Perception och perceptionsstörningar

Perception och perceptionsstörningar

Perceptionsteorin beskriver hur vi uppfattar världen med våra sinnen, alltså hur vi tar in och hur vi tolkar sinnesintryck.

Med perceptionsstörningar menar vi att vi får in ofullständiga eller inkorrekta intryck från vår omgivning via våra fem sinnen, eller att vi inte lyckas tyda våra intryck rätt vilket leder till att vi gör felbedömningar.

Om en person med perceptionsstörningar vistas i en miljö med för många intryck, blir det lätt jobbigt för denna, då personen får det svårt att urskilja det viktiga i en rörig miljö, samt har problem med att hitta saker.

Det finns flera olika anledningar till varför perceptionen inte fungerar på ett sätt som den är ämnad att göra. Det kan t.ex. bero på trötthet, chocktillstånd, stress, åldersförändringar, understimulering, psykiska störningar och olika typer av hjärnskador, medfödda eller förorsakade av t.ex. en olycka.

Om man har koncentrationssvårigheter så kan man inte sortera ut de väsentliga signalerna från omgivningen utan överöses av intryck och koncentrationen fastnar på bisaker.

Har man perceptionsstörningar kan man även ha problem med att skilja figur från bakgrund, vilket betyder att man har svårigheter med att hitta ett föremål bland liknande saker, det kan vara t.ex. att hitta kläder i garderoben eller läsa en rad med text i en bok.

Har man dålig konstansuppfattning så är det svårt att skilja på bokstäver i olika stilar, t.ex. liten och stor bokstav, och har man problem med konstansuppfattningen är det då svårt att förstå att vissa ord ska stavas med stor bokstav, såsom namn och platser.

Lider man av dålig lägesuppfattning så kan man inte skilja på höger och vänster, och man har även svårt att urskilja upp och ner med bokstäver såsom b och d.

Sinnesillusioner kan vara en följd av planmässiga feltolkningar av våra sinnesintryck.

Agnosi är när man har en bristande förmåga i att känna igen exempelvis ansikten. Personen har då besvär med att känna igen bl.a. sina anhöriga och tillhörigheter.

Apraxi medför att vanemässiga rörelser inte kan genomföras eller att föremål inte brukas på rätt sätt. Det kan t.ex. visa sig så att en person som har vetat hur man gör någonting hela livet inte längre vet hur man gör det, t.ex. hur man använder en tvättmaskin. Om man har klädapraxi så kan man inte ta på sig kläderna rätt och det är vanligt hos demenssjuka.

Afasi är när man har en störning i att tala eller i att förstå språk. Läs- och skrivförmågan berörs också av afasi. En person som lider av afasi har svårt att uttala ord och talet blir otydligt och uttryckslöst, ofta har man problem med att hitta rätt ord och säger motsatsen till det ordet man tänkte säga. Det är också svårt att formulera tankarna i ord och det blir lätt fel, en bokstav kan t.ex. ersätta en annan. Lider man av afasi har man även svårt att förstå vad andra säger.

Läs- och skrivsvårigheter även kallat dyslexi, är ett vanligt problem som ungefär 6-8 % av Sveriges befolkning är utsatt för. Denna perceptionsstörning är vanligare hos pojkar och män. Ofta är det när barnet börjar i skolan som man upptäcker dyslexi, då barnet har svårigheter med att följa med i skolarbetet och har problem med att skriva och läsa. Dyslexi kan vara orsakad av ärftlighet eller någon annan typ av inverkan på hjärnan såsom sociala eller psykiska orsaker.

Har man diagnosen dyslexi hoppar man över ord, läser antingen väldigt fort eller långsamt, och gissar oftast på vad som står i texten, detta gör det jobbigt för den som har dyslexi att läsa högt inför t.ex. klasskamraterna. Svårigheter som sammanhänger med dyslexi är att man ofta har svårt att skilja mellan höger och vänster och att man inte tolkar synintrycken rätt vilket leder till problem med att uppfatta helheter och hela meningar är inte begripliga då man endast uppfattar enstaka ord.

Ett liknande funktionshinder är dyskalkyli då man har problem med matematiken och oftast bara med vissa delar. Om man har läs- och skrivsvårigheter såsom dyslexi har man också ofta dyskalkyli, då man kastar om siffror, blandar ihop tecken, har problem med att komma ihåg multiplikationstabellen och ställer upp tal fel. Karakteristiskt är det också att man har svårigheter med klockan, vilket leder till att det är svårt att planera och komma i tid.

AD/HD står för Attention Deficit/Hyperactivity Disorder. AD står för uppmärksamhetsbrist och HD för hyperaktivitet. Varför man har valt att skriva ett snedstreck emellan dessa två är för att skilja dem åt, då en person kan ha uppmärksamhetsbrist men inte lida av hyperaktivitet och tvärtom.

DAMP är en förkortning av Deficits in Attention, Motor control and Perception, vilket är likartat med AD/HD men då man också har problem med motorik och/eller perception.

DCD, Developmental Coordination Disorder diagnostiseras dem som endast har svårigheter med motorik och perception. Liktydligt med DAMP då DAMP är en konstellation av AD/HD och DCD.

Tourettes syndrom, kännetecknas utifrån befintligheten av tics. Ticsen kan komma och gå och återkomma i nya skepnader. Andra symptom som kan förekomma vid Tourettes syndrom är bristande uppmärksamhet, hyperaktivitet, irritabilitet, labilitet, aggression, oprovocerade vredesutbrott, tvångstankar och tvångshandlingar. Det finns även andra tilläggsproblem som kan uppträda vid Tourettes, men dessa symptom förekommer inte alltid och inte heller samtidigt vid Tourettes syndrom.

Aspergers syndrom är när man har svårigheter med social kommunikat...