Psykisk ohälsa

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Borderline – en gränslinje


Depressioner, skärsår, schizofreni, terapi, psykologer … Är det inte ord man ryser av? Ord som förknippas med något okänt, något man till varje pris vill ta avstånd från. Men tänk efter, hur mycket vet du egentligen om psykisk ohälsa?

Alla vet vi ju att det är de små såren, de som knappt syns, som svider mest. De flesta har nog också fått sitt hjärta krossat någon gång, av en gammal kärlek, en god vän eller kanske en förälder. I så fall vet du hur ont det gör. Den osynliga smärtan, som inte går att ta på, som också är den värsta. Vissa bär på denna smärta jämt men vet inte alltid varför det gör ont, varför de känner sig nere och varför deras värld så lätt faller samman. Som personer är vi helt olika när det gäller psykisk känslighet. Vi upplever och reagerar på svåra händelser på helt olika sätt. Tidigare upplevelser till exempel en tuff barndom kan medverka till att jobbiga saker kan vara svårare att hantera senare i livet.

Många av de här personerna lider av en personlighetsstörning utan att veta om det. Faktum är att nästan alla härinne känner minst en person som har någon form av psykisk ohälsa, Det kan vara allt från en tillfällig depression eller lindrig personlighetsstörning till en allvarlig psykos som gör att man inte kan fungera utan medicinering och eller samtalsterapi.

Man brukar säga att alla människor under sin livstid rör sig lite upp och ner, som i en hiss, där toppvåningen representerar psykisk hälsa och bottenvåningen i den mörka källaren, en psykisk sjukdom. Olika händelser i livet, till exempel en nära anhörigs död eller någon annan kris gör att man rör sig mot mental ohälsa. Men för de flesta av oss finns det möjlighet (ganska snart) att stiga in i hissen och åka uppåt igen.

Har man en personlighetsstörning vet man i de flesta fall inte om det, man har ingen diagnos och det finns inget sätt att medicinera bort sina problem.

Borderline är ett ganska brett begrepp och därför luddigt för många. Som man hör syftar borderline på en gränslinje och det innebär just att vara på gränsen mellan att ha en psykisk sjukdom och en mental personlighetsstörning. En personlighetsstörning innebär att symtomen, i någon mån, finns med under hela livet. De är en del av ens personlighet.

Det främsta kännetecknet för en person med borderline är olika typer av relationsproblem. Den drabbade har panik för separationer men vill ändå inte komma någon nära. Många borderlinepersoner är extremt instabila mentalt och har därför ofta humörsvängningar. Det är därför mycket svårt för omgivningen att anpassa sig och veta hur de ska hantera olika situationer.

Det är ingen som vet med säkerhet hur borderline uppkommer. Men man vet att barndomen och familjelivet spelar en stor roll. Ofta kommer borderlinepatienterna från familjer där störningen har funnits i flera generationer. Alla relationer kring en borderlinepersonlighet tenderar att bli kaotiska eftersom personen ofta pendlar mellan att idealisera och nedvärdera andra människor, att se världen i svart och vitt. En person med borderline är mycket känslig för kritik och för att bli lämnad eller övergiven. Trots det brukar det vara svårt att leva ihop med någon under en längre tid och skilsmässor är mycket vanliga. Personligen känner jag en man med diagnosen borderline som nu är inne på sitt femte äktenskap. (Han har ingen vidare kontakt med någon familjemedlem, varken föräldrar eller barn från tidigare förhållanden.)

Borderline personlighetsstörning är en av de vanligaste psykiatriska diagnoserna och man uppskattar att omkring 2 procent av Sveriges befolkning är drabbade. På psykiatriska kliniker har omkring en fjärdedel av dem som behandlas en personlighetsstörning som en del av sin sjukdom. Ofta är personlighetsstörningen kombinerad med depression, ångest, missbruk eller suicidförsök, det är därför patienterna har fått vård. Borderline är vanligast hos unga vuxna, mest kvinnor, och uppkommer ganska tidigt, ofta någon gång i de tidiga tonåren.

Men vad är då egentligen en personlighetsstörning? Borderline, psykopatisk, narcissistisk, schizoid, paranoid, antisocial - det ryms många olika diagnoser inom begreppet. Det kan beskrivas som ett ständigt mönster av upplevelser och beteenden som tydligt skiljer sig från det "normala" i den miljö man lever i. Det kan till exempel gälla hur man tolkar sig själv och hur man upplever andra människor eller händelser. Ofta gäller den här oförmågan att tolka omvärlden, personens känsloliv, relation till andra människor eller förmågan att kontrollera impulser. Detta leder till stort lidande och ett försämrat socialt liv.

På senare år har man upptäckt att man med långvarig behandling kan påverka de beteenden som borderlinepersoner har. Symptomen försvinner däremot aldrig helt.

Så tänk dig för. Personer som mår dåligt finns runt omkring dig. Så även om just du står på husets toppvåning, t...