Recension: charles dickens av charles dickens

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Biografi
Charles Dickens föddes den 7 februari år 1812 i Portsmouth i England. Charles far, John Dickens, jobbade på marinkontoret. Där träffade han Charles mamma, Elizabeth. John Dickens var nog en bra pappa, men han var inte särskilt ekonomisk. Han slösade mer än han hade råd med, och var ständigt skuldsatt. Trots det var han alltid glad och positiv, och försummade aldrig sin familj.
År 1814 flyttade familjen till London, där de stannade i tre år. Sedan flyttade de återigen, denna gång till Chatham, som ligger i syd-östra England. Där hade Charles Dickens sin bästa barndomstid. Fadern hade fått löneförhöjning, och familjen levde i välstånd. Charles började tidigt läsa böcker och när de andra pojkarna var ute och lekte, satt han helst inne med en bok. Med detta menas inte att han inte hade några kamrater, för det hade han.
Charles upplevde som sagt en mycket lycklig tid i Chatham. Han intresserade sig för teater, och när familjen hade gäster, brukade han och hans syster Fanny göra små uppträdanden. Det var mycket nära att Charles hade börjat syssla med teater istället för att bli författare, så stort var hans teaterintresse.
År 1822, när Charles nästan var elva år, flyttade familjen tillbaka till London. Pappans affärer försämrades, och Charles fick inte längre gå i skolan. Istället fick han vara hemma och hjälpa till i hushållet och passa sina småsyskon. Han hade dock inte så mycket att göra, så han tillbringade tiden med att vandra genom London, och titta och lyssna på staden. Familjen fick pantsätta mer och mer av sina tillhörigheter för att få in tillräckligt med pengar. När Charles var tolv år fick han en anställning på sko- svärtesfabrik där han klistrade fast etiketter på
sko svärtes burkar. Han jobbade ungefär tolv timmar om dagen och för detta fick han bara ynka sex shilling i veckan. Charles hade inte jobbat så länge på fabriken, då hans far hamnade i fängelset eftersom han inte kunde betala sina skulder.
När i stort sett hela hushållet var pantsatt, fick även resten av familjen flytta till fängelset. Charles hyrde ett rum i Camden Town och fick livnära sig på dem pengar han själv tjänade. Nu var Charles barndom definitivt slut, han var tvungen att sköta sig själv precis som en vuxen. Familjen träffade han sällan. Charles skaffade en ny lägenhet, som låg i närheten av fängelset. Nu kunde han äta frukost och kvällsmat med familjen och så fick han träffade dem varje dag.
När familjen nu hade suttit i fängelset i tre månader dog en av faderns släktingar och de fick ett arv på 450 pund. Detta räckte för att de skulle få komma ut ur fängelset. Fadern återtog sitt arbete och allt återgick till det vanliga. Charles fortsatte att jobba på fabriken, men när han arbetat där i nästan fem månader, kom hans far i gräl med arbetsgivaren, så Charles fick sluta sitt arbete. Men detta kom som en välsignelse för honom, och
han fick börja skolan igen.
Han studerade i tre år. Dock satt ärren av hans tidigare liv djupt i hans hjärta. När Charles var 15 år fick han börja som springpojke på ett advokatkontor. På så sätt fick han kunskaper om advokatyrket, och det hjälpte honom senare som författare. Han fortsatte att utbilda sig till stenograf. Charles blev en duktig på stenografi och försörjde sig på att referera rättegångar. Efter ett tag tyckte han att detta var otroligt tråkigt, så han bestämde sig för att bli skådespelare i stället. Han övade och tog lektioner, och tillslut så skulle han få provspela för att komma in på en viss teater. Men när den dagen kom, blev han förkyld, så provet sköts upp en tid. Men det blev aldrig något provspelande, för nu fick han ett erbjudande om att bli journalist. Det tackade han ja till, och han blev reporter på två tidningar, varav en av dem skrev om vad som hände i parlamentet, englands riksdag. Charles var mycket duktig och blev mycket omtyckt av alla.
När Charles var 21 år lämnade han in en skiss av London livet, till en tidning som hette "Monthly Magazine". Till hans stora glädje blev den tryckt, och tidningen ville ha flera bidrag. Charles skrev ivrigt ner fler skisser och även dem blev tryckta. Han skrev inte med sitt riktiga namn, han använde pseudonymen "Boz". I samma veva fick Charles anställning på den stora dagstidningen "Morning Chronicle". Där blev han mycket uppskattad för sina exakta och humoristiska rapporter från olika politiska till ställningar. Förutom dessa skrev han Londonskisser även till denna tidning.
En förläggare gav Charles ett förslag om att hans Londonskisser skulle samlas till en bok. Detta tyckte Charles var en mycket bra idé, varvid hans första bok "Sketches by Boz", denna boken publicerades på hans tjugofyraårsdag. Boken fick mycket bra recensioner, och Charles fick ännu ett erbjudande, denna gång från förläggarna Chapman och Hall. De ville att han skulle skriva en rolig berättelse i tjugo delar till illustrationerna av en populär tecknare. Detta gick inte Charles med på. Men däremot så kunde han tänka sig att tecknaren skulle få rita bilder åt en berättelse som Charles hade bestämt helt själv och så blev det. Det var så Pickwickklubben kom till. Denna följetong blev snabbt älskad av hela engelska folket. Alla läste dem, fattiga som rika. Det var helt enkelt en enorm succé. Efter den överöstes Charles med anbud av olika slag, och han var redan en stor berömdhet.
När Pickwickklubben tog slut, började Charles med fler följetonger. Även dessa blev mycket populära. Framgång följde efter framgång. Nu hände det mycket i Charles liv. Charles var gift, och fick flera barn. Tyvärr var äktenskapet inte särskilt lyckligt, delvis kanske för Charles ägnade så mycket tid åt att skriva.
Åren gick och det gick både upp och ner med Charles karriärer. Under några år skrev han bara en del små texter, som inte blev någon större framgång. Han reste till Amerika och mottogs där ungefär som en popidol; fansen följde honom vart han gick. När han kom hem igen startade han en egen tidning som han själv var redaktör på. Men efter några månader så tröttnade han på att vara redaktör och överlät redaktörs - posten till sin bäste vän.
År 1849 började Charles skriva på sin självbiografi, som fick namnet David Copperfield. Det är inte helt och hållet en självbiografi; för mycket är ändrat eller symboliskt skrivet, men man kan ändå tydligt se att det är Charles eget liv som återspeglas. Boken blev minst sagt en framgång, och även andra stora författare prisade den. Charles själv tyckte att detta var den bästa boken han skrivit.
Han fortsatte att skriva flera romaner efter det att David Copperfield hade kommit ut. Charles började med något nytt nu, nämligen uppläsningar. Han läste upp delar ur sina böcker inför stora folksamlingar och uppläsningarna blev mycket populära.
Charles hade en fantastisk förmåga att fånga publikens intresse när han läste. Men uppläsningarna tog hårt på honom, för han var inte vid särskilt god fysiskt hälsa. Mycket av dessa pengarna som han fick in på sina uppläsningar, gick till välgörande ändamål.
I juni 1870 dog Charles Dickens, endast 58 år gammal, av ett slaganfall.
Charles är begravd i Londonkyrkan Westminster Abbey.
Världen hade förlorat en stor författare

Dickens största verk och noveller
• American Notes
• Barnaby Rudge
• The Battle of Life
• A Child''''s History of England
• Klockorna (The Chimes) (även Klockringningen, Nyårsaftonen)
• En julsaga (även En julberättelse, Julaftonen, En julhistoria, En spökhistoria vid jul)
• Syrsan vid spiseln)
• David Copperfield
• Dombey och son (Dombey and Son)
• Lysande utsikter (Great Expectation)
• Hårda tider (Hard Times)
• Den besatte och spökhandeln (The Haunted Man and the Ghost''''s Bargain)
• Hunted Down
• The Lamplighter
• The Lazy Tour of Two Idle Apprentices
• Martin Chuzzlewit, hans liv och äventyr (The Life and Adventures of Martin Chuzzlewit)
• The Life and Adventures of Nicholas Nickleby
• Lilla Dorrit (Little Dorrit)
• Mäster Humphreys klocka (Master Humphrey''''s Clock)
• Mudfog and Other Sketches
• Mysteriet Edwin Drood (The Mystery of Edwin Drood)
• No Throughfare
• Den gamla antikvitetshandeln (The Old Curiosity Shop)
• Oliver Twist
• Vår gemensamme vän (Our Mutual Friend)
• Pickwickklubben (The Pickwick Papers)
• Pictures from Italy
• Reprinted Pieces
• Sketches by Boz
• Sketches of Young Couples
• Sketches of Young Gentlemen
• Speeches, Literary and Social
• Sunday Under Three Heads
• En berättelse om två städer (A Tale of Two Cities)
• To Be Read at Dusk
• The Uncommercial Traveller

Större noveller
Pickwickklubben (The Pickwick Papers) (1836)
• Oliver Twist (1837–1839)
• Nicholas Nickleby (1838–1839)
• Den gamla antikvitetshandeln (The Old Curiosity Shop) (1840–1841)
• Barnaby Rudge (1841)
• The Christmas books:
o A Christmas Carol (1843)
o The Chimes (1844)
o The Cricket on the Hearth (1845)
o The Battle of Life (1846)
• Martin Chuzzlewit (1843–1844)
• Dombey and Son (1846–1848)
• David Copperfield (1849–1850)
• Bleak House (1852–1853)
• Hårda Tider (Hard Times) (1854)
• Lilla Dorrit (Little Dorrit) (1855–1857)
• En berättelse om två städer (A Tale of Two Cities) (1859)
• Great Expectations (1860–1861)
• Vår gemensamme vän (Our Mutual Friend) (1864–1865)
• Mysteriet Edwin Drood (The Mystery of Edwin Drood) (Ofärdigställd) (1870)
Andra utvalda böcker
• Sketches by Boz (1836)
• American Notes (1842)
• Pictures from Italy (1846)
• The Life of Our Lord (1846, publicerad 1934)
• A Child''''s History of England (1851–1853)
Noveller
• "Captain Murderer"
• "The Child''''s Story"...