Pest och Kolera

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Sammanfattning

Många människor har dött genom epidemier genom århundradena. Epidemier som rent av har kunnat att undvikas, eller åtminstone deras stora utspridning. I denna rapport beskriver jag omständigheterna kring två stora sjukdomar: Pest och Kolera.

Pesten (Digerdöden) skördade omkring 1/3 av Sveriges befolkning under senmedeltiden. Den spreds snabbt via loppor och råttor. Koleran är en sjukdom som idag drabbar ungefär 8 miljoner människor i världen om året. Främst förekommer den i de så kallade U-länderna. Sjukdomen har dock inte förekommit i Sverige sedan 1918.

Det finns många likheter mellan dessa sjukdomar, de har ett snabbt förlopp från insjuknande till död. Skillnaderna är få, men ganska tydliga: Pesten hade viss positiv inverkan på samhället medan Koleran slog till när Sverige var under en viktig utvecklings fas.

Innehållsförteckning

SAMMANFATTNING 1

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2

INLEDNING 3

SYFTE 3

DISKUSSION 3

DIGERDÖDEN – FOLKRENSNING PÅ MEDELTIDEN? 3

DIGERDÖDEN – SJUKDOMARNA 4

KOLERA – TREDJE VÄRLDENS FOLKSJUKDOM? 5

KOLERA – DET GÅR FORT 5

SLUTRESULTAT 6

REFERENSER 7



Inledning

Pest och Kolera, två sjukdomar, orsakade av misären i samhället. Det finns många gemensamma nämnare mellan dessa sjukdomar. Men när det finns saker gemensamt, måste det också finnas olikheter.

I denna rapport ska jag närmare granska dessa två sjukdomar. Jag kommer att titta på den stora digerdöden under senmedeltiden, och koleraepidemien under slutet av 1800-talet i Sverige. Vad har de båda dödliga sjukdomarna gemensamt? Hur har epidemierna påverkat sin tid? Hur har de påverkat samhällets framtida utveckling? Vad ligger egentligen som grund för dessa epidemier?

För att avgränsa jämförelsen mellan sjukdomarna kommer jag att titta på områdena: dödlighet, spridning, utspridning, tid för härjning samt själva sjukdomen.

Mina intentioner i denna rapport är att fastställa eller avvisa mina hypoteser:

· Koleran slog hårdare mot strukturen i Sverige än vad digerdöden gjorde.
· Koleran var en följd av städernas misslyckande med bostäder vid industrialiseringen.
· Både koleran och digerdöden skulle kunna ha stoppats eller rent av förhindrats, om se styrande hade brytt sig om misären.



Syfte

Med denna rapport vill jag ge en djupare inblick i viktiga punkter i den svenska historian. Jag vill visa på hur epidemier har påverkat vårt svenska land, såsom vissa epidemier påverkar länder i tredje världen idag.

Syftet med denna rapport från utbildarens ögon är att jag ska levandegöra historian och på så sätt visa att jag förstår de historiska skeendena och deras påverkan på vår moderna tid.



Diskussion

Digerdöden – folkrensning på medeltiden?
Året 1349 kommer att förbli ett mörkt år i den nordiska historien. I augusti detta år anländer ett av Hansans skepp till den norska hamnstaden Bergen. Till en stor förvåning upptäcks att alla i besättningen är döda när båten lägger till. Kropparna var uppsvällda och stora bölder av var fanns på hela kroppen.

Den stora pestepidemin började i Kina under 1300-talet. Efter många naturkatastrofer blir råttorna utan hem och börjar rota i avföring och matrester i städerna. Pestbakterierna börjar frodas. Efter ett tag börjar råttorna att dö bort och lopporna som sprider pesten, flyttar över på människorna.

Råttorna som överlever, sprids med handelsfartyg över till Europa. Först sprids pesten till London år 1346. Därifrån sprids den till Dublin år 1348 och vidare till Tyskland och Norden 1349. Samtidigt sprids också epidemin från Kina till bland annat Barcelona och Venedig under året 1347. Det dröjer inte länge förrän hela Europa drabbats av denna sjukdom som drabbar var och varannan människa.

Städerna under medeltiden var inte som dagens städer. Dessa städer var väldigt outvecklade. Trånga gränder och avföring och sopor på gatorna var snarare en regel än ett undantag. Människorna trängdes på små utrymmen.

Digerdöden drabbade lilla Sverige hårt, mycket hårt. Under pestens härjningstid hade Sverige cirka 600 000 invånare. Av dessa dog 200 000, alltså 1/3, av pesten.

Pesten ledde alltså till en stor folkminskning. Många människor dog. Dock ledde digerdöden också till något positivt. Den väldiga folkminskningen ledde till att många gårdar stod tomma, jordbruken fick mindre betydelse. Hantverks jobben ökade och med det ökade lönerna. Folket blev rikare. När detta skedde kunde bönderna kräva av sina godsherrar att få lägre skatter. Tyvärr ledde detta dock till något mindre positivt. Godsherrarna behövde pengar, och därför startades diverse krig och plundringar runt om i världen.
Digerdöden – Sjukdomarna
Digerdöden – pesten orsakas av en bakterie som heter Yersinia pestis.

Pesten förekom i tre olika varianter: böldpest, lungpest och blodpest. Böldpest kallades den variant som helt enkelt innebar att stora bölder slog upp på kroppen. Dessa bölder var stora som äpplen och kunde växa upp i armhålorna eller på ljumskarna. Om den drabbade överlevde ända tills bölden hade mognat kunde man skära sönder den och det dödande varet kunde tappas ur. Den andra sortens pest kallas för lungpest. En person drabbad av lungpest börjar blöda näsblod, får feber och svårt att andas. Efter någon dags insjukning börjar patienten att hosta blod och var. Den tredje och sista varianten av pest, var blodpesten. Denna innebar att mörka fläckar börjar täcka kroppen. Dessa fläckar är resultatet av inre blödningar, orsakade av bakterien.

Kolera – Tredje världens folksjukdom?

1961 bröt den senaste Koleraepidemin ut i världen. Denna epidemi bröt ut i Indonesien och existerar fortfarande i östvärlden och vissa delar av Afrika. Från Afrika har den under 1900-talet spridit sig till Syd- och Latinamerika. Man räknar med att cirka 8 miljoner människor insjuknar i koleran om året.

Koleran härjade i Sverige under 1800-talet och de största epidemierna var under 1830-talet. Den senaste epidemin var 1873. Av de svenskar som insjuknade i denna tarmsjukdom dog ungefär hälften. I Sverige har dock inte koleran funnits sedan 1918. Vissa fall har funnits men dessa är på människor som har blivit smittade utomlands.

Kolera – Det går fort

Att bli smittad av koleran är ganska lätt hänt, om man lever i dåliga förhållanden. Sjukdomen orsakas av en liten bakterie med namnet Vibrio cholerae. Denna bakterie orsakar en tarminfektion som ger kraftig diarré och svår vätskeförlust.

Sverige under 1800-talet kan ur vissa synvinklar liknas med dagens U-länder. Speciellt när det gäller vatten och renhållning. Under 1800-talet var det ofta väldigt skitigt och äckligt längs gatorna i de svenska städerna. I lägenheterna som var mycket små bodde man två till tre familjer, avföringen hade man ut på gatan oftast ner vid vattenledningarna. I detta vatten som rann här fröjdades bakterier, så även Kolerabakterien.

Vibrio cholerae sprids väldigt lätt genom vatten och föda, detta leder till sin enorma utspridning.

När så många människor bland de fattiga smittades blev det svårt för myndigheterna att hålla ordning och se till att få bort de människor som dog. Samtidigt insjuknade allt fler människor och efter som sjukdomen orsakade bland annat diarré blev det värre och värre för varje person som insjuknade. Många fabriker fick skära ner på tillverkning eller till och med stänga på grund av personalbrist.

Från och med 1918 kan man i Sverige vaccinera sig mot Kolera.

Slutresultat

Vad har pest och kolera gemensamt?

Båda sjukdomarna har slagit hårt mot många länder och många människor. De båda är näst intill det direkta resultatet av människornas slarv med renhållning, avlopp och bostäder. Till skillnad från koleran var pesten dock bra för sin framtid, på så sätt att den faktiskt skapade arbetstillfällen och majoriteten i samhället kunde för en gångs skull ställa lite krav. Koleran försämrade dock för de flesta människor eftersom arbetstillfällen försvann i samma takt som arbetskraften.

När människor inte har någonstans att bo, flyttar man ihop flera familjer för att få tak över huvudet. När man bor trångt så kan man inte undvika att träffa varandra och så också smitta varandra med diverse sjukdomar.

Tre hypoteser, tre svar:

· ...