Rapport om Mayafolket

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Rapportskrivning

Mål: Att lära mig mer om mayakulturen och deras sätt att leva.
Frågeställning: Var levde de? Vad var det som var speciellt med de? Till vilka offrade de? Vad offrade de?

Metod och Material: Jag har tagit information från Internet och även böcker som jag har lånat på biblioteket.

Mayafolket
Förklassiska perioden
Mayafolket var ett indianfolk som bodde i södra mexiko speciellt på Yucatánhalvön men riket sträckte sig ännu längre.
Det finns ett antal olika perioder då man pratar om mayafolket, exempel Förklassiska perioden, klassiska perioden och efterklassiska perioden.
För ca 7000 år sedan bildade mayafolket fiskarsamhällen längs stillahavskusten och den karibiska kusten och ca 2000-3000 år senare flyttade de även in till inlandet. När de hade flyttat till inlandet så började de med jordbruk som framför allt bestod av majs och bönor, men de odlade även tomater, paprika och andra grönsaker. ”Majsguden” var en av de första gudar som mayafolket offrade till. Man räknade inte mayafolkets tid fören deras civilisation började utvecklas och detta var 1500 f. kr. Denna period varade fram till 250 e. kr. och kallades den förklassiska perioden och under denna tid utvecklades även konsten, arkitekturen och de började transportera varor lite längre vägar.
Jordbruket blev större och intensivare och de började hantera vatten på ett bättre sätt.
Nu när man fick bättre skördar med mer mat och renare vatten så växte befolkningen snabbare, det blev nästan en explosion i slutet av denna period och är troligtvis en av de största orsakerna till varför mayariket blev så stort och folkrikt.
Man upptäckte också skrivkonsten under denna period, skrivkonsten skapades antagligen av Zapoteker men under denna period började mayafolket använda den.
Samhället började få en klassindelning. De som var högt i samhället var de som kontrollerade jordbruket och den långväga handeln.

Klassiska perioden
Denna period varade mellan 250 – 900/950 e. kr. Under denna period hade mayafolket en blomstrings tid. Arkitekturen utvecklades mer än tidigare och under denna tid såg man kungarna som gudomligheter.
Andra arkitektoniska skönheter som religiösa tempel och byggnader med så kallade falska valv och höga takkammar byggdes.
Även inom matematiken och astronomin gjordes stora upptäckter, några av deras största uppfinningar, kalendern och tideräkningen, utvecklades av astronomipräster.
Mayafolket växte ännu mer i slutet av denna period från ca 550-900. Mer än ca 2 miljoner människor bodde vid den här tiden i mayariket. I Tikal , den största staden, hade man en befolkning på ca 75 000- 100 000. Inget klassiskt Mayaområde överlevde in på 900-talet. Lagsystemet som hade fungerat bra för Mayafolket i århundraden slutade fungera. Med svält, invasioner, dålig krigföring, sociala och administrativa strukturer som fall ihop, kanske även sjukdomar och ekologiska orsaker så kollapsade de klassiska Mayafolket. Perioden med deras absolut största glans var över.

Efterklassiska perioden
Perioden efter mayas nedgång från ca 950-1500/1600 fortsatte man att leva i den norra delen av låglandet, på Yucatánhalvön. Det var tre till fyra stycken som delade på makten och i början hade de en fredlig ideologi men nu hade den ändrats till militarism och expansion var huvudmålet, det var inte bara samhället som påverkades utan även konsten.
Huvudstaden som var Chichen Itza övergavs på 1100-talet och huvudstaden flyttades till Mayapán på 1200-talet eftersom att Mayapán var en av de få städer som var skyddad av en mur, men detta var inte ett tillräckligt skydd. Staden föll p.g.a revolution och förräderi.
Handelsstäder var de enda som klarade sig längs med den karibiska kusten. När spanjorerna kom, först var Columbus år 1502, tog det bara fyrtio år tills de hade kontrollen över riket. Att det gick så snabbt berodde på att Mayafolket var försvarslösa de hade inget enat försvar, och att de försvagades p.g.a. nya sjukdomar från Europa. Européerna grundade en huvudstad 1527 och spanjorerna grundade också en huvudstad, Merida. Något av det allra viktigaste som finns kvar från Mayakulturen är Popol Vuh, som skrevs ner på europeiskt alfabet. Det allra sista kungadömet intogs av spanjorerna 1697. Det var Taytasal som låg i söder.

Kalendern och räknesystemet
Kalendern var en av Mayas största uppfinningar som utvecklades av astronomi-präster när de studerade solen, månen och stjärnorna för att försöka förstå sig på gudarna och de räknade dagarna precis som Egyptierna och de beräkna även året. Haab var deras namn på kalendern och den bestod av 20 månader och varje månad bestod av 18 dagar. De hade en extra månad på fem dagar som de kallade Uayeb. De hade naturligtvis räknat rätt på hur långt ett år var för tillsammans med den extra månaden var det 365 dagar. Om man jämför den kalender som de hade på 600-talet så var den mer exakt än den som man hade i Europa på 1500-talet. Siffran noll använde de redan på 200-talet medan den inte började användas i Spanien förrän på 1600-talet. Astronomerna i mayafolket var väldigt skickliga på att följa planeternas och stjärnornas banor utan några optiska instrument. Sol- och månförmörkelser visste de därför exakt när de skulle inträffa. De försökte sig t.ex. på att försöka ta reda på vilken veckodag den 31 december år 90 000000 f.Kr. var på. Deras exakta värde på hur långt året var är 365,2420 dagar.

Ungefär så här såg deras siffror ut. De använde streck och punkter för alla tal som var mindre än 20.


Deras högtidliga kalender, Tzolkin, hade bara en dags fel på 6000 år. Våran gregorianska kalender har en dags fel var fjärde år. Det är vårt skottår. De räknade också ut jordens undergång till den 23 December år 2012. De mesta de har räknat på har ju blivit rätt så vad vet man? Jorden kan ju gå under då men jag vet inte vad jag ska tro. Det känns hemskt att tänka att år 2012 så ska jorden gå under. Mayafolket trodde att genom människooffer kunde de undvika katastrofer. Tusentals offrades vid Krigarnas tempel i Chichén Itza offren fördes upp till en speciell staty där en bricka väntade på hjärtat ceremonin kallades "Pa Chi", dvs öppna munnen. Tanken var att offren genast skulle stiga upp till himlen och undvika underjordens fasor. Offrets själ skulle då bli en odödlig stjärna i skyn.

Konst och Arkitektur
Mayakonsten var inte signerad så vilka som gjort konstverken är okänt. Konsten bestod mycket av religiösa motiv som tillhörde mytologin man hade även historiska motiv. Konsten och arkitekturen utvecklades mycket under den förklassiska perioden. Under den klassiska perioden nådde den sin höjdpunkt. Arkitekturen var otrolig och de byggde flera enastående byggnader och monument. De mest kända är bl.a. El Caracol och El Palacio.

Avslutning: Mitt arbetssätt var kanske inte det bästa men jag tycker att jag har fått ganska mycket information, även om jag inte fick svar på de frågor som jag hade ställt. Men jag ty...