Praktikrapport: Sveriges Ambassad i Brasilia

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Örebro Universitet
Samhällsvetenskapliga institutionen
Praktik för samhällsvetare Vt-2011






Praktikrapport:
Sveriges Ambassad i Brasilia





















Student: Sonja Ayeb Karlsson
Handledare: Christian Skröder




Sammanfattning

Jag har valt att göra praktik vid Sveriges Ambassad i Brasilia som ett komplement till min
kandidatexamen i internationella relationer och portugisiska vid Stockholms universitet. Min
arbetsfunktion vid Sveriges ambassad i Brasilia har varit handläggare med ansvar för ekonomisk och
handelsrelaterad bevakning samt Sverigefrämjande. Praktiktiden har inneburit ett stort individuellt
ansvar och mycket självständigt arbete då en praktik vid en ambassad kräver en hel del av praktikanten.
Faktumet att jag redan fullgjort mina examen och dessutom ytterliggare en praktik tror jag därmed
underlättade tiden avsevärt, eller för att hänvisa till min handledares syn på praktiktiden: ”du påbörjar
praktiken som praktikant men förväntas avsluta den som fullärd handläggare”. Av samma anledning så har jag
också känt mig som en del i arbetsstyrkan snarare än någon som står vid sidan om och tittar på. Både
min utbildningsinriktning och min person har ambassaden tagit väl tillvara på och jag har kunnat tillföra
mycket till arbetsgruppen. Jag är nöjd med min praktiktid vid svenska ambassaden i Brasilia och jag
anser att jag har utvecklats mycket under min tid här. Det höga ansvaret och självständiga arbetet har
bevisat för mig att jag klarar av att lösa det mesta. Det har även gett mig en starkare trygghet med att
arbeta utomlands, föra sig och sköta arbetsrelationerna på ett annat språk än svenska eller engelska.
Målet som min handledare satt upp om att gå ifrån att vara praktikant till fullärd handläggare känner jag
att jag nått och jag skulle utan några problem kunna gå in och täcka upp ett handläggarvikariat på valfri
ambassad inom Utrikesförvaltningen.


Inledning

Efter både studieinriktade och praktiska erfarenheter i Brasilien samt med ett stort intresse inför arbetet
vid en svensk ambassad så sökte jag praktikplatsen vid Sveriges Ambassad i Brasilia. I framtiden ser jag
mig arbeta på ett internationellt plan, vid en internationell organisation eller institution relaterad till
Sydamerika. Brasilien är ett land som länge varit på frammarsch i världen både ekonomiskt och politiskt
vilket gör att det finns ett internationellt behov av människor med en djupare kännedom av landet.


Bakgrund

Jag kom i kontakt med praktikplatsen via en utlysning på ambassadens hemsida där det eftersöktes två
praktikanter till Brasilia. Under den aktuella perioden höll jag på att avsluta min kandidatexamen i
internationella relationer och portugisiska vid Stockholms universitet. Ett år av den examen bestod av
utbytesstudier i internationella relationer på portugisiska vid Universidade Federal Fluminense i Niterói,
Rio de Janeiro, Brasilien. Beslutet att förflytta en del av mina studier ifrån Sverige till Brasilien föll sig
relativt naturligt eftersom jag har ett intresse av att arbeta på en internationell arena. Genom min
studieinriktning och valet av land för utbytesstudierna så passade praktikplatsen mig som handen i
handsken.




Under utbytesstudierna i Brasilien införskaffade jag mig stor kännedom kring landets ekonomiska,
historiska och aktuella politiska situation. Jag valde att läsa kurser främst inriktade på Brasiliens politiska
relationer, handelsrelationer inom Mercosul och WTO samt ekonomiska utveckling över åren. En
annan kunskap som efterfrågades av ambassaden var att praktikanten skulle ha en god inblick i
Europeiska Unionens uppbyggnad och funktion. På grund av min kandidatexamen på Södertörns
Högskola vid Europaprogrammet samt eftersom jag talade både portugisiska och spanska flytande blev
jag en attraktiv kandidat. Praktiktjänstgöringen ser jag som en möjlighet att kunna dra nytta såväl av
mina praktiska erfarenheter som akademiska färdigheter.

Valet av praktikplats präglades också starkt av ett personligt intresse. Utrikespolitik har varit en del i
mitt liv så länge jag kan minnas. Vid sidan av mina studier engagerade jag därför mig i olika projekt
inom Utrikespolitiska Föreningen Stockholm (UF) och Utrikespolitiska Förbundet Sverige (UFS).
Tidigare erfarenheter av representationsarbete och projektledning införskaffade jag mig genom en
praktiktjänstgöring på biståndsorganisationen SOHI i Argentina 2008, där Sverigebesök var en del av
arbetsuppgifterna. Jag tror dessa är några starka anledningar till varför ambassaden valde mig bland de
många sökande.

Min arbetsfunktion vid Sveriges ambassad i Brasilia har varit handläggare med ansvar för ekonomisk
och handelsrelaterad bevakning samt Sverigefrämjande. Positionen har inneburit en hög arbetsbörda
framförallt i relation till Sverigefrämjandet där mycket av arbetet består av direktkontakt och
planeringsmöten. Gällande min roll som praktikant så har jag gått ifrån att ha en daglig kontakt med
min handledare till att bli en självgående kollega vid ambassaden precis som de övriga anställda. Detta
var också en målsättning som jag och mina handledare satte upp vid praktikens början. Att under
praktiktiden gå ifrån praktikant till handläggare.


Arbetsplats

Ambassaden i Brasilia har en mycket varierande funktion och organisation. Man skulle kunna dela upp
ambassadens arbete i tre delar för att kunna skapa sig ett tydligare överblick. I den första delen ryms
alltifrån konsulärt arbete i samarbete med Sveriges 7 konsulat runt om i landet och migrationsfrågor
såsom uppehållstillstånd och arbetstillstånd. I den andra delen finner vi bevakning och rapportering
tillbaka till Sverige. Slutligen i den tredje delen ligger fokus på främjande av relationerna både mellan
länderna och av Sverigebilden i Brasilien.

Ambassaden består av 7 Sverigeutsända, 9 lokalanställda dvs 16 anställda samt två praktikanter vilka



byts ut varje halvår. De utsända består i nuläget av 3 ambassadsråd, en första- och en tredjesekreterare,
en Sverigestationerad försvarsattaché samt ambassadören som är chef för verksamheten. Av de
lokalanställda varierar arbetsuppgifterna ganska grovt. Här finner vi alltifrån vaktmästare, chaufför,
sekreterare, kassör, marknads- och pressassistent, informations- och administrationsassistent till
konsulär och migrationsassistent.


Arbetsuppgifter

1
Under den aktuella praktikperioden bestämde ambassaden att dela upp arbetsuppgifterna mellan de två
praktikanterna i två ansvarsområden. Arbetsuppdelningen innebar att en praktikant ansvarade för
klimatfrågor och politisk rapportering medan den andra hade
ansvar för ekonomisk och handelsrelaterad bevakning samt
Sverigefrämjande. Ekonomisk-, handelsrelaterad bevakning
och rapportering tillbaka till Sveriges regeringskansli samt
Sverigefrämjande projekt har således varit vad jag främst har
arbetat med under praktiken. För att ge en tydligare
överblick av praktikens arbetsområden väljer jag att dela in arbetsuppgifterna i separata underrubriker:

Mötesbevakning, informationsinsamling och rapportering
En viktig del av ambassadens funktion är att tillförse Sverige innebärande utrikesdepartementet och
regeringskansliet med senaste nyheter, förändringar och information om landet ambassaden är placerad
i. En löpande arbetsuppgift har således varit bevakning, informationsinsamling och rapportering både
tillbaka till ambassaden och Sverige. Detta innebär alltifrån att täcka upp viktiga möten, besöka
ministerier, gå igenom den nationella nyhetsrapporteringen och besvara beställningar på rapporter som
efterfrågas av UD. Arbetet började på en begränsad ansvarstagandenivå som delansvarig av
informationsinsamling och rapportförfattandet tillsammans med andra ambassadanställda till att jag
slutligen ensam täckte upp möten på bland annat UNDP och på egen hand författade rapporter som
efter ambassadörens godkännande
2
skickades in i mitt namn till UD. Rapportskrivandet innebar till en
början vissa svårigheter eftersom upplägg och funktion skiljer sig mycket ifrån de texter som
produceras i universitetsvärlden. Rapporterna ska var korta, lätta att skumma igenom språkligen och har
inte samma analyserande eller kritiserande funktion som en vetenskaplig text (Fritzes 2004:45).
Samtidigt har mina universitetsstudier både i Brasilien och Sverige underlättat rapportskrivandet för
mig. På grund av mina portugisiskakunskaper har jag kunnat ta direktkontakt med ministerier genom
telefon och besök samt använda mig av all nationell information publicerad på samma språk eller täcka

1
Foto Ambassadsbyggnad: Sonja Ayeb-Karlsson (Januari 2011)
2
Samtliga rapporter till UD måste godkännas och skrivas under av utplacerat ambassadör på plats eller om denna befinner
sig på resande fot av nästa anställd i rang dvs ambassadsråd, sedan första sekreterande, sedan andrasekreterare osv.



upp möten ensam. Mina teoristudier inom internationella relationer, brasiliansk historia, global
ekonomi och handel gör också att jag har kunnat uttyda mönster och sammankopplingar som andra lätt
skulle ha missat. Av tystnadsplikt och sekretesskäl kan rapporterna inte publiceras som bilagor i denna
rapport. Ett utdrag av mina rapportsrubriker har dock godkänts av ambassaden vilket går att återfinna i
praktikrapporternas avslutande sidor tillsammans med källhänvisningarna.

Framtagning av informationsbroschyr relationen Sverige-Brasilien
Mitt allra första ansvarsområde innebar att jag var samordnande för att ta fram en
informationsbroschyr om relationerna mellan Sverige och Brasilien. Arbetet med denna påbörjade jag
redan innan min avresa till Brasilien genom möten med UD:s
PIK
3
-avdelning i Stockholm. Väl på plats i Brasilia arbetade
jag mycket intensivt med broschyren. Alltifrån att ta fram en
disposition, projektplan, söka sponsring ifrån svenska företag
i landet, leta författare och grafisk formgivare till att skriva
ett par kapitel i broschyren samt pula med design, fotourval
och tryckerifirmor. Broschyren färdigställdes i början på maj
månad och kommer att delas ut såväl av ambassadören vid
olika interna möten som av ambassaden vid event för allmänheten fram till år 2014. I arbetet med
broschyren använde jag mig mycket av erfarenheter ifrån min organisations- och föreningstid inom
UF/UFS. Att driva projekt på detta sätt, söka sponsorskap och få ner projektidéer på papper är ofta
egenskaper som man arbetar med inom olika föreningar.

Uppdatering av ambassadens webb- och facebooksida
En annan del av mitt arbete på ambassaden har bestått av att hjälpa marknads- och
kommunikationsansvarig med uppdatering av nyheter och bilder på ambassadens facebook- och
webbsida. Här måste jag erkänna att jag tekniskt sätt kände mig fullständigt vilsen, framförallt i arbetet
med hemsidan. Men med lite tålamod, envishet och självkänsla så gick det vägen och jag kunde på så
sätt avlasta mycket arbete som tidigare enbart fallit på en anställd.

Sverigefrämjande projekt
Arbetet med Sverigefrämjandet har varit intensivt och jag har i en arbetsgrupp tillsammans med
ytterliggare 2 anställda drivit i hamn en mängd projekt, deltagit i oändligt många möten och spenderat
otaliga timmar på kommunikation mellan olika enheter genom telefon och mail. Detta har varit ett
arbete som kräver mycket jobb men vars arbetsbelastning många gånger kan vara svårt att uttyda. När

3
PIK – Utrikesdepartementets Press, Information och Kommunikationsavdelning



det kommer till nordiska projekt ska fyra fullständigt självständiga ambassader lyckas enas kring en sak
vilket ibland kan innebära vissa svårigheter både regelmässigt och erfarenhetsmässigt utifrån hur
4
ambassaderna är vana vid att arbeta. Ett exempel på ett sånt projekt var klimatkarikatyrerna: en
utställning om miljö och klimat av nordiska karikatyrkonstnärer i Brasilias bussterminal och flygplats.
Vid rena Sverigefrämjande projekt såsom svensk
filmsatsning i landet så är det fortfarande flera parter som
ska klaffa. Lokalansvarig, media, distribution och inbjudan
till allmänheten osv. Trots mycket jobb är detta
arbetsområde ett av dem som ligger mig varmast om
hjärtat. Det är ingen tvekan om att erfarenheterna ifrån
min tid på biståndsorganisationen SOHI i Argentina
underlättade arbetet mycket. Där ingick det nämligen både att arbeta med Sverigebesök samt en nära
kommunikation med Sverigekontoret.

5
Studentutbytesmässan Expobelta i São Paulo i mars
I mars månad deltog ambassaden vid SI:s vägnar i en
studentmässa i São Paulo. Jag och två kollegor åkte er och talade
oss varma för varför det lönar sig att studera i Sverige. Här kom
både portugisiskakunskaperna såsom de studietiden vid olika
universitet väl till pass i argumenteringen.

Statsministerbesök i maj
6
I maj månad besökte statsminister Fredrik Reinfeldt för första gången under sin mandatperiod
Brasilien. Besöket innebar månader av
planering för att få alla detaljer på plats och
lyckas skapa ett effektivt
företagandefokuserat program för
statsministern själv, hans officiella delegation
och företagsdelegationen. Jag arbetade med
en mängd praktiska detaljer kring besöket såsom pressrapportering, mottagningar, middagsbjudningar
på residenset för nyckelpersoner, logistik och säkerhetsplanering.



4
Foto Klimatkarikatyrer: Sonja Ayeb-Karlsson (Februari 2011)
5
Foto ExpoBelta 2011 Studentmässa i São Paulo: Pierre Liljefeldt (Mars 2011)
6
Foto Fredrik Reinfeldt möter Dilma Rousseff: Roberto Stuckert Filho (Maj 2011)



Barnagaseminarium i brasilianska kongressen i kombination med drottningbesöket i maj
7
Samma vecka som statsministern besökte Brasilien fanns också HMD Silvia på plats både av privata
skäl då drottningen har familj i landet samt som organisationsgrundare av Childhood. I samband med
drottningens besök arrangerade ambassaden bestående av mig och
en kollega tillsammans med SEDH (Ministeriet för Mänskliga
Rättigheter) ett barnagasemniarium i det brasilianska
kongresshuset med anledning av lagförslaget mot barnaga som
lades fram under president Lulas mandatperiod. Nyckelpersoner
till seminariet flögs in såväl ifrån Sverige, USA såsom Venezuela, Costa Rica och Uruguay (de tre länder
i Sydamerika som röstat igenom förbud mot
barnaga). Seminariet möttes av stor medial
uppmärksamhet. Målet var att öppna upp för en
diskussion i landet vilket lyckades på flera plan.
Seminariet innebar mycket förarbete. Jag
ansvarade ensam för logistik med flyg och
boende, höll samman flera viktiga kontakter,
kontrollerade deltagandelistan och ordnade med översättning och budget. Seminariet
8
kom att bli mitt
sista stora projekt och med all sannolikhet det projekt som krävde mest enskilt ansvar av mig under
praktikperioden vid ambassaden.

Övrigt
Detta är ett utkast av de huvudsakliga arbetsuppgifter jag haft under min praktiktid vid svenska
ambassaden i Brasilia. Förutom dem har jag också haft arbetsuppgifter som faller inom den konsulära
och exportfrämjande sektorn. Att redogöra för samliga arbetsuppgifter ryms dock inte i praktikrapport
av denna storlek.

Jag känner själv att jag har fått ta ett stort individuellt ansvar i mitt arbete här på ambassaden då
praktiken inneburit mycket självständigt arbete. Ambassader har en begränsad personalstyrka vilket gör
att min roll främst har varit att avlasta inte bara min handledare utan samtliga arbetande på ambassaden
genom att de delegerat arbete som annars inte skulle hinnas med. Detta kräver också en hel del av
praktikanten på plats. Att göra praktik på en ambassad i början av sin utbildning är varken någonting
som jag skulle rekommendera eller som accepteras av myndigheten. Jag menar att faktumet att jag
redan fullgjort tre examen och dessutom ytterliggare en praktik underlättade mycket i avseendet. För att

7
Foto: HMD Silvia på väg till Barnagaseminarium i brasilianska kongressen: David Ribeiro (Maj 2011)

8
Foto: Öppningscermoni Barnagaseminarium i brasilianska kongressen: David Ribeiro (Maj 2011)



hänvisa till min handledares syn på praktiktiden: ”du påbörjar praktiken som praktikant men förväntas avsluta
den som fullärd handläggare”. Jag har därav också känt mig som en del i arbetsstyrkan snarare än någon
som står vid sidan om. Dessutom tror jag både att min utbildningsinriktning och min person tillfört
mycket till gruppen. Det är både en uppfattning jag själv har och som förmedlats till mig under
praktiktiden.


Arbetsplatsens kultur

Ambassaden som arbetsplats och diplomatvärlden rymmer med allra högsta grad ett kulturellt nätverk
och värderingsregler. Diplomati är den utrikespolitiska verksamhet som binder samman den enskilda
staten på en mellanstatlig nivå. Det övergripande syftet med diplomati är att lösa internationella
konflikter på fredlig väg eller att i förebyggande syfte främja de utrikespolitiska relationerna. Ett
intressant begrepp i relation till arbetsplatsens kultur är således nationell identitet.

Svensk kultur på svenska ambassaden
Om nationen uppfattas som en konstruktion av ett ”vi” utifrån en kollektiv gemenskap så innebär en
nationell identitet också en avgränsning ifrån ett ”dem”. ”Den andre” blir på så sätt en förutsättning för
en nationell identitet då den påvisar gränser och framträder egentligen först i skapelsen och
reproduktionen av ett nationellt kollektiv. I kategoriseringen av ”den andre” framträder vi:ets
egenskaper då beskrivningen av ”den andre” fastställer vad vi:et inte representerar. Skapandet av en
identitet är på så sätt en ständigt verksam process vilken produceras i relation till en motpol (Bankier
2001:34-36). Begreppet nationell identitet och reproduktionen av denna är extra intressant i relation till
diplomati och ambassader. En ambassad är en statbyggnad som inte bara representerar utan faktisk
innebär en nation i en nation. Inom ambassadens gränser befinner jag mig på svensk mark även om den
är placerad i Brasilien. Det är i allra högsta grad här kollektivet som skapar nationen. Reproduktionen
av vad som innefattas i svensk kultur och svensk nationell identitet känns också förstärkt eller starkt
representerad för att påminna de svenska kollegorna om var det befinner sig. Ett talande exempel är
alla tavlor som hänger uppe ifrån Svenska Institutet på röda stugor, skärgårdar, luciatåg och älgar
vandrande över snölandskap. Dessa tavlor innehåller bilder och motiv som också förmedlas via
ambassaden i Sverigefrämjande syfte genom broschyrer och roll up:s vilka delas ut och används under
olika Sverigefrämjande event.

Ett annat exempel är den dagliga fikapausen klockan 10.00 där man plockar stora pluspoäng genom att
bjuda kollegorna på kanelbullar eller dammsugare. Det är en harmonisk och vacker bild som
reproduceras av Sverige och jag själv känner många gånger hur jag finner mig mer svensk här än vad jag
gör i Sverige. Denna fenomen kallas ”romantisering av hemlandet” då man befinner sig utanför



nationsgränserna och har bland annat undersökts i en studie av chilenare boende i Sverige (Lindqvist
1991). Nästintill alla samtalsämnen relationeras till Sverige om det så är ”på svenska heter det…” eller ”i
Sverige har vi…”. Svensk nationell identitet skapas genom en reproducering av ”den andre”. Genom att
relationera sin identitet till en annan identitet som i detta fall blir den brasilianska så fastställs vad som
är svenskt och vad som ryms inom svensk identitet. Om beskrivningen av ”den andre” är
stereotypiseande eller inte är såldes inte det viktigaste. All beskrivning av ”den andre” fungerar
stärkande och producerande av den egna identiteten (Lebow 2008:488-489).

Olika aspekter på ambassadens arbetsfunktion
Ett syfte med verksamheten på ambassaden är ekonomisk och politisk bevakning av utplaceringslandet.
Detta är ytterliggare ett exempel på hur ambassaden fungerar som en liten svensk oas i värdlandet
ihopkopplad till statshuvudet. För att gå vidare till ytterligare ett intressant begrepp tänker jag ta upp
nationell diskurs. Detta begrepp hör ihop med begreppet nationell identitet men det ger också en
tydligare överblick till arbetsplatsens funktion och är också den faktiska förklaringen till ambassadens
existens. Om det inte fanns en uppdelning av världen i nationer så skulle mest sannolikt inte
ambassader inte heller finnas. De hade åtminstone inte existerat några ”svenska”, ”franska” eller
”argentinska” ambassader. Inom den nationella diskursen så verkar det nationella som ett bestämt
föreställningssätt att betrakta världen genom och är ett sätt att tillskriva denna mening. Struktureringen
av en värld uppbyggd av avgränsande nationalstater med olika kultur är ett sätt att kategoriserar denna.
Denna diskursiva konstruktion bildar således en verksam kollektiv sanning för ”vi:et” vilken styr dess
handlingar, tankar och subjektiva beskrivningar (Winther Jorgensen & Phillips 2000:kapitel 6). En
annan intressant arbetsuppgift ambassaden innehar i relation till den nationella diskursen är att hjälpa
svenskar i nöd samt migrations och konsulära ärenden. På detta sätt agerar ambassaden både skyddsnät
för de nationella medborgare som befinner sig utanför nationen samt som mellanhand för de
människor som av olika anledningar ”vill bli” eller vill ”prova på” att leva som svenska medborgare
inom den svenska samhällskonstruktionen.

I verket ”Nation and Narration” redogör Homi Bhabha för nationsprojektet då han menar att nationen
skapas av den mänskliga viljan. Det är således inte främst avgränsningen av religion, etnicitet, språk eller
geografiskt läge som är det viktigaste i att skapa en nation utan den mänskliga viljan (Yates 1991:439).
Att förstå nationen som en diskursiv konstruktion innebär att folket eller ”vi:et” är de som skapar
denna. En ambassad är ett utmärkt exempel på hur det är den mänskliga viljan som skapar nationen då
en ambassad är en nation i nationen. Såsom världen ser ut idag och på grund av den aktuella
verklighetsbild vi lever i så anser jag att ambassadens arbete bygger på ett gott syfte. Jag tror dock
framtidsmässigt att ambassadens funktion i och med att världen både blir mer och mer global och



tekniskt utvecklad kommer att begränsas och kanske till och med försvinna inom vissa arbetsområden.
Men att i nuläget börja montera ner ambassader såsom världen ser ut tror jag ingen kommer att vinna
något på. Snarare behövs det fler ambassader för att på så sätt kunna binda samma världen i en
världsnation snarare är att splittra upp den i regioner eller nationsgrupper. Vågen av högerextremistiska
grupper och främlighetsfientlighet som vi ser idag i Europa motverkas enbart genom ökad
internationell medvetenhet och närmare relationer mellan världnationerna. Likväl skulle man kunna
säga att ambassaden inte bara främjar relationerna mellan länderna utan snarare är en del i att
reproducerar den redan existerande uppdelningen. Genom att den reproducerar en uppdelning av
välden i nationer så verkar den på så sätt också särskiljande och uppdelande. Jag tror personligen att det
första utfallet är det starkare men det finns säkert dem som snarare skulle hävda det motsatta.

Rent praktiskt skulle ambassadsfunktionen förbättras och dess arbetsbörda minska om man exempelvis
valde att flytta delar av migrationsarbetet ut på nätet. Att flytta ut åtminstone den första delen av
ansökningsfasen av visum, pass och uppehållstillstånd till ett elektroniskt system i stil med det som
redan finns upprättat i flera andra nationer tror jag man skulle tjäna mycket på. Intresset för människor
att åka till Sverige för att studera eller arbeta skulle troligen öka genom att tillgängligheten blev större.
Dessutom skulle det underlätta arbetsbördan avsevärt för migrationsavdelningen här på ambassaden
som i slutändan ändå tvingas registrera ansökningarna elektroniskt. Som det ser ut nuläget har istället
stora delar av migrationsdelen gällande exempelvis pass- och uppehållstillstånd flyttats ifrån konsulaten
runt om i landet tillbaka till ambassaden vilket gör att människor i ett land som Brasilien tvingas resa
långa sträckor för att komma till huvudstaden.

Ambassadsspråk
Diplomati grundas på dialoger och överenskommelser. Begreppet kommer ifrån det grekiska ordet
diploma (vika ihop) vilket var ett certifikat på fullgjorda studier, i Romariket var innebörden av samma
begrepp ett pass eller en resehandling som sedan kom att utvecklas till att även innefatta fördrag och
andra officiella dokument. För att välja två centrala begrepp i ambassadsvärlden så väljer jag avtal och
krypto. Ett avtal är en överenskommelse som skapar ett rättsförhållande mellan två parter. Ett skriftligt
avtal kallas också många gånger för ett kontrakt och ett avtal inom internationell rätt kallas traktat. En
stor del av ambassadens arbete går ut på att upprätta olika typer av avtal mellan nationer. De kan röra
alltifrån rättsliga angelägenheter såsom utlämning av frihetsberövade medborgare till ekonomiska
samarbetsplaner. Ett avtal kan innebära ensidigt eller ömsesidigt förpliktande. Skillnaden mellan dessa
är ifall det bara är den ena eller båda parter skall utge något. Överenskommelser både genom avtal men
också muntliga sådana skulle man kunna säga är ett begrepp som förenar hela diplomat- eller
ambassadsvärlden. Att enas, komma överens eller agera ”diplomatiskt” är logiken som hela



verksamheten bygger på. Att lösa eller kanske snarare undvika och motarbeta konflikter är som vi redan
sagt precis vad diplomati innebär.

Krypto är egentligen någonting som ger sken av att vara någonting som det inte är eller döljer sin
verkliga innebörd. Det finns två olika system när man använder sig av för att kryptera text: kod eller
chiffer. Ett kodsystem bygger på ett överrenskommet sätt att ersätta vissa bokstäver, ord eller
meningar. Chifferkrytering däremot omvandlar en serie text eller bitar till en annan. Chifferkryptering är
en metod som gör att kryptotext eller chiffertext skriven i klartext alltså blir oförstålig för utomstående.
För att kunna dekryptera en chiffertext använder man sig av en chiffernyckel. Det senare systemet är
således det som ambassaden använder sig av för att skicka in känslig information till
Utrikesdepartementet och dess regering. Sådan information går genom en kryptomaskin som finns på
ambassaden. I talspråk på ambassaden hänvisar man ofta enbart till krypto för kryptotext, såsom ”jag
behöver skicka iväg ett krypto”. Exempel på ett känsligt ämne utan att gå in på detaljer då det skulle bryta
mot ambassadens sekretessbestämmelser skulle kunna vara information som rör internationella affärer
då det finns flera nationer som konkurrerar. En sådan konkurrens om att sälja en specifik vara i relation
till det aktuella landet skulle exempelvis kunna vara diskussionerna kring den eventuella Gripen-affären
där Brasilien förutom Sverige också varit i kontakt med USA och Frankrike angående jaktplan.

Social kultur på ambassaden
Ambassaden är i allra högsta grad utformad av sociala regler och olika kulturella koder. Klädkoden är
kontorsklädsel där fredagen som är halvdag innebär ”casual friday” då man tillåts gå lite ledigare klädd.
Vid möten utanför ambassaden höjs klädkoden ytterliggare en nivå då man förväntas bära full kostym
eller liknande. Personligen såg jag till att hellre alltid vara överklädd än underklädd och kom aldrig till
arbetsplatsen i gympaskor, jeans eller t-shirt även om mina arbetskollegor vissa mötesfria arbetsdagar
kunde komma till jobbet i något av dessa plagg. Det finns också en varierande acceptans gentemot vad
man tillåts bära och inte. Kvinnor kan exempelvis gå på möten eller mottagningar och komma undan
med halvkostym eller en snygg klänning. En praktikant som kom till jobbet i jeans får lätt en tillsägning
eller påminnelse om klädkoden medans man kunde se genom fingrarna om en diplomat kom till jobbet
i samma klädsel. Sociala regler går också att uttyda på arbetsplatsen. Det är en arbetsplats med anställda
på en hög utbildningsnivå vilket man möter i valet av samtalsämnen både i fikapausen och småprat
mellan kollegor då man möts i korridoren. Hög allmänutbildning, ständigt uppdaterad kring vad som
rör sig i media och sunda åsikter. Men sunda åsikter menar jag att det är svårt att träffa på en diplomat
som presenterar extremistiska eller mycket starka åsikter åt något håll. Varken politiskt, religiöst eller
normativt. En annan viktig kunskap bland de anställda på ambassaden är höga språkkunskaper i flera



olika språk. Förutom en god grammatisk och språklig grund i det svenska språket vilket uttrycks både i
rapporter och muntliga presentationer så förväntas man åtminstone behärska två övriga språk. Engelska
är ett av arbetsspråken då majoriteten av ambassadens möten förs på detta språk eftersom flera av de
lokalanställda har brasilianskt ursprung. Goda kunskaper i portugisiska och gärna även franska eller
spanska eller annat språk är en meriterande egenskap. Många gånger väljer man att tala portugisiska
även om kunskaperna inom språket kan vara mycket begränsade av olika anledningar såsom att man
precis utstationerats på ambassaden och inte studerat språket tidigare. Detta ser jag som ett sätt att
agera inkluderande och på så sätt stärka den kollektiva gemenskapen i gruppen.

Det är en tydlig balansgång mellan stoltheten och representationen av en svensk identitet och en
internationell eller global identitet. Den nationella diskursen som vi tidigare nämnt uppfattar jag som en
konstruktion utifrån en positiv mening. Det vill säga att människan är en del i dess skapelse. Människan
som aktiv aktör i den diskursiva skapelsen och dess reproduktion grundas inte på en individuell utan
snarare på en kollektiv basis. En ensam individ varken vill eller kan rubba dess process eftersom denna
fungerar som en vardaglig trygghet genom sin upprepande struktur. Stuart Hall ser diskursen som ett
språkets kropp. Inom denna framställs en viss typ av kunskap vilken sedan via en gemensam
överenskommelse skapar en kollektiv förståelse kring uppfattningen av individen, kollektivet och
världen (Hall 1992:291). Den språkliga kommunikationen som jag i detta stycke tagit upp år således
precis sådan. Ett sätt att skapa och reproducera en identitet. Genom att skifta i vilket språk man väljer
att uttrycka sig på kan man både agera inkluderande eller exkluderande och således stärka antingen de
nationell eller internationell identitet.

Yrkesrollen
Vi har redan berört ambassadens yrkesroll ganska ingående men vi ska ändå komplettera med ett stycke
som förtydligar rollen och visar på eventuell problematik. Allt sedan de första stadsstaterna för
årtusenden sedan så har diplomati praktiserats. Det är först och främst för särskilda förhandlingar som
diplomater sänts ut och diplomaterna förväntas återvända till sin regering omedelbart efter avslutat
uppdrag. Vanligen var diplomater släktingar till statsöverhuvudet eller på annat sätt av hög position i
syfte att ge dem legitimitet och auktoritet när de förhandlade med den andra staten.

Att bli diplomat är svårt och kräver en hel del av dig som individ både personlighetsmässigt och
kunskapsmässigt. En väg men också den svåraste att gå är att söka sig till Utrikesförvaltningens
Diplomatprogram. Programmet genomförs för att rekrytera diplomater där uttagningsprocessen är
oerhört svår. Beroende på behovet startar processen under årets början men anser



Utrikesdepartementet att man klarar sig med de diplomater man har så rekryterar man inte alls.
Rekryteringen börjar men en ansökningsprocess där man för att gå vidare till det skriftliga provet måste
uppfylla en mängd kriterier
9
: ”Vara svensk medborgare. Ha goda kunskaper i svenska, engelska och ett tredje
språk. Avslutad kandidatexamen i ett relevant utbildningsområde. Inneha körkort, ha spenderat mist 6 månader
utomlands i arbete eller studier samt helt vara kring 25års ålder.” Det är enkelt att räkna ut att man för att ens
kunna ansöka måste ha använt åren efter gymnasiestudierna i ett och samma syfte. Går man sedan
vidare till det skriftliga provet så innebär detta en del som kontrollerar allmänbildning och ytterliggare
en del som kontrollerar språkkunskaper. Mycket få ansökande går vidare ifrån det skriftliga provet till
slutintervjuerna och mer eller mindre 10 personer antas sedan till programmet. Många gånger spelar det
valfria språket en stor roll. I nuläget eftersöker man exempelvis personer med språkkunskaper i arabiska
och mandarin. Diplomatyrket kan ses lite som ett elityrke såsom flygpilot eller astronaut. Det gäller att
en ha hög social kompetens, ett enormt språksinne och vara flexibel både kulturellt och familjemässigt.
Det är ett krav att man accepterar att arbeta 3-4år i samtliga stationeringsländer. En person som inte
kan tänka sig ett framtida liv utanför Sveriges gränser bör således inte söka sig till diplomatyrket
eftersom det är svårt om inte omöjligt att genomföra en hel yrkeskarriär inom UTRIKESförvaltningen
på UTRIKESdepartementet i Stockholm.

Attityd gentemot omvärlden
En diplomat bör som jag redan nämnt besitta en öppen attityd gentemot omvärlden, olika kulturer och
nationer. En intressant komplexitet som jag under min utbildningstid studerat och skulle vilja beröra i
denna rapport är postkolonialism. Framförallt i relation till stationeringslandet Brasilien som vi befinner
oss i. Även om kolonialiseringen historiskt sett är ett avslutat kapitel så sitter ännu dess effekter kvar i
maktrelationerna vilka bland annat förmedlas i beskrivningarna. Dess konsekvenser fortlever och
påverkar ännu de politiska relationerna och därigenom skapas dessa sociala, ekonomiska och
emotionella ringar på vattnet (Treacher 2005:45). En postkolonialistisk beskrivning som ofta
återkommer inom teoribildningen är av bristen på kunskap eller utveckling i ett före detta kolonialiserat
land. Ur ett postkolonialt teoriperspektiv produceras en dikotomi som refererar till det koloniala
barnets inkapabilitet om att klara sig själv men även till hur den forna kolonialmakten känner en
föräldrabörda gentemot de tidigare kolonierna. Utifrån föreställningen av nationen som en
familjekonstellation så applicerades denna även på kolonialmakterna. En föräldraplikt där
kolonialmakten tvingas se efter sina civilisationsmässigt underutvecklade kolonier reproducerar en bild
där före detta kolonier framställdes som ett barn till kolonialisationslandet (Lomba 2005:213-216).
Sverige var aldrig som Spanien, Portugal, England och Frankrike en del i att kolonialisera Afrika, Asien
eller Sydamerika men många gånger hävdar teoretiker inom teoribildningen att den postkolonialistiska

9
Se http://www.regeringen.se/sb/d/1475/a/39401 för mer information om Diplomatprogrammet.



attityden spridit sig till hela den västerländska kulturen där det exempelvis i USA som en gång
kolonialiserades finns postkoloniala makthierarkier och uttryck gentemot sydamerikanska och
afrikanska före detta kolonialiserade länder. Brasilien kolonialiserades av Portugal och är idag sedan
1822 en självständig stat. Men i arbetet vid ambassaden kunde både jag själv och andra anställda ibland
känna en rädsla, ifrågasätta och fundera över ifall ett visst arbete eller arbetsprojekt skulle kunna
uppfattas som eller kanske rent av bygga på postkoloniala maktrelationer. Ett exempel skulle kunna
vara Sverigefrämjandearbetet eller planerandet av Barnagaseminariet i maj månad som var endel i att
dela med sig av Sveriges och andra länders arbete och lagstadga där barnaga är förbjudet. Ambassaden
mottog också viss kritik dock många gånger ifrån mycket extrema ställningstagare om att Sverige skulle
komma till Brasilien för att applicera sina värderingar och sin kultur på landet. Detta löste vi genom att
de tre nationer i Sydamerika som redan infört ett förbud mot barnaga också fick finnas på plats. Jag
menar att genom att ha representanter på plats ifrån Venezuela, Costa Rica och Uruguay så
presenterade vi ett seminarium som inte grundades på en postkolonialistisk makthierarki som jag är
stolt över att ha varit delaktig i att genomföra. Det s...