda gärningar. Att älska sin fiende och inte hämnas på honom blir då klarare, allt är till för att andra människor ska se att de är lärjungar till Jesus. Rättfärdigheten i Matt. är tre instruktioner givandet, bedjandet och fastan, dessa saker ska göras i hemlighet och ska inte blåsas upp inför andra människor. Är då Matteus budskap om rättfärdighet en gärningslära och gör den skillnad på Paulus rättfärdighet av tro?
Svaret blir ju polemik i mot vad Paulus anser i Matt. 7:19 talas det om ett träd som inte bär frukt, det ska huggas ner och brännas i elden. Detta förstärks med nästa stycke som handlar om huset på bergrunden och huset på sanden med samma motiv, att handla. I det ovannämnda stycket får man reda på att bara de som gör den himmelske Faderns vilja, får komma in i himmelriket. Det visar sig att domen hänger på våra gärningar. Här ser man en klar skillnad mot Paulus teologi om att rättfärdighet kommer av tro och inte gärningar. Men man måste nog se i ljuset av att Paulus var en farisé och de visste att gärningar var viktiga. Jakobs brev belyser också att en tro utan gärningar är ingen tro. Matteus hävdar också att dessa gärningar ska göras i hemlighet och Paulus själv framförhåller att gärningar är viktiga i Gal 5:6. Det här visar då på att Matteus harr en för-paulinsk teologi, men att båda har en mångfasetterad teologi och en fruktbar spänning mellan dem.
Domen är ett viktigt inslag i Matteus text den kan ses som global, även kyrkan kommer få dom på sig om den inte lyder och följer Guds vilja i handling/gärningar som bär frukt (7:21-23). För Matteus är Jesus både levande och uppstånden. Jesus är den som har fullbordat lagen och profeternas löfte om Messias. Himmelriket ligger i framtiden eftersom man får gå in i det i slutet av domen. Paradoxalt blir det då att frälsningen tillhör det förgångna och domen tillhör framtiden tillsammans med riket.
Slutligen återger Matteus en dynamisk berättelse om Jesus. Den handlar om Jesu tradition och hans undervisning som syftar på tro. Hans teologi är inte bara om rättfärdighet utan om bön, denna bön får sin höjdpunkt i Fader vår. Han visste även vad nåd handlade om eftersom han hade bevittnat misslyckande och svaghet hos alla människor inklusive han själv. Därför visste han att människor var beroende av Guds nåd. Denna nåd gjorde att det inte kunde finnas någon som var nybörjare eller avancerad mästare, ville man bli stor i hans församling måste man bli som ”these little ones”.

Matteus en inkluderad berättelse om Jesus

Matteus skriver om Jesus och hans konflikt mellan Israel. Jesus börjar sin tjänst i Israel, han helar folk som är sjuka, han väljer ut sina lärjungar därifrån. Samtidigt börjar det bildas en spänning mellan Jesus och ledarskapet framförallt fariséerna. Utsändningstalet är endast till för Israel och spänningen trappas upp mot ledarskapet, när Jesus säger att han är Guds son (Petrus har bekänt innan att Jesus är Guds son).
En annan tension är den om den hedniske officerens tro som inte var av dess like i Israel. I dessa passager finns ledtrådar till varför han skriver som han gör. Målet med hans berättelse är att han vill fortsätta att tala om konflikten mellan Jesus och Israel. I stycket 16:21 till 20:34 har ett nytt liv börjat i Israel, det vill säga kyrkan som började genom hans lärjungar. Verserna 21:1-25:6 bekräftar att Jesus har rätt, ledarskapet och folket har valt fel väg. Kapitel 26-28 följer upp med passionsberättelsen...