Projektarbete Berlinmuren och Västbanksbarriären - En jämförelse

5 röster
16518 visningar
uppladdat: 2008-11-01
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Berlinmuren och Västbanksbarriären

En jämförelse –

Ett arbete av: Andreas Rittwage, SP3e
Ämne: Projektarbete, 100p
Datum: VT 2008
Handledare: UN, J-FB
Skola: De Geergymnasiet, Norrköping
Sammanfattning

Sedan flera tusentals år när människan lärde sig att bygga genom att lägga flera stenar på varandra, har hon byggt sina egna boningar. Men med den kunskapen började hon även förstå att man kunde göra fler saker än att bara bygga hus. Hon träffade andra från sin art, men tyckte inte som de gjorde. Hon lärde sig att bygga murar.

Människorna har byggt flera tusentals olika murar genom tiderna. Men vissa av dem har varit så enorma i betydelse att deras existens satte sig fast i våra minnen. Vi pratar, funderar och diskuterar fortfarande om dessa murar och deras innebörd. Det gör vi, för att minnena som dessa murar frammanar i oss inte bara går att glömma, utan skapade ett djupt intryck på oss då och idag.

Två mycket betydelsefulla murar i världen är Berlinmuren och Västbanksbarriären.
Projektarbetet ”Berlinmuren och Västbanksbarriären – En jämförelse” handlar om just dessa två. Mitt arbete är en undersökande utredning om dessa två barriärer. Det innehåller en sammanfattande beskrivning om varje mur/barriär och som undersöks därefter med hjälp av ett antal frågeställningar kring dess existens och innebörd för människorna boende vid barriären, och dess betydelse för världen utanför området.
Sist i arbetet jämförs båda barriärer med hjälp av svaren till frågeställningarna för att hitta likheter och/eller skillnader med och mellan dem.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1.INLEDNING 1
1.1.Bakgrund 1
1.2.SYFTE 1
1.3.FRÅGESTÄLLNINGAR 1
1.4.AVGRÄNSNINGAR 1
1.5.MATERIAL 1
1.6.METOD 1
2. Sammanfattning 2
3.1 INLEDNING 3
1.1BAKGRUND 3
1.2SYFTE 3
1.3FRÅGESTÄLLNINGAR 4
1.4AVGRÄNSNINGAR 4
1.5MATERIAL 4
1.6METOD 4
4.2 AVHANDLING 5
5.3 ANALYS 23
6.4 VÄRDERING AV ARBETET 24

BILAGOR:

1. E-postmeddelande av Kerstin Furubrant
2. E-postmeddelande av Evelyn Gottlieb
3. Bifogad fil till meddelandet

1INLEDNING
1.1BAKGRUND

Jag har valt att jämföra Berlinmuren och Västbanksbarriären, eftersom båda barriärer är bra exempel på moderna konflikter som ledde till att man uppförde en mur för att distansera sig från en konflikt.
1.2SYFTE

Syftet med arbetet är att undersöka Berlinmuren och Västbanksbarriären. Det ges en historisk beskrivning till varför barriärerna byggdes. I slutet jämförs och analyseras dem.

1.3FRÅGESTÄLLNINGAR

1.Varför byggdes denna mur eller vad bidrog till detta?
2.Hur reagerade befolkningen kring barriären, och yttervärlden på bygget?
3.Var politiska skäl involverade?
4.Hur lever befolkningen vid barriären och hur hanterar de situationen?
5.Finns det omdiskuterade uppgifter om barriären?
6.Vad bidrog till att muren revs? (Berlinmuren)
7.Vilka följder hade detta och hur berörde detta folket? (Berlinmuren)
8.Vilka ”kvarvarande, mentala murar” finns inuti människorna när muren revs? (Berlinmuren)
9.Vad är nödvändigt för att barriären kommer rivas? (Västbanksbarriären)

1.4AVGRÄNSNINGAR

När jag pratar om både Berlinmuren och Västbanksbarriären kommer jag beteckna dessa som barriärer, eftersom Västbanksbarriären bara delvis består av betongmur, och därför inte kan kallas helt för en mur. På de ställena i texten, där båda beskrivas som ”murar”, gjorde jag detta på grund av brist på adekvata beteckningar.
Jag tar endast upp muren i Berlin, inte gränsen mellan Väst- och Östtyskland.
Jag skriver huvudsakligen om Västbanksbarriären, och försöker därför utelämna gränsen till Gazaremsan. På de ställen där Gazaremsan nämns, gjordes det för att läsaren skulle få en historisk inblick i bygget av Västbanksbarriären.

1.5MATERIAL

Från början hade jag tänkt använda mig bredvid Internet, även av litteraturkällor som exempelvis böcker. Men det blev inte så. Det materialet som användes för att sammanställa detta arbete består av Internetkällor, en tidningsartikel, två e-postmeddelanden och tre intervjupersoner.

1
1.6METOD

Jag har tagit varsin barriär för sig. När jag undersökte respektive barriär försökte jag först hitta pålitlig information. Den lästes igenom och bearbetades därefter. De intressanta och relevanta informationerna använde jag för att sammanställa en kort sammanfattning om respektive barriär. Därefter letade jag efter ytterligare information och gjorde undersökningar, när varje frågeställning skulle besvaras. Jag var noggrann med att hitta helst objektiv fakta, men ibland även flera olika subjektiva åsikter.
Sist gjorde jag en sammanfattande jämförelse av båda barriärer, som beskrivs i fem olika punkter.

2
AVHANDLING

2.1 Teoridel

2.1.1 Berlinmuren

Berlinmuren som på tyska heter Berliner Mauer var en mur som användes som begränsning mellan dåtidens Väst- och Östberlin. Den började byggas den 13 augusti 1961 och lades officiellt ner den 9 september 1989. Den var och är ännu en stark symbol för det kalla kriget som härskade i Europa efter 2: a världskriget.

Muren var en dubbelmur som gick mestadels genom centrala Berlin. Hus och andra byggnader som var för nära gränsen fick sprängas bort efter att invånarna tvångsplacerades på andra ställen. Muren var skyddad genom ett flertal olika militära säkerhetsanordningar. Till dessa räknades bland andra taggtrådshinder, diken, stridsvagnshinder, kontrollvägar utmed muren, och vakttorn. Ända till slutet av 1980-talet användes runt 1000 vakthundar vid gränsen. Enligt uppgifter från ”Ministerium für Staatssicherheit” som publicerades 1989 såg murens befästning ut så här1:
41,91 km gränsmur ”75” som var 3.6m hög
58,95 km gränsmur av betongplattor som var 3.4m hög
68,42 km staket av ståltrådsnät som avgränsning av den främre gränsdelen, 2.9 m hög 161 km belysning vid muren
113,85 km GSSZ, gränssignalerande avspärrningsstaket, höjd 2-3m
186 vakttorn
31 Organiserings- och observeringstorn (Führungsstellen)

3
I slutet av 1980-talet bestod muren på DDR: s sida av en del andra tillägg som bland andra:

Signalanläggningar på marken som utlöste alarm vid beröring
Gränsstaket av metall med taggtråd och signaltråd, höjd över 2m
På vissa ställen ”hundvägar/anläggningar”, där tränade Schäferhundar kunde röra sig fritt, men fastkedjad i en viss area.
Hinderdiken och stridsvagnshinder (Tschechenigel/ Tjeckiska igelkottar)
Vägar för soldatavlösning och för att få fram förstärkning (Kolonnenweg)
Vakttorn (fram till 1989 totalt 302 st), delvis utrustade med strålkastare

Gränsen mellan Väst- och Östberlin var 156,4 km lång. Gränsen i Östberlin var 43,7 km lång, och gränsen kring Västberlin som låg i området Potsdam hade en längd av 63,8 km.
Avståndet mellan gränsområdena var mellan 30 till 500 meter. Minor och automatiska skytteanläggningar fanns inte vid Berlinmuren.

Gränsskyddet utgjordes i Västberlin av gränspoliser. Även i DDR användes sådana i början av 1960-talet. Dessa anslöts dock senare till ”Grenztruppen der DDR” (DDR:s gränstrupper) som var den militära formen av gränsskyddet. Ministerium für Staatssicherheit publicerade 1989 att 11 500 soldater och 500 civila servicepersonalenheter utgjorde ”Grenzkommando Mitte” som patrullerade vid gränsen till Västberlin. Kommandot bestod bredvid staben i Berlin-Karlshorst av sju gränsregementen. Varje regemente hade 5 gränskompanier. Dessutom kunde regementena även bestå av ett pionjärs - (bygg-), nyhets-, och transportkompani, granatkastar-, och artilleribatteri och en informations- (spanings-) och eldkastarpluton. Regementena hade även en grupp polishundar och eventuellt även ett ”båtkompani” och säkerhetsplutoner - eller kompanier för gränsövergångarna.

Grenzkommando Mitte hade tillgång till över 567 pansrade transportfordon, 48 granatkastare, 48 stridsvagnsförsvarande kanoner och 114 eldkastare. Därutöver fanns det även 156 pansrade fordon och 2295 motorfordon. Dessutom användes runt 992 polishundar.

På vanliga dagar patrullerade kring 2300 soldater vid och nära gränsen. Vid så kallad förstärkt gränssäkerhet (”verstärkter Grezsicherung”) ökades antalet till 2500 och kunde även utökas vid speciella omständigheter.

Frågeställningar

2.1.1.1 Varför byggdes denna barriär eller vad bidrog till detta?

Efter andra världskriget blev Tyskland uppdelad i fyra sektorer som var och en kontrollerades av antingen Storbritannien, Frankrike, USA eller Sovjetunionen. Samtidigt blev även Berlin uppdelad i fyra avgränsade områden. Så småningom började kalla kriget utveckla sig och Berlin blev en central punkt i kampen mellan båda sidornas underrättelsetjänster.
4
Den kända Berlin-blockaden 1948 utgjorde den första stora krisen för Sovjet.2 Den 20 juni 1948 startades en valutareform av de tre västmakterna. Den skulle ersätta den gamla Reichsmark. Detta gjordes, eftersom de fyra segermakterna efter flera års diskussioner inte kunde ena sig om en enhetlig valuta, då deras ekonomipolitiska ideologier var för olika. Den 23 juni anordnade Sovjet en egen valutaändring, eftersom Reichsmark skulle bli värdelös när DM infördes i Västberlin. När västmakterna meddelade införandet av västtyska DM i Västberlin kontrade Sovjet med blockaden som skulle bojkotta västsidan. Elnätet till Västberlin kapades och försörjningstrafiken mellan sidorna avbröts. Ändå kunde folk och spårvagnar fortfarande passera gränserna obehindrat. Kontrollrat (kontrollrådet) av alliansmakterna som tidigare tillsammans med sovjetmakten styrde och administrerade Berlin, drog sig tillbaka ur ”Gemeinsames Berliner Magistrat” (det gemensamma berlinska magistratet) och grundade ”Berliner Senat” i Västberlin.

Valutaändringarna påverkade stadens ekonomisystem rejält. Stadsborna som tjänade västpengar kunde passera gränsen för att billigt handla varor i Östberlin. Förhållandet mellan västtyska och östtyska Mark var 1:4. Detta skadade den socialistiska planekonomin. Även på västsidan fick man problem. Genom blockaden varor inte längre skickas till Västberlin. Den 25 juni startades ”Die Luftbrücke” (luftbron). Den organiserades av militärguvernören för den amerikanska sektorn general Lucius D. Gray. Detta innebar att flygplan skickades från Västtyskland till Västberlin för att leverera varor och material. Dessa åtgärder kallades operation Vittles (USA) och operation Plain Fare. Den 12 maj 1949 upphävdes blockaden av Sovjet, eftersom man ansåg att luftbron försörjde Västberlin tillräckligt. Detta skedde genom det kända ”Jessup-Malik-avtalet”. Genom luftbron som pågick från juni 1948 till maj 1949 omkom 78 människor, varav åtta tyskar i flygolyckor och flygkrasch.

Den 23 maj 1949 utropades den Västtyska staten Bundesrepublik Deutschland (BRD) och den 7 oktober samma år ”die Deutsche Demokratische Republik” (DDR). Berlin förblev dock fortfarande den indelade staden som kontrollerades av de fyra ockupationsmakterna. Rent formellt var staden oberoende av de två tyska staterna, men det framgick tydligt att båda delar av Berlin formades till ”huvudstäderna” för vardera sidan. Västtyskland började utvecklas till en förbundsstat, till exempel genom att man anställde icke-röstberättigade representanter i Bundestag (förbundsdagen). Östberlin utropades till och med, mot det överenskomna avtalet, till DDR:s huvudstad.

Mellan åren 1949 och 1961 emigrerade uppemot 2.6 miljoner människor från DDR och Östberlin till Västtyskland. 1952 stängdes gränsen till Västtyskland och man kunde bara passera med ett speciellt tillstånd. Enda sättet som återstod för att kunna flytta till Västtyskland var att man fortfarande kunde passera sektorsgränsen mellan Väst- och Östberlin. Den användes huvudsakligen för resa ut ur Östblocket. Detta gällde särskilt för polacker och tjecker, som såg en möjlighet att göra karriär utomlands. Det var huvudsakligen många välutbildade människor. Men även hantverkare och intellektuella såg sin chans på bra arbetstillfällen i Väst. Detta skulle skada och hota den östtyska ekonomin på lång sikt. Även ”Grenzgänger”, folk som jobbade och tjänade pengar i Västberlin, men bodde och handlade i Öst, bidrog till den rubbade planekonomin.
Så småningom började man reagera mot detta. I öst anställde man poliser som kontrollerade gatorna och trafiken för att spåra misstänkta ”republikflyktningar” och ”smugglare”.

Redan 1945 började man upprätta ”demarkationslinjer” (gränslinjer) mellan ockupationszonerna. Man reste gränsbom, vit-gula markeringspelare av trä och markerade gränsen på träd. Den 1 december 1946 insattes gränspolisen för första gången. Nu krävdes att man kunde visa fram ett ”Interzonen-Reisepass”3, som var ett resedokument som styrkte att man var berättigad att passera gränsen. På många ställen som vägar, övergångar och skogar restes de första gränsanläggningarna som exempelvis ståltrådshinder och barrikader. Den 11 december 1957 förbjöds emigration ur DDR. Straffen kunde bli upp till tre års ”Zuchthaus”4 (tukthus). Ett antal byråkratiska, och diplomatiska strider mellan Väst och Öst som exempelvis COCOM- embargon, försämrade relationerna och ökade distanseringen mellan de båda politiska blocken. Faktum var att de tillhörde två politiskt, ideologiskt, ekonomiskt och kulturellt olika sidor och de kolliderade med varandra vid Väst- och Östberlins gränser. Kalla kriget hade nått en ny höjdpunkt i Berlin.

Den 15 juni meddelade statsöverhuvud Walter Ulbricht i en intervju: ”Ingen tänker bygga en mur.” Knappt två månader senare, den 13 augusti 1961 stängdes sektorgränsen mellan Öst och Väst. Muren började byggas av gränspoliser och senare av byggtrupper. Dagen därpå stängdes Brandenburger Tor. Den 24 augusti förbjöds västberlinare att besöka Östberlin. En dag senare sköts den förste flyktingen, en 24-årig man, av en gränssoldat vid Humboldt-Hafen. Fram till murens fall 1989 byggdes och utvidgades muren stadigt. En viktig del var exempelvis ”Der Todesstreifen” (Dödsremsan). Detta var ett 100 meter brett område (ingenmansland) mellan murarna.

2.1.1.2 Hur reagerade befolkningen som lever kring barriären, och yttervärlden på bygget?

Naturligtvist var reaktionerna och åsikterna om bygget splittrade. Min pappa Manfred Rittwage berättade för mig om hans upplevelser när han fick veta att muren stängdes. Morgonen den 14 augusti låg han, tillsammans med 10 andra patienter på sjukhuset ”Christburger Straße”: ”En sjukvårdare kom in i salen och meddelade att gränsen hade stängts och att ingen längre kunde passera den. Vid den tiden pratade man inte om en mur än, utan man sa bara att gränsen stängdes. Därefter höll vi hela dagen på med att diskutera om gränsstängningen var bra eller inte. Sex av oss, inklusive mig själv, tyckte det var ett bra beslut. Vi argumenterade med att det hela tiden var två block (Blöcke: politiska parter) som inte kunde kooperera med varandra. Vi tyckte det var bra att den var stängd, för annars skulle de ekonomiska skadorna på vår sida bli enorma. De andra fem och sen även vårdaren, tyckte det var förskräckligt. De menade att det är omöjligt att tänka sig att dela en stad för evigt. Flera hade familjer och vänner på andra sidan. Många bodde i Öst men jobbade i Väst och viceversa. Det fanns alltså några som tyckte si och några som tyckte så.”
Min mentor Jan-Fredrik Bergliden berättade för mig vad han fick veta av hans östyska vänner: ”Flera äldre personer blev rädda för ett nytt krig.”
Tidningar och radiokanaler rapporterade flera dagar om muren och gränsstängningen.5 Titelbladet av västtidningen BILD var flera veckor inramad med ett taggtrådsmönster. På västsida satte man upp banderoller och högtalare som ”vädjade till Öst att inte skjuta på flyktingar”. Regeringen i Östtyskland däremot tycktes propagera för att gränsstängningen var något positivt, genom att bland annat publicera tidningsartiklar och radioprogram, som stödde byggandet av muren och dess syfte. Västregeringen tog det däremot lugnt. BRD: s förbundskansler Konrad Adenauer uppmanade den västtyska befolkningen dagen efter byggandet att förbli lugnt och avvaktande. Endast Västberlins borgmästare Willy Brandt protesterade emot muren, men tystnade dock också så småningom. Den dåvarande US-president John F. Kennedy propagerade för ”ett fritt Berlin”.6 Han medgav 1961: ”Ingen bra lösning, men tusen gånger bättre än krig.”

2.1.1.3 Var politiska skäl involverade?

Anledningen till att Berlinmuren byggdes var en blandning mellan både politiska och ekonomiska skäl. Den officiella motiveringen från DDR-sidan var ”för skyddet och välfärden av den socialistiska staten och det östtyska folket”. Faktum var att DDR vid den tiden hade ett helt annat politiskt system än vad BRD hade. Flera människor bodde och handlade i Östberlin till lågt pris, men jobbade i Väst för en bättre lön. Detta hotade planekonomin. Överlagda värvningar från västsidan av nyss utbildade östtyska intellektuella läkar-, forskar-, och fackstudenter skulle skada det framtida ekonomiska systemet. Flera embargon, bojkotter och (ofta omdiskuterade) spionagekonspirationer höjde den stadigt enerverade politiska och sociala pulsen, speciellt på östsidan. För att kunna upprätthålla systemet i Östtyskland var man praktiskt taget tvungen att stoppa detta massflöde mellan stadsdelarna. Slutligen skedde detta med att muren började byggas.

2.1.1.4 Hur levde befolkningen vid barriären och hur hanterade de situationen?

Hur folket på båda sidorna muren levde är ganska svårt att förklara, då många uppfattade situationen olika. De som var för muren sades ha levt ganska ”normalt” De andra som var emot muren, hade det på sätt och vis svårare. Efter byggandet av muren var många personer arbetslösa, då de inte längre kunde besöka andra sidan. Många människor var skilda från sina nära, familjer, släkt och vänner som bodde på respektive andra sidan. Den 17 december 1963 infördes ”Passierschein”-regleringen7 (passerarsedelreglering). Det innebar att västberlinare under begränsade omständigheter kunde besöka sin släkt i Östberlin.
Med tiden och framväxten av nya generationer steg missnöjet i DDR, speciellt bland den unga delen av folket. Den 7 oktober 1977 var det ”Tag der Republik” (republikdagen). Ett uppror som startades på Alexanderplatz, främst av tonåriga östberlinare, bidrog till hårda konflikter mellan ungdomar och polisen. Man krävde: ”Muren måste bort.” Upproret stoppades så småningom, men tre ungdomar omkom.
Önskan att lämna DDR och nå Västsidan var stark hos många invånare. Mellan åren 1961 och 89 dokumenterades uppemot 5000 flyktförsök. 3000 av dem misslyckades och detta ledde till arresteringar.

2.1.1.5 Finns det omdiskuterade uppgifter om barriären?

Det förmodligen mest omdiskuterade tema om Berlinmuren är det antalet dödsoffer vid muren. Antalet döda vid muren är varierande. Originalsiffran efter gränsöppningen 1989 var okänd och omtvistad, då nya siffror kontinuerligt rapporterades. År 2000 medgav den berlinska ”Staatsanwaltschaft” att antalet döda var kring 89.8 2004 hade siffran redan stigit till 238, men korrigerades av organisationen ”Arbeitsgemeinschaft 13. August” till 190. Hittills har föreningen ”Verein Berliner Mauer” och ”Zentrum für Zeithistorische Forschung Potsdam” (centrum för tidshistorisk forskning Potsdam”) jobbat med bland annat målet att fastställa det korrekta antalet döda vid muren. I ett mellanresultat som publicerades den åttonde augusti 2006 kunde man utesluta 62 olika fall från den (inom 18 år ökade) totala siffran 268, och hittade 125 fall där dödsfallen kunde bevisas med hjälp av historiska dokument. 123 av dessa offer har alla fått en minnesten vid Bernauer Straße i Berlin.
Många personer dog alltså av skott när de försökte fly över gränsen. Detta tema tas mer än ofta upp när Berlinmuren diskuteras i media. Det som dock nästan aldrig tas hänsyn till är hur många personer som egentligen emigrerade legalt ur DDR. Det är svårt att få tag i denna information, förmodligen för att man försöker dölja de positiva sidorna av Östtyskland och sovjetväldet. På sidan ddr-wissen.de9 kan man läsa att uppemot 556.541 östtyska invånare emigrerade legalt mellan åren 1961 till 1989. Detta innebar att mer än 19 000 människor årligen lämnade DDR och flyttade utomlands, ofta till BRD.
Ett annat omdiskuterat tema är att muren förtryckte människorna i och med att de inte kunde besöka sina familjemedlemmar på andra sidan. Det stämmer väl, dock kunde västberlinare efter reformdiskussioner om passeringsdokumentet ”Passierschein” i december 1963 besöka sina släktingar i Östberlin igen.
En sista fördom är att muren betecknades som ”antifascistisk skyddsvall” av SED-regeringen. Det är onekligen sant, dock blir namnet nuförtiden ofta betecknat som en ”propagandistisk-eufemistisk” (förskönande propaganda) beskrivning av muren, exempelvis av tyska Wikipedia10. Varför muren fick detta namn kunde jag inte reda ut. Däremot hittade jag gissningar från olika sidor som exempelvis www.geschichtsforum.de11, där frågan ”Varför hette muren just så?” besvarades på olika sätt. Den mest yttrade anledningen var att man inom DDR ansåg att fascismen var en extrem form av kapitalismen och att Östtyskland behövde skyddas från denna.

2.1.1.6 Vad bidrog till att muren revs?

Detta är ett mycket omdiskuterat tema. Vad som egentligen bidrog till murens fall bedöms olika av olika personer. Vissa menar att bygget av muren 1961 samtidigt var fallet av muren 1989, eftersom så många i Östtyskland revolterade emot systemet.12
Återigen andra anser att Gorbatjovs reformer ”Glasnost” (1985) och ”Perestrojka” (1987) och bildandet av den första fria fackföreningen i Polen 1989 var de avgörande punkterna. Många menar att Gorbatjovs val till Sovjetunionens ledare var början till östblockets fall. Sist men inte minst påstås att öppnandet av gränsen mellan Ungern och Österrike från och med den 23 augusti (officiellt 11 sep.) 1989 var den utlösande faktorn för järnridåns sammanbrott.13 Från tyska folkets sida kom otaliga protester och krav om en reformerad frihet av resandet mellan länderna. Den 9 november 1989 läste SED- medlemmen Günter Schabowski upp en kortfattad notis om en nyss bestämd reform om tillåtna besök av västtyskar i öst, live på TV. Eftersom han hade varit bortrest och inte var tillräckligt informerat när han fick notisen, antog han att den gällde omedelbart och utan restrektioner när en journalist frågade honom när reformen skulle träda i kraft. Detta medförde att tusentals tyska invånare tolkade detta som om att gränsen äntligen var öppen. Några timmar efter intervjun väntade en hel människomassa vid muren i Berlin och krävde öppning av muren. På grund av bristen på bekräftande uppgifter och det stora trycket massan utövade, öppnades gränsen mellan Öst och Västberlin vid Bornholmer Straße samma dag kl. 23.30. Den verkliga ”människostormen” kom dagen därpå, på förmiddagen av den 10 november.14

2.1.1.7 Vilka följder hade detta och hur berörde detta folket?

Öppnandet av gränsen i Berlin bidrog till en stor glädje bland folket. I nästan alla informationskällor beskrevs öppningen av gränsen som en av de största revolutionerna i historien. Att detta var början till järnridåns fall var självklart för alla. Man firade överallt i landet, många krogar serverade gratis öl och vid Kurfürstendamm, en gata i Centralberlin samlades en människomassa som firade murens fall tillsammans. När nyheten nådde Förbundsdagen i Bonn samma kväll, avbröt man mötet och nästan alla parlamentsledamöter sjöng nationalsången (den västtyska).16 Mina mentorer hade även åsikter om hur de upplevde murens fall. Ulla Nilsson berättade för mig: ”Det fanns ingen som inte vad glad.” Jan-Fredrik Bergliden menade: ”Jag kände en lättnad, men även en oro om vad USA kommer att göra.”

Naturligtvist förekom även motsatta reaktioner till all denna glädje. Många människor, speciellt på östsidan kunde inte tro att detta hände. Min egen pappa tänkte när han fick höra om gränsöppningen: ”Herregud, vem var det som gjorde att detta hände? Varför kunde ingen förhindra det?” Många hade levt i DDR i mer än 30 år och en helt plötslig förändring av situationen ansågs omöjlig, helt otänkbar! Flera var övertygade om att muren skulle stängas om några dagar igen, men blev mer och mer besvikna när detta inte hände. Särskild känt är att det fanns (och finns) personer som sa sig vara ”kära i muren” och som under inga omständigheter kunde acceptera murens fall.15 Naturligtvist fanns det även motstånd från västsidan, då man inte alls ville ha återförening av båda staterna.
Den 1 juli 1990 inträdde valutaunionen och bevakningen av muren ställdes in helt.
Rivningen av muren inleddes inofficiellt den 13 juni 1990 vid Bornholmer Straße.
Fram till avslutningen den 30 november deltog 300 östtyska gränssoldater och 600 pionjärer av försvarsmakten. Endast sex delar av muren står kvar, för att påminna eftervärlden om händelserna.

2.1.1.8 Vilka ”kvarvarande, mentala murar” finns inuti människorna när muren revs?

18 år efter murens fall har mycket förändrats i Tyskland och Berlin. Officiellt sägs det att staterna har växt ihop och att muren har suddats bort både fysisk och mentalt. Men även om man gärna skulle vilja ha det så, - i verkligheten är det mycket svårare för folket att acceptera realiteten. Faktum är att människor som i 28 år levde skilda i mycket olika stater med mycket olika levnadsförhållanden, helt enkelt har svårt att vänja sig vid det nya livet. Numera hoppas man att den unga generationen som växer upp med det nya Tyskland kommer att göra allt bättre.

Ett utdrag ur svenska Wikipedia om Berlinmuren beskriver: ”Även om Berlinmuren idag är borta förutom på några få platser som tjänar som minnesplatser, talar man idag om en annan mur som delar tyskarna, "muren i människornas huvuden". Detta är ingen riktig mur, utan en bildlig mur som delar tyskarna i två folk, ett uppvuxet i Västtyskland under kapitalism, och ett i Östtyskland under kommunism (se även Ossies och Wessies). Många bedömare anser att denna uppdelning kommer att ta längre tid att riva.”16

Även om man officiellt till yttervärlden försöker återge ett enat Tyskland, så har det 18 år efter murens fall inofficiellt inte förändrats speciellt mycket. Den ”Mauer im Kopf – muren i huvudet” finns ännu kvar. Fortfarande diskuteras i media om ”Aufbau Ost”, Östs uppbyggnad. Människor på vardera sidan, särskild den äldre generationen, indelar det tyska folket fortfarande i Ossis (östtyskar) och Wessis (västtyskar). Många olika faktorer, politiska, sociala, samhälliga och kulturella krockar, som följde med murens fall och landets återförening, bidrog till denna kvarvarande uppfattning. Exempelvis ledde sammanbrottet av DDR till en enorm arbetslöshet i Öst som fortfarande råder.17 Omställningen av det politiska systemet var ett stort bakslag för många östtyskar. Särskilt den samhälliga faktorn som införandet av kapitalism och avskaffandet av den sociala tryggheten, som exempelvis säkra arbetsplatser och betalda hyror var oförståeligt för många före detta DDR-invånare. Även på västsidan rådde missnöje. Exempelvis ”Solidaritätszuschlag”18 (solidaritetstillägget) som är en skatt, som infördes 1991 för att bekosta Östs uppbyggnad, är något som ofta omdiskuteras. Man talar ibland även om östyskarnas ”otacksamhet” och om deras ”girighet”.

Webbsidan idw19 beskriver att undersökningar av socialpsykologen Prof. D. Ursula Piontkowski vid universitet Münster visar att personer från den äldre generationen (30 år och äldre) som levde på västsidan snarare värderar egenskaper som ”ett bra liv, frihet, välfärd, social uppskattning och makt än vad östtyskar gör”. Östyskar från samma åldergräns värderar däremot ”jämlikhet, självaktning, vänskap, hjälpsamhet, sociala rättigheter och anspråkslöshet”. Överraskande nog visar dock samma undersökningar att personer från den yngre generationen (30 år och yngre) som främst växte upp med det nya Tyskland, visar en blandning mellan båda egenskaper, materiella såväl även sociala. Detta tyder, enligt mig, på en bra utveckling av landet, då den nya generationen inte har samma ”mur i huvudet” som de äldre har.


2.1.2 Västbanksbarriären

Barriären har egentligen flera olika namn, beroende på från vilken synvinkel (pro eller anti) som man ser barriären. Officiellt kallas den för ”Israeli West Bank barrier”20, alltså en israelisk barriär på Västbanken. Medan den israelsiska regeringen betecknar barriären som ett ”säkerhetsstängsel eller antiterrorstängsel”21, kallas den av kritiker och anti-muraktivister för ”apartheid”-muren”.22

Enligt Kerstin Furubrant, som är biträdande redaktör för internationella studier vid utrikespolitiska institutet, så börjades det redan 1993 anläggas stängsel och övervakningskameror mellan Israel och Gazaremsan. Gränsen mellan Israel och Västbanken var dock fortfarande betydligt mer öppen.23
På initiativ av arbetarpartiet, som vid det laget var representerat av den israeliske premiärministern Ariel Sharon, började barriären till Västbanken byggas den 16 juni 2002, enligt webbsidan palestinemonitor.org. I oktober 2003 lade Sharons regering fram en ny plan för byggandet. Den innebar att det mesta av det som stod kvar att bygga skulle byggas på palestinsk mark. En FN-rapport varnade för detta, men ytterliggare aktioner från FN:s sida kom aldrig. Barriären är ännu fortfarande under konstruktion och sades bli klar år 2003. Dock har israeliska ”Jerusalem Post” medgett i juli 2007 att den inte kommer att vara klar förrän år 2010.24

Barriären delar Israel och Västbanken i två territorier. Vanligtvist skulle detta inte vara något större fel, då internationella domstolen i Haag fastslog den 9 juli 2004 att Israel hade rätten att bygga en mur. Dock skulle den då endast få byggas på Israels eget territorium. Den 22 november 1967 fastslogs den gröna linjen av FN: s säkerhetsråd i resolutionen 242.25 Den israeliska regeringen däremot accepterar inte den gränsdragningen som FN bestämde. Detta är en av huvudanledningarna till den stora konflikten mellan Palestina och Israel. Enligt Furubrant bestämde den israeliska regeringen 2005 om en ny sträckning av barriären. Meningen är att den ska anpassas till 1967 års gränser, men ändå fortfarande inkludera sex till åtta procent av palestinsk mark.

Barriärens uppbyggnad är ett kontroversiellt tema. Barriären är fortfarande under uppbyggnad och enligt engelska Wikipedia om ”West Bank Barrier” är 58 % av den redan klar, 9 % under konstruktion och 33 % återstår. Det är planerat att den ska bli uppemot 720 km lång, enligt webbsidan securityfence.mfa.gov.il.26 Huruvida barriären nu består av antingen staket eller mur är svårt att beskriva. Securityfence anger exempelvis att stängslet huvudsakligen består av staket och endast till 3 % (8km) av en mur. Anti-apartheidmur-aktivistsidor som ”Stop the Wall”, ”Palestinemotor” eller ”Pengon” menar däremot att hela, eller största delen av barriären består av betongmur, med en varierande längd av mellan 360 – 730 km. Nationalencyklopedin anger att muren är omkring 30 km lång.27 Vid staketlinjen består gränsen av 2 avdelningar som skiljs av med tre staket. Båda avdelningarna har en sammanlagd bredd på uppemot 50 meter enligt Israels ministerium för försvar (ministry for defence).28 Patrullvägar finns på båda sidor av det mellersta staketet och på Västbankens sida finns totalt 31 000 meter långa fordons- hinderdiken.
På Israels sida vid båda sidor av motorvägen finns det ”dirt strip intrusions tracking roads”, som är vägar som används för att ”spåra intrång från Västbanken”.

Den murade sektionen av barriären består av massiva betongplattor som är upp till åtta meter höga och upp till tre meter breda. Med jämna mellanrum förekommer även vakttorn som är integrerade i muren. Enligt seamzone och securityfence står muren huvudsakligen endast i städer, som Qalqilyah och Jerusalem, där det anses vara nödvändigt på grund av den ökade säkerheten som muren ger ”against terrorists and snipers”, mot ”terrorister och prickskytten”.

Längs barriären till Västbanken finns det sammanlagt 121 ”checkpoints”, alltså övergångställen, som både palestinier och israeler legalt sett, får använda för att gå över till andra sidan gränsen.29 De flesta av dem finns vid den norra delen av Västbanken. Förutom staketen, fordonshinderdiken, muren och övergångställen, skyddas gränsen även av fordonshinder i form av elektroniska sensorer, taggtråd, ca 50 stenblock och 275 stenhögar som barrikaderar övergångar till Israel på andra ställen än de egentliga övergångsställena, ett flertal vägbarriärer i form av staketavdelningar och 73 gränsporter som finns längs gränsen. Endast 38 av dem är tillåtna för palestinierna att använda för att besöka israeliskt territorium. Det krävs att bara palestinier med tillåten ”permit pass”, passerkort, får använda övergångsställena.30 Gränsen mellan Israel och Västbanken är bevakad av ”Israel Border Police”, israelisk gränspolis och IDF som står för Israel Defence Forces, som är den israeliska militärpolisen.

Frågeställningar

2.1.2.1 Varför byggdes denna barriär eller vad bidrog till detta?

Barriären är ett mycket omdiskuterat och kritiserat tema och att finna ett rätt svar på frågan varför den byggdes är inte mindre svårt än att hitta en lösning till konflikten. Åsikterna om barriären är mångfaldiga, inte minst nästan uppdelad i främst pro och kontra. Då stängslet dock byggdes på initiativ av Israel ska jag huvudsakligen ta upp den officiella (israeliska) förklaringen.

Det är svårt att säga när konflikten mellan Israel och Palestina tog sin början. Enligt engelska Wikipedia om Västbankbarriären31 uppkom idén att skapa en fysisk barriär mellan israeler och palestinier 1992 när den israeliske premiärministern (1992-1995) Yitzhak Rabin föreslog detta. Utslagsgivande var enligt Wikipedia mordet på en israelisk tonårsflicka som omkom i en terrorattack i Jerusalem. Han menade att ”Gaza måste tas ut ur Tel Aviv” (”…Israel must "take Gaza out of Tel Aviv"…”) för att minska den konflikten mellan folken. Efter att ett antal våldsamma tilldragelser följde fram till 1994, meddelade Rabin att ”vi måste besluta oss om en separation som möjlighet. Det måste finnas en klar gräns. Utan att sätta demarkationslinier, den som vill svälja 1,8 miljoner araber kommer bara stödja Hamas ännu mer” (”…we have to decide on separation as a philosophy. There has to be a clear border. Without demarcating the lines, whoever wants to swallow 1.8 million Arabs will just bring greater support for Hamas.”).
Därpå skapades barriären vid Gazaremsan 1994 på initiativ av Rabins regering.

1995 inrättades Shalal-kommissionen av Rabin för att diskutera kring hur man skulle genomföra skapandet av en enhetlig barriär som skulle separera Israel och Palestina.

År 2000 meddelade Israels premiärminister Ehud Barak vid Camp David 2000- konferensen att bygga en separationsbarriär i och med att det är ”nödvändigt för den palestinska nationen för att utveckla dess nationala identitet och självständighet utan att vara beroende av den israeliska staten” (”…essential to the Palestinian nation in order to foster its national identity and independence without being dependent on the State of Israel.”)32.

Enligt Wikipedia gjorde Israels högsta domstol anspelningar på dessa omständigheter och historien som ledde till barriärens byggnad. I ett beslut som fattades i september 2005 beskrevs den våldsamma historien mot den israeliska befolkningen sedan uppkomsten av al-Aqsa-intifadan (även kallat andra intifadan). Det berättades även om de försök som hade utförts av Israel för att skydda dess befolkning, däribland ”militära operationer” som genomförts mot ”terroristiska handlingar” (”terrorist acts”). Dessa försök ska då (fritt översatt):
”Inte vara det tillräckliga svaret för att stoppa de hårda terroristiska handlingarna…Trots allt det som genomförts hittills, terrorismen slutade inte. Attackerna upphörde inte. Oskyldiga personer betalade med både liv och lem. Detta är bakgrunden till beslutet att bygga ett separationsstaket.” (“...did not provide a sufficient answer to the immediate need to stop the severe acts of terrorism. . . Despite all these measures, the terror did not come to an end. The attacks did not cease. Innocent people paid with both life and limb. This is the background behind the decision to construct the separation fence (Id., at p. 815”).32

I juni 2001 organiserades rörelsen “Fence for Life – The public Movement for The Security Fence”. Den formades av en grupp israeler som svar på den kända delfinarium-massakern vid Tel Aviv som krävde 21 liv.33 Organisationens mål är att få regeringen att bygga och slutföra barriären så snabbt som möjligt.

Enligt Israels ministerium för utländska angelägenheter (Ministry for foreign affairs34) menade Israels regering att landet mellan åren 2000 och 2006 fick tåla allt för många palestinska ”terroristattacker” mot den israeliska befolkningen. Den öppna gränsen tillät terroristerna att fritt kunna infiltrera Israel och utföra sina attacker utan vidare hinder. Därför ansåg Israels regering att det var nödvändigt att bygga en fysisk barriär eftersom andra möjligheter att förhindra detta inte gav några resultat. Man menar att man har skyldigheten att skydda sina invånare mot terrorism. Därför försvaras barriären med uttalandet att rätten till ”självförsvar är djupt förankrad i internationella lagar” (”…This right of self-defense is anchored in international law”…). Därför är den ett legitimerat sätt att rädda de israeliska människornas liv.

Anti-muraktivister däremot tror att stängsel existens har en annan betydelse:35 Enligt Anti Apartheid Wall-Campaign är barriären endast till för att Israel ska dra fördelar av att utestänga palestinierna. Man menar att Israels egentliga mål är att stjäla palestinskt land. Rörelsen påstår att den israeliska expansionen bidrog till att barriären redan kapade mer än 50 % av Västbanken. I Jerusalem ska expansionen uppnå införlivandet av nära 90 % av hela staden till Israel. Vidare menar Anti Apartheid att barriären och den framtvungna expansionen ska
Beröva palestinierna vatten och land
Förstöra palestinska marknadsplatser och hem
Begränsa frihet, bland annat rörelsefrihet
Förbjuda tillgång till undervisningsmöjligheter och hälsovård
Hålla kvar och kontrollera det palestinska folket i ghetton som befinner sig i de avgränsade palestinska områdena

2.1.2.2 Hur reagerade befolkningen som lever kring barriären, och yttervärlden på bygget?

Att besvara denna fråga är mycket komplicerat. Dels för att majoriteten av både den israeliska och palestinska befolkningen har olika åsikter, då de är utsatta för olika livssituationer, dels för att opinionerna är väldigt skilda och avvikande, beroende på vilken tredje part i konflikten som frågas. Jag hade svårt att få tag i relevant information om detta, men Kerstin Furubrant36 levererade intressanta fakta. Enligt henne var reaktionerna från Israels sida:

”Opinionsundersökningar hösten 2003 visade på ett massivt stöd i Israel för bygget av säkerhetsbarriären. Över 80 procent av tillfrågade israeler stödde bygget - alltså nästan hela den judiska befolkningen, höger-, vänster- och centeranhängare, hökar såväl som duvor… Den israeliska säkerhetstjänsten Shin Bet rapporterade i februari 2004 om en kraftig nedgång i antalet självmordsattentat i delar av Israel som skyddades av barriären. Samtidigt växte dock kritiken mot den mur som nu byggdes genom själva Jerusalem.”

Angående Palestinas reaktioner menade hon:

”Palestinierna såg med stark oro på bygget av säkerhetsbarriären. Officiellt motsatte sig dock inte den palestinska myndigheten bygget av en barriär längs gränsen. Flera gånger hade palestinska ledare sagt att Israel fick bygga vilka murar och stängsel man vill, så länge bygget skedde på israelisk och inte på palestinsk mark... Palestinierna är självklart emot muren, men i Israel anser en stor majoritet av den judiska befolkningen att barriären är nödvändig. Sedan den byggdes har det också skett en mycket kraftig nedgång av antalet självmordsbombningar i Israel, fast det har troligen också en del andra orsaker.”

Som man kunde förvänta sig, var majoriteten av Israels befolkning väldigt positiv till bygget, dock uppkom motsättningar när det handlade om stängslet som byggdes genom Jerusalem. Palestinierna däremot var definitivt kontroversiellt inställda mot barriären, och är det förvisso fortfarande.

Förutom FN:s motsatta inställning till Israels illegala överträdelse att bygga barriären på palestinsk mark, är yttervärldens åsikter så varierande att jag väljer att inte ta upp dem här.

2.1.2.3 Var politiska skäl involverade?

Den främsta anledningen från israelisk sida till att barriären började byggas var/är att skydda sig mot terrorattentat. Nedan följer ett utdrag från ett E-postmeddelande från Evelyn Gottlieb som arbetar på PR & Informationsavdelningen/PR and information Dept på Israels ambassad i Stockholm om Israels åsikter om barriären37:
”Uppgifter visar på ett tydligt samband mellan byggnationen av stängslet och minskningen i av terrorattacker som härstammar från dessa områden där stängslet är färdigt. Under 2003 minskade terrorattackerna mot israeliska mål med 30 % i jämförelse med 2002 och krävde 50 % färre dödsfall… Under perioden april-december 2002 utfördes 17 självmordsattentat inne i Israel som härrörde från norra delen av Västbanken. Sedan byggnationen av anti-terroriststängslet påbörjades inträffade under hela 2003, enbart 5 självmordattacker som härrörde från samma område. Från det område där byggnationen ännu inte har påbörjats, vilket är i den södra delen av västbanken, har det inte skett någon minskning av terrorattacker”
Kerstin Furubrant menar däremot:

”… Men som så ofta när människor börjar genomföra stora projekt smyger sig snart nya motiv in. Högern var från början emot bygget men kom snart på att det kunde utnyttjas till att utvidga kontrollen över Västbanken. Fast även här spelade förstås rädslan för terror en roll, och det var säkert den rädslan som gjorde att man kunde få så många olika grupper i Israel att stödja bygget av barriären. Ekonomiska motiv tror jag inte spelar någon roll för Israel som nation, fast däremot för bosättare som kunnat dra nytta av muren…”

Det är alltså officiellt att barriärens enda syfte är att utestänga terrorister från palestinsk sida och att hindra dem från att komma in i Israel. Ändå är det enligt andra källor mycket tänkbart att även andra skäl, som vid sidan om politiska skäl, även kan vara ekonomiska eller maktkoncentrerade.

2.1.2.4 Hur lever befolkningen vid barriären och hur hanterar de situationen?

Det är svårt att hitta pålitlig information om hur folken lever vid barriären i dagens läge, eftersom barriärens existens och befolkningens villkor vid den skyms av massmedia. Dessutom skrivs det mest om själva barriären, men livet vid den utelämnas, både hos pro, - och anti-muraraktivister. Dock hittade jag två intressanta källor:
I tidningsartikeln ”Avskurna från omvärlden”38 besöker Michael Winiarski området Dahiye al-Barid, mellan Västbanksbarriären och östra Jerusalem. Han tar upp några exempel på livet vid muren som han med egna ögon vittnar om i sin artikel. Bland annat beskriver han följande:
”... friheten för hundratusentals palestinier att ta sig in i och ut ur staden har gradvis begränsats. Framför våra ögon håller Jerusalem på att fysiskt skäras av från östra Västbanken.”.
Winiarski beskriver även hur den delen av barriären där han befinner sig, bara är en ganska ny och provisorisk mur av tre meter höga betongplattor och solida ståltrådsnätstaket. Vidare berättar han att
”hundra meter bakom oss håller den ’riktiga muren’, bestående av drygt åtta meter höga betongelement, på att uppföras... Den israeliska separationsbarriären är långt ifrån färdigbyggd, men för palestinierna i Västbankens byar och städer innebär avspärrningen att livet blir mer outhärdligt för varje dag.”
I ett annat exempel tar han upp hur barriären påverkar det palestinska folket rent ekonomiskt:
”Bröderna Ashraf och Hiatham rensar olivlunden från sten i eftermiddagssolen. Stängslet har dragits så att fyra femtedelar av deras olivträd har hamnat på andra sidan, och därför är de med varje fredag för att protestera mot vad de anser vara markstöld... – Det mesta av vårt land ligger där bakom, nästan 60 procent av byns ägor, säger Rateb abu Rahmeh... Mer än 80 hushåll, mer än hälften av (byn) Bilin, (har) blivit av med all sin mark. Utöver det förstörde de israeliska bulldozerna 2000 olivträd när de skaktade för den breda Barriären... Hennes (Amna Samara) släkt i byn äger 200 dunam (betesmark) på andra sidan stängslet (en dunam är 1000 kvadratmeter). Hitom stängslet har de bara 20 dunam kvar att bruka”

Ur artikeln framgår det alltså tydligt att många palestinier som bor vid Västbanken har ett svårt liv och att barriären har blivit ett hinder för de flesta i området där Michael Winiarski varit.

Från den israeliska fredsorganisationens ”Peace now” hemsida fick jag ett utdrag ur en text på engelska som beskriver hur barriären påverkar palestinierna i de drabbade områdena. Jag översätter:39

”Väster om barriären: Omkring 20 000 palestinier kommer att vara fångna på den israeliska sidan av barriären, avskurna från Västbanken, och, på grund av det västliga staketet, även avskurna från Israel (dit de inte har rätt att tillträda). Dessa palestinier lever i byarna Husan, Walaja ,Battir, Wadi Fukin, Jaba', Nahhalin, plus några tre mindre orter, som allihop är traditionellt förbundna med Betlehem, och Jerusalem, socialt (inkluderande vård, omsorg och utbildning), ekonomiskt (arbete och för att sälja agrikulturella varor) politiskt och kulturellt... Invånarna kommer då med stor säkerhet vara tvungna att skaffa speciella tillstånd från Israel för att få gå tillbaka till sina egna hem (och några kommer med stor visshet få sina tillstånd nekade, av ospecificerade säkerhetsskäl), och (antalet) besökare utanför enklaven kommer att bli strikt begränsade och kommer också att behöva ha tillstånd.”

Öster om barriären: Barriären kommer att innesluta tusentals dunam av odlingsmark som tillhör palestinierna som själva kommer att bli lämnade på östsidan (Palestina). Detta kommer att göra landet onåbart för palestinierna och ’tillfoga en hård smäll’ på områdets ekonomiska och sociala strukturer. Israel kommer nog att utföra speciella arrangemang för att låta bönder få tillgång till sina marker på den israeliska sidan av barriären, men i liknande fall på andra ställen vid Västbanken har palestinier ofta blivit nekade sina regelbundna tillgångar och med stor visshet även den sorten av förutsebar tillgång som var nödvändigt för ekonomiskt säkerhet.”

Som man kan förstå utav texten förekommer krissituationer för både palestinier öster om barriären såsom dem som är tvungna att leva mellan barriären och gränsen till Israel. Bönderna är avskurna från sina odlings- eller betesmarker, andra personer är tvungna att få speciella tillgångtillstånd för att få gå över till den israeliska sidan, oavsett privata eller ekonomiska skäl. I många fall blir dessa tillstånd även nekade, och den redan dåliga situationen förvärras för tusentals palestinier vid barriären.

Hur livet är för befolkningen på den israeliska sidan har jag dock inte fått information om. Ändå kan jag tänka mig att deras livssituation är mycket lättare och säkrare än palestiniernas.

2.1.2.5 Finns det omdiskuterade uppgifter om barriären?

Det är mycket intressant att barriären knappast nämns inom den dagliga massmedian. Det som däremot tas upp oftare, är själva tvisten mellan Israel och Palestinas diplomatiska situation, men barriären nämns då i mer sällan eller inte alls.
Ett omdiskuterat tema är benämningen av barriären från olika sidor.
Ett exempel på israelisk propaganda är att den kallas för ”säkerhetsstängsel” eller ”anti-terrorstängsel”, som visserligen har som propagerande uppgift att förbättra barriärens rykte för världen. Anti-muraktivister däremot kallar den för bland annat ”apartheid-muren”.

En allmän fördom är att barriären består helt och hållet, eller till största delen av, betongmur (oftast från anti-muraktivister), samtidigt som annan information/propaganda förnekar existensen av en mur, eller bara erkänner att en ytterst liten del består av en betongmur (pro-muraktivister och staten Israels hemsida). Hur mycket sanning eller osanning som ligger i dessa två påståenden är omtvistad och för komplext för att klarlägga här. Däremot är det troligt att det ligger en del sanning i båda sidornas påståenden.

2.1.2.6 Vad är nödvändigt för att barriärens ska komma rivas?

Israel har sagt att barriären kommer att vara temporär.40 Men det återstår att se om detta verkligen kommer att hållas in.

Redaktören Kerstin Furubrant levererade mig ett intressant svar på denna fråga41:

”Min personliga åsikt: Det måste bli ett slut på de ständiga terrorattackerna (eller försöken till attacker) mot Israel. Oavsett om det handlar om självmordsbombningar, raketbeskjutning eller annat. Varje stat som utsätts för sådant har rätt att försvara sina medborgare. Det måste finnas en palestinsk ledning som förmår ta kommandot över alla beväpnade palestinska grupper och införa lag och ordning i palestinska områden (också för palestiniernas egen skull). Men här finns ett dilemma: Det är svårt att åstadkomma detta redan innan det finns en palestinsk stat, samtidigt som israelerna kräver (med viss rätt) att angreppen upphör innan en palestinsk stat får inrättas.

Men barriären måste inte rivas för att en palestinsk stat ska komma till stånd. Man kan tänka sig att den står kvar under lång tid mellan Israel och den palestinska staten, samtidigt som (förhoppningsvis) allt fler och allt öppnare gränspassager inrättas.”

Hon tillhörde den parten som menade att de palestinska handlingarna är grövre än de israeliska, och att det är viktigare att Palestina formas till en seriös stat som kan kontrollera sin befolkning. Samtidigt var hon inte för att barriären borde rivas. Tvärtemot tyckte hon att den uppfyllde ett bra syfte, även om gränspassagerna skulle kunna få vara fler än idag. Vidare menar hon:

”En annan "lösning" på problemet med barriären (en "lösning" som jag ryser inför men som kanske inte är omöjlig) är att den judiska staten Israel till slut faktiskt går under. Det kan t ex ske om vanliga israeler börjar ge upp och se sig om efter andra länder att flytta till, så att bara extremisterna blir kvar.”

2.2 Resultatdel

2.2.1 I vilka avseenden liknar eller skiljer sig dessa två barriärer/murar?

2.2.1.1 Grunden till bygget

Anledningarna till bygget av båda murarna/barriärerna är olika. Berlinmuren byggdes, eftersom de båda olika politiska sidorna inte kunde kooperera med varandra, så att bådas ekonomiska, politiska och strukturella ideologier kolliderade med varandra, så att de behövde separera sig från varandra. Västbanksbarriärens mål var från början främst att ”skydda sig från terrorismen” som kom från den palestinska sidan. Den enda likheten mellan båda barriärerna är att man i båda fallen inte kunde komma på något annat sätt att ”skydda” sig från något hotande från andra sidan. Det var kapitalismen i Berlinmurens fall och terrorismen i Västbanksbarriärens fall.

2.2.1.2. Reaktionen på bygget

Reaktionerna var ganska så liknande. Medan man i Berlin dels hyllade bygget, dels observerade man bygget med häpnad, så hände det samma sak i Israel och Palestina. Majoriteten av den israeliska befolkningen var positiva till bygget och andades ut, medan flertalet palestinier försvarslöst uthärdade den stora krisen som barriären medförde.

2.2.1.3 Politiska skäl

De politiska skälen som var involverade i byggandet av båda murar är ganska så avvikande. Berlinmuren byggdes för att dels säkra planekonomin, dels västtysk infiltration, och dels bygga upp Östberlin under en kommunistisk ideologi, avskild från den kapitalistiska västvärlden. Angående Västbanksbarriären, så menade Kerstin Furubrant, att ockupationsreformerna med tiden bidrog till att man då på israelisk sida började inse de ekonomiskt lönande möjligheter med barriären.

2.2.1.4 Livet vid muren

Livet vid båda murar kan inte direkt jämföras. Dels för att murarnas syften är olika, dels för att kulturerna är annorlunda, dels för att tiderna var olika dels för att de politiska sidorna var varierande och dels för att livssituationerna vid barriärerna var mycket olika varandra.
Främst av allt var olikheterna i Berlins två politiska ideologier utslagsgivande. Folken på båda sidorna levde enligt hur staterna levererade välfärdsystemet för den allmänna människan. Dessutom propagerades det dels för den egna ideologin till folket, dels mot den ”fientliga” ideologin på andra sidan muren. Människorna utvecklade en förutfattad åsikt om folket på andra sidan. Det är möjligt att även israeler och palestinier tänker olika om varandra på grund av statens/regeringens påverkan.
Kulturen kan också spela en viktig roll. Exempelvis handlade tvisten i Berlin inte om exempelvis betes- och odlingsmarker, som skiljdes från ägarna, eller hus, hem och andra byggnader som förstördes eller ockuperades eftersom barriären behövde flyttas osv. Ändå kan dessa aspekter jämföras lite med Berlinmuren, då också flera hem förstördes och personer behövde tvångsflyttas för bygget av muren. Flera berlinare blev också skilda från sina arbetstillfällen. 20
Den främsta skillnaden är att människorna vid Västbanken mer eller mindre har möjlighet att röra sig mellan Israel och Västbanken, ett alternativ som med tiden även återinfördes i Berlin, men att reglerna för övergångstillstånd var mer strikta än det är vid Västbanken. Dessutom skiljer sig Västbanksbarriären från Berlinmuren genom att den är ”rörlig”, dvs. den byggs ut, utvidgas och förflyttas kontinuerligt, medan Berlinmuren var en stadig mur.
Den största likheten som barriärerna har, är att det fanns människor på båda sidor som hade/har familjer, släkter, vänner och kära på vardera sidan som de inte kunde/kan nå på grund av isoleringen.

2.2.1.5 Omdiskuterade teman

En väldigt intressant punkt i vilken båda barriärer liknar varandra mycket, är den propagandistiska namnbeteckningen för barriären. Den skulle forma ett bättre rykte hos det egna folket och i yttervärlden. Medan Berlinmuren av Östtyskland kallades för ”Den antifascistiska skyddsvallen”, använder sig Israel av orden ”säkerhetsstängsel” eller ”anti-terrorstängsel”, för att försköna barriärens anseende för massmedia.

ANALYS

Sedan flera tusentals år när människan lärde sig att bygga genom att lägga flera stenar på varandra, har hon byggt sina egna boningar. Men med den kunskapen började hon även förstå att man kunde göra fler saker än att bara bygga hus. Hon träffade andra från sin art, men tyckte inte som de gjorde. Hon lärde sig att bygga murar.

Människorna har byggt flera tusentals olika murar genom tiderna. Men vissa av dem har varit så enorma i betydelse att deras existens satte sig fast i våra minnen. Vi pratar, funderar och diskuterar fortfarande om dessa murar och deras innebörd. Det gör vi, för att minnena som dessa murar frammanar i oss inte bara går att glömma, utan skapade ett djupt intryck på oss då och idag.

Jag har bara några få egna åsikter om barriärerna. På sista frågan för Västbanksbarriären ”Vad är nödvändigt för att barriären ska komma att rivas?” hade jag personliga tankar om vad man borde göra för att få bort barriären. Jag tyckte så här:

Båda alternativen av Furubrant låter plausibla och bra begrundade och motiverade. Båda ”kan” i slutändan leda till att barriären försvinner. Jag däremot tycker att det även krävs mer än endast palestinsk skärpning så att barriären kan rivas igen. Främst, tycker jag, borde de israeliska attackerna på palestinsk mark och bostäder, bygget och förflyttningen av barriären, förstörelsen och ockupationen av palestinsk mark och egendomar upphöra. Detta är också enklare att utföra, då dessa främst är styrda av statliga (israeliska) anordningar. Sedan kan man med diplomatisk hjälp bygga upp en stadig reger...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

23 KÄLL – OCH LITTERATURFÖRTECKNING Tryckta källor Tidsskrift: - Winiarski, M., ”Avskurna från omvärlden”, Fokus, DN, söndag 4 februari 2007 Intervjuer: - Bergliden, Jan-Fredrik, Måndag 29 oktober 2007, Torsdag 8 november 2007 - Nilsson, Ulla, Torsdag 8 november 2007 - Rittwage, Manfred, Söndag 28 oktober 2007 Otryckta källor Internet: Internet 1: Wikipedia, Berliner Mauer: http://de.wikipedia.org/wiki/Berliner_Mauer Besöksdatum: Den 10 oktober 2007 kl. 9:45 Internet 2: Wikipedia, Berliner Blockade: http://de.wikipedia.org/wiki/Berliner_Blockade Besöksdatum: Den 21 oktober 2007 kl. 14:16 Internet 3: Wikipedia, Interzonenverkehr: http://de.wikipedia.org/wiki/Interzonenverkehr Besöksdatum: Den 21 oktober 2007 kl. 16: 34 Internet 4: Heiko Burkhardt, Berliner Mauer Online, Chronologie der Berliner Mauer: 1945-1990: http://www.berlinermaueronline.de/geschichte/chronologie-berlinermauer.htm Besöksdatum: Den 21 oktober 2007 kl. 17: 23 Internet 5: WDR Fernsehen, Die Mauer – Berlin 61: http://www.wdr.de/tv/berlin61/glossar.phtml?glossarwort=mauerbau Besöksdatum: Den 29 oktober 2007 kl. 10:49 Internet 6: Wikipedia, Berliner Mauer – Westdeutsche Reaktionen: http://de.wikipedia.org/wiki/Berliner_Mauer#Westdeutsche_Reaktionen Besöksdatum: Den 29 oktober 2007 kl. 11:16 Internet 7: Die Berliner Mauer, Die Mauer steht (1963-89): http://www.die-berliner-mauer.de/63.html Besöksdatum: Den 30 oktober 2007 kl. 13:09 24 Internet 8: Wikipedia, Berliner Maueropfter, Maueropfer: http://de.wikipedia.org/wiki/Berliner_Mauer#Maueropfer Besöksdatum: 30 oktober 2007 kl. 14:35 Internet 9: DDR-wissen, Ausreiseantrag: http://www.ddr-wissen.de/wiki/ddr.pl?Ausreiseantrag Besöksdatum: 30 oktober 2007 kl. 15.12 Internet 10: Wikipedia, Antifaschistischer Schutzwall: http://de.wikipedia.org/wiki/Antifaschistischer_Schutzwall Besöksdatum: 30 oktober 2007 kl. 15:18 Internet 11: Geschichtsforum.de, Antifaschistischer Schutzwall: http://www.geschichtsforum.de/f71/antifaschistischer-schutzwall-14426/ Besöksdatum: 30 oktober 2007 kl. 15:28 Internet 12: Berliner Mauer online, Mauerfall: http://www.berlinermaueronline.de/geschichte/fall-der-berliner-mauer.htm Besöksdatum: 11 november 2007 kl. 12:17 Internet 13: Christel Dux, Deutsches Historisches Museum, 1989-90 Der Fall der Mauer, Mauereröffnung: http://www.dhm.de/lemo/html/DieDeutscheEinheit/DerFallDerMauer/maueroeffnung.html Besöksdatum: 11 november 2007 kl. 14:18 Internet 14: Wikipedia, Berliner Mauer, Mauerfall: http://de.wikipedia.org/wiki/Berliner_Mauer#Mauerfall Besöksdatum: 11 november kl. 18:45 Internet 15: Berliner Mauer.se, Tragedin 9 november 1989, Berlinmurens fall: http://www.berlinermauer.se/BerlinWall/sv_trag.htm Besöksdatum: 11 november kl. 19:05 Internet 16: Wikipedia, Berlinmuren, Berlinmurens fall: http://sv.wikipedia.org/wiki/Berlinmuren#Berlinmurens_fall Besöksdatum: 18 november kl. 15:08 25 Internet 17: Hausarbeiten.de, Dominik Bigge, Konflikt zwischen Ost- und Westdeutschen, Mauer in den Köpfen: http://www.hausarbeiten.de/faecher/hausarbeit/dee/5640.html Besöksdatum: 18 november kl. 15:24 Internet 18: Wikipedia, Solidaritätszuschlag: http://de.wikipedia.org/wiki/Solidarit%C3%A4tszuschlag Besöksdatum: 18 november kl. 16: 20 Internet 19: Informationsdienst Wissenschaft, Birgitte Nussbaum, Die Mauer in den Köpfen die bröckelt: http://idw-online.de/pages/de/news147201 Besöksdatum: 18 november kl. 17:45 Internet 20: Wikipedia, Israeli West Bank barrier http://en.wikipedia.org/wiki/Israeli_West_Bank_barrier Besöksdatum: 25 november 2007 kl. 10:47 Internet 21: Wikipedia, Israelsbarriären, Västbanken: http://sv.wikipedia.org/wiki/Israels_barri%C3%A4r_p%C3%A5_V%C3%A4stbanken Besöksdatum: 25 november 2007 kl. 11:56 Internet 22: Ministry of foreign affairs, The Anti-Terrorist Fence vs. Terrorism: http://securityfence.mfa.gov.il/mfm/web/main/missionhome.asp?MissionID=45187& Besöksdatum: 25 november 2007 kl. 12.32 Internet 23: Stop the wall: http://stopthewall.org/index.shtml Besöksdatum: 25 november 2007 kl. 16:49 Internet 24: Wikipedia, Israeli West Bank Barrier, History and stated purpose: http://en.wikipedia.org/wiki/Israeli_West_Bank_barrier#History_and_stated_purpose Besöksdatum: 2 december 2007 kl. 10:15 Internet 25: Wikipedia, United Nations Security Council Resolution 242 http://en.wikipedia.org/wiki/United_Nations_Security_Council_Resolution_242 Besöksdatum: 2 december 2007 kl. 10:25 26 Internet 26: Ministery of foreign affairs, Concept and Guidelines: A Fence, not a Wall: http://securityfence.mfa.gov.il/mfm/web/main/document.asp?SubjectID=45874&MissionID=45187&LanguageID=0&StatusID=0&DocumentID=-1 Besöksdatum: 2 december 2007 kl. 11:13 Internet 27: Nationalencyklopedin, apartheidmur: http://ne.se/jsp/search/show_section.jsp?i_art_id=RP10154&i_word=apartheidmur&i_h_text=1&i_rphr=apartheidmur Besöksdatum: 2 december 2007 kl. 11:31 Internet 28: Seamzone, OPERATIONAL CONCEPT: http://seamzone.mod.gov.il/Pages/ENG/operational.htm Besöksdatum: 2 december 2007 kl. 12:04 Internet 29: Wikipedia, Israel Defense Forces Checkpoint: http://en.wikipedia.org/wiki/Israel_Defense_Forces_checkpoint Besöksdatum: 2 december 2007 kl. 12:47 Internet 30: Wikipedia, West Bank Closures http://en.wikipedia.org/wiki/West_Bank_Closures Besöksdatum: 2 december 2007 kl. 14:29 Internet 31: Wikipedia, Dolphin Massacre: http://en.wikipedia.org/wiki/Dolphinarium_massacre Besöksdatum: 9 december 2007 kl. 14: 06 Internet 32: Israel Ministry of foreign affairs, Saving Lives – Israel’s anti-terrorist fence – Answers to Questions: http://www.mfa.gov.il/MFA/Terrorism-+Obstacle+to+Peace/Palestinian+terror+since+2000/Saving+Lives-+Israel-s+anti-terrorist+fence+-+Answ.htm Besöksdatum: 16 december 2007 kl. 15:45 Internet 33: Stop the wall, FAQ http://stopthewall.org/FAQs/33.shtml Besöksdatum: 16 december 2007 kl. 17:14 Internet 34: Lara Friedman, Americans for Peace Now, Dror Etkes, Peace now, Settlements in Focus - The Etzion Bloc and the Security Barrier - November 2006: http://www.peacenow.org.il/site/en/peace.asp?pi=62&docid=2078&pos=7 Besöksdatum: 24 mars kl. 10:37 27 Internet 35: Israels ambassad Stockholm, Israels säkerhetsstängsel: http://stockholm.mfa.gov.il/mfm/web/main/document.asp?DocumentID=47026&MissionID=62 Besöksdatum: 24 mars kl. 16:39 E-postmeddelande: - Om Västbanksbarriären, Furubrant, Kerstin, skickat den 31 januari 2008 17:29:56 (se bilagor) - Om Västbanksbarriären, Gottlieb, Evelyn, skickat den 13 mars 2008 10:53:26 (se bilagor) Bildkällor Bild 1: Försättningsblad, Berlinmuren: http://cache.eb.com/eb/image?id=92851&rendTypeId=4 Bild 2: Försättningsblad, Mur i Jerusalem: http://www.powerofculture.nl/files/images/health_and_wall_poster3.jpg Bild 3: Sida 3, Berliner Mauer: http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/3/34/Karte_berliner_mauer_de.jpg Bild 4: Sida 7, Ingenmansland: http://www.die-berliner-mauer.de/fakten_maueraufbau.jpg Bild 5: Sida 12, West Bank Barrier Route June 2007: http://www.palestinemonitor.org/spip/ Bild 6: Sida 13, Stängsel: http://seamzone.mod.gov.il/Pages/ENG/images/operational1.jpg Bild 7: Sida 14, Mur med torn: http://www.tmcrew.org/int/palestina/wall_718.jpg 28 BILAGOR 1. E-post-meddelande av Kerstin Furubrant: SV: Andreas Rittwage, elev på DeGeergymnasiet, frågor om Palestina för ett projektarbete? Från: Furubrant Kerstin (Kerstin.Furubrant@ui.se) Skickat: den 31 januari 2008 17:28:59 Till: Andreas Rittwage (tyskenfan@hotmail.com) Andreas Rittwage Hej! 1. Enligt mina anteckningar började Israel bygga barriären mot Västbanken 2002, men först året därpå sköt bygget fart på allvar. Bygget är inte klart; det pågår fortfarande, såvitt jag vet. Dessutom händer det att man river kortare avsnitt av barriären för att flytta dem, om någon israelisk domstol ger order om detta. Bifogar nedan några stycken ur en text jag tidigare skrivit om detta och förgäves försökt få tid att uppdatera. Kanske kan du ändå få ut något. Jämför gärna med vad som står om Israel i UI:s databas Landguiden eller i Länder i fickformat: "1993 anlades stängsel och övervakningsanläggningar mellan Gazaremsan och Israel. Gränsen mellan Israel och Västbanken, den så kallade gröna linjen, stod länge betydligt mer öppen. Men i juni 2002 började Israel bygga vad man senare skulle kalla säkerhetsbarriären mot Västbanken, för att hindra terrorister från att den vägen ta sig in i Israel. Barriären utgörs av elektriska stängsel, omgivna av diken och skyddszoner, eller på vissa håll av cementmurar. Från början var barriären tänkt att i huvudsak följa den gröna linjen. I ett separat projekt skulle murar byggas också i Jerusalem. Initiativet till att bygga säkerhetsbarriären mot Västbanken kom från Arbetarpartiet, som vid denna tid satt med i Sharons samlingsregering. Likud förhöll sig mer skeptiskt, kanske därför att ett bygge längs gröna linjen skulle markera att det fanns en erkänd gräns mellan Västbanken och Israel. I januari 2003 hade bara ett fåtal kilometer färdigställts. Valet samma månad blev en motgång för Arbetarpartiet, men högern hade nu omprövat sin syn på säkerhetsbarriären. Bygget sköt ny fart, under ledning av Sharons nya regering. På hösten var den norra tredjedelen av barriären färdig, och den följde till större delen gröna linjen. Sharons regering antog dock i oktober en ny plan, enligt vilken det mesta som återstod att bygga skulle byggas på palestinsk mark. På så vis skulle viktiga bosättningar längs gröna linjen hamna på "rätt" sida. En FN-rapport varnade för att barriären, byggd enligt de nya planerna, skulle stänga in några hundra tusen palestinier i små enklaver och hindra ännu fler från att nå åkrar, arbetsplatser, skolor och sjukhus. Nästan halva Västbankens yta skulle tas i anspråk, enligt FN-rapporten, och Västbanken skulle på alla sidor omges av barriären. Sharons regering betecknade beräkningarna i FN-rapporten som grova överdrifter. Opinionsundersökningar hösten 2003 visade på ett massivt stöd i Israel för bygget av säkerhetsbarriären. Över 80 procent av tillfrågade israeler stödde bygget - alltså nästan hela den judiska befolkningen, höger-, vänster- och centeranhängare, hökar såväl som duvor. Palestinierna såg med stark oro på bygget av säkerhetsbarriären. Officiellt motsatte sig dock inte den palestinska myndigheten bygget av en barriär längs gränsen. Flera gånger hade palestinska ledare sagt att Israel fick bygga vilka murar och stängsel man vill, så länge bygget skedde på israelisk och inte på palestinsk mark. Den israeliska säkerhetstjänsten Shin Bet rapporterade i februari 2004 om en kraftig nedgång i antalet självmordsattentat i delar av Israel som skyddades av barriären. Samtidigt växte dock kritiken mot den mur som nu byggdes genom själva Jerusalem. Israels Högsta domstol beordrade i juni 2004 en ändring av säkerhetsbarriärens sträckning i ett 30 kilometer långt avsnitt väster och nordväst om Jerusalem. Barriären skulle annars, ansåg domstolen, orsaka oacceptabla störningar för invånare i detta tätbefolkade område. Domstolen ansåg att Israel av säkerhetsskäl har rätt att bygga en skyddsbarriär, även inne på Västbankens område, men att säkerheten måste vägas mot effekterna för närboende. Internationella domstolen i Haag fastslog i juli 2004 att bygget av säkerhetsbarriären mot Västbanken bröt mot internationell lag. Utslaget var inte bindande för Israel. Domstolen hade tagit upp fallet på palestinsk begäran, men mot flera länders inrådan. Bland andra USA och Storbritannien ansåg att domstolen inte skulle behandla fallet, eftersom det krävde en politisk och inte en juridisk lösning. I februari 2005 beslöt Israels regering om en ny sträckning av säkerhetsbarriären mot Västbanken. Den skulle närmas till 1967 års gräns men ändå innesluta sex till åtta procent av Västbankens mark, inklusive de stora bosättningsblocken Ma´aleh Adumim och Gush Etzion." 2. Palestinierna är självklart emot muren, men i Israel anser en stor majoritet av den judiska befolkningen att barriären är nödvändig. Sedan den byggdes har det också skett en mycket kraftig nedgång av antalet självmordsbombningar i Israel, fast det har troligen också en del andra orsaker. 3. När Israel började bygga muren 2002 var det, tror jag, enbart för att stoppa självmordsbombare och andra terrorister. Israelerna var verkligen desperata vid den här tiden. Men som så ofta när människor börjar genomföra stora projekt smyger sig snart nya motiv in. Högern var från början emot bygget men kom snart på att det kunde utnyttjas till att utvidga kontrollen över Västbanken. Fast även här spelade förstås rädslan för terror en roll, och det var säkert den rädslan som gjorde att man kunde få så många olika grupper i Israel att stödja bygget av barriären. Ekonomiska motiv tror jag inte spelar någon roll för Israel som nation, fast däremot för bosättare som kunnat dra nytta av muren. Man ska ha klart för sig att hela bosättarprojektet har varit en enorm ekonomisk belastning för Israel. 4. Fråga någon som mer än jag har varit på plats! 5. Svårt att bedöma. Israel har ju också lämnat ifrån sig områden, främst Gaza 2005. 6. Det är bara en mindre del av barriären som verkligen utgörs av murar, men hur många procent vet jag inte. Tvivlar på att det får att få fram exakta uppgifter om detta. Jag har inte tillgång till några foton eller dokument. 7. Ser man till historien rivs alla murar förr eller senare, eller förvandlas till turistmål som Kinesiska muren. 8. Min personliga åsikt: Det måste bli ett slut på de ständiga terrorattackerna (eller försöken till attacker) mot Israel. Oavsett om det handlar om självmordsbombningar, raketbeskjutning eller annat. Varje stat som utsätts för sådant har rätt att försvara sina medborgare. Det måste finnas en palestinsk ledning som förmår ta kommandot över alla beväpnade palestinska grupper och införa lag och ordning i palestinska områden (också för palestiniernas egen skull). Men här finns ett dilemma: Det är svårt att åstadkomma detta redan innan det finns en palestinsk stat, samtidigt som israelerna kräver (med viss rätt) att angreppen upphör innan en palestinsk stat får inrättas. Men barriären måste inte rivas för att en palestinsk stat ska komma till stånd. Man kan tänka sig att den står kvar under lång tid mellan Israel och den palestinska staten, samtidigt som (förhoppningsvis) allt fler och allt öppnare gränspassager inrättas. En annan "lösning" på problemet med barriären (en "lösning" som jag ryser inför men som kanske inte är omöjlig) är att den judiska staten Israel till slut faktiskt går under. Det kan t ex ske om vanliga israeler börjar ge upp och se sig om efter andra länder att flytta till, så att bara extremisterna blir kvar. Och om samma sak sker på den palestinska sidan... Nej, nu vill jag inte skriva mer om detta! Lycka till med projektarbetet! Kerstin Furubrant, UI -----Ursprungligt meddelande----- Från: Andreas Rittwage [mailto:tyskenfan@hotmail.com] Skickat: den 31 januari 2008 15:47 Till: Furubrant Kerstin Ämne: Andreas Rittwage, elev på DeGeergymnasiet, frågor om Palestina för ett projektarbete Hej, Kerstin. Mitt namn är Andreas Rittwage och jag är en elev som går samhällsprogrammet i 3:an på De Geergymnasiet i Norrköping. Jag jobbar med ett projektarbete som bland annat handlar om att beskriva situationen vid muren/barriären mellan Israel och Västbanken/Gaza. I och med att det dels är svårt att få tag i pålitlig information och dels för att jag ha flera olika synpunkter, så skulle vilja ställa några frågor till en sakkunnig person som dig på utrikespolitiska institutet. Jag hoppas att du kan svara på dem utförligt för att ge mig en bättre överblick på konflikten i de områdena. Frågorna är: 1. Varför byggdes barriären mellan Israel och Västbanken/Gaza? Vem anordnade det och när precis byggdes den? 2. Hur reagerade befolkningen på båda sidor, både Israel och Palestina, på bygget? 3. Var politiska skäl involverade? Ville Israel dra politiskt, ekonomiskt eller annan nytta av segregeringen av befolkningen eller skedde det verkligen med skäl för att skydda Israels befolkning från terroristattacker? 4. Hur lever folket vid muren på båda sidor och hur hanterar de situationen att vara skild från den andra sidan? 5. Är det sant att Israel alltmer ockuperar och tar in områden som egentligen är palestinsk mark? Varför görs det? Varför gör ingen något emot det? 6. Vad barriären egentligen består av är omdiskuterat. Vissa hävdar att den till största del består av staketstängsel och till endast 3 % av mur. Medan andra menar att uppemot 300km av barriären är betongmur. Vad ska jag tro på? Skicka gärna bevismaterial som foton, bilder eller dokument som understryker vem som har rätt. 7. Är det möjligt att barriären någon gång kommer rivas igen, precis som det hände i Berlin 1989? 8. Vad är nödvändigt för att barriären skulle kunna rivas igen? Vad måste hända för att detta skall kunna ske? Jag skulle vara tacksam om du svarade på detta mail så snabbt och utförligt som möjligt, då jag måste bli klart med projektarbetet i den närmsta tiden. Skicka helst inom denna vecka, så skulle jag vara mycket tacksam. Mvh. Andreas Rittwage 2. E-post-meddelnade av Evelyn Gottlieb: SV: Andreas Rittwage, elev på DeGeergymnasiet, frågor om Palestina för ett projektarbete? Från: public.relations (public.relations@STOCKHOLM.mfa.gov.il) Skickat: den 13 mars 2008 10:49:27 Till: 'Andreas Rittwage' (tyskenfan@hotmail.com) Hej Andreas På ambassadens hemsida www.israelsambassad.se - Klassrummet, finns omfattande information om Säkerhetsstängslet och mycket annat så svar på de flesta av dina frågor kan man hitta där. Jag har klippt in en del svar i anslutning till dina frågor. Mvh Evelyn Gottlieb PR & Informationsavdelningen/PR and information Dept 3. Bifogad fil till meddelandet: 1. Varför byggdes barriären mellan Israel och Västbanken/Gaza? Vem anordnade det och när precis byggdes den? Se http://stockholm.mfa.gov.il/mfm/web/main/document.asp?DocumentID=47026&MissionID=62 2. Hur reagerade befolkningen på båda sidor, både Israel och Palestina, på bygget? 3. Var politiska skäl involverade? Ville Israel dra politiskt, ekonomiskt eller annan nytta av segregeringen av befolkningen eller skedde det verkligen med skäl för att skydda Israels befolkning från terroristattacker? Uppgifter visar på ett tydligt samband mellan byggnationen av stängslet och minskningen i av terrorattacker som härstammar från dessa områden där stängslet är färdigt. Under 2003 minskade terrorattackerna mot israeliska mål med 30 % i jämförelse med 2002 och krävde  50 % färre dödsfall. Under perioden april-december 2002 utfördes 17 självmordsattentat inne i Israel som härrörde från norra delen av Västbanken. Sedan byggnationen av anti-terroriststängslet påbörjades inträffade under hela 2003, enbart 5 självmordattacker som härrörde från samma område. Från det område där byggnationen ännu inte har påbörjats, vilket är i den södra delen av västbanken, har det inte skett någon minskning av terrorattacker 4. Hur lever folket vid muren på båda sidor och hur hanterar de situationen att vara skild från den andra sidan? 5. Är det sant att Israel alltmer ockuperar och tar in områden som egentligen är palestinsk mark? Varför görs det? Varför gör ingen något emot det? Påstående: "Israel har ockuperat palestinskt land och är ovilligt att återlämna det." Fakta: Judéen och Samarien (Västbanken) och Gazaremsan har aldrig varit under palestinsk kontroll (innan 1995). Mellan 1948-1967 kontrollerades Gazaremsan av Egypten och Västbanken av Jordanien. Att ge palestinierna självständighet fanns inte i åtanke för dem. Efter Oslo-avtalet 1993 bildades den Palestinska myndigheten och har sedan dess ansvarat för palestinierna. Israel har inget intresse av att styra över palestinierna och har vid upprepade tillfällen deklarerat sin vilja att ge smärtsamma eftergifter för fred, med det enda kravet att den palestinska terrorn upphör för alltid. Trots undertecknade avtal om detta, vägrar palestinierna fortfarande att ge upp denna metod 6. Vad barriären egentligen består av är omdiskuterat. Vissa hävdar att den till största del består av staketstängsel och till endast 3 % av mur. Medan andra menar att uppemot 300km av barriären är betongmur. Vad ska jag tro på? Skicka gärna bevismaterial som foton, bilder eller dokument som understryker vem som har rätt. Är det en ”mur” eller ett ”stängsel”? Trots alla de bilder som visas i medierna av en hög betongmur, så kommer mer än 95 % det planerade 720 km långa säkerhetsstängsletatt bestå av ett stängsel. Mindre än 5 % kommer att byggas i betong. De korta betongsektionerna är avsedda att dels hindra terrorister från att ta sig in i Israel och dels att hindra dem från att skjuta mot israeliska fordon på motorvägen som löper längs 1967-års gräns. I ett fåtal fall är ett stängsel omöjligt att ha på grund av bostadsdensiteten och andra byggnader i området och i dessa fall ersätts stängslet med betong 7. Är det möjligt att barriären någon gång kommer rivas igen, precis som det hände i Berlin 1989? Är inte säkerhetsstängslet ytterligare en ”Berlinmur”? Berlinmuren utformades av kommunistregimen i Östtyskland för att vidmakthålla stadens delning genom att hålla de tyska medborgarna i Östberlin, som enbart sökte frihet och kontakt med sina bröder i Västberlin, inlåsta. Berlinmuren byggdes under Kalla kriget av en totalitär regim i kampen mot den demokrati som blomstrade i de västra delarna av staden och i Västtyskland. I skarp kontrast till detta, bygger Israel anti-terroriststängslet enbart för ett syfte: att hålla borta palestinska terrorister, vilka önskar mörda och lemlästa israeliska medborgare. Israel, ett demokratiskt samhälle, bygger stängslet för att skydda sina medborgare från dödliga attentat, inte från fredliga kontakter med den andra sidan. Det är palestinsk terrorism, uppbackad av en auktoritär regim och stödd av de farligaste terrororganisationerna och terrorfinansierande staterna i mellanöstern, som är hotet och pådrivare av konflikten i regionen. 8. Vad är nödvändigt för att barriären skulle kunna rivas igen? Vad måste hända för att detta skall kunna ske? Israel has sagt att Säkerhetsstängslet är temporärt.

Kommentera arbetet: Projektarbete Berlinmuren och Västbanksbarriären - En jämförelse

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Inactive member 2011-05-31

    Riktigt btra arbete som gav inspiration!

Liknande arbeten

Källhänvisning

Inactive member [2008-11-01]   Projektarbete Berlinmuren och Västbanksbarriären - En jämförelse
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=10170 [2024-03-29]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×