Reformationen och politisk omvandling únder 1500-talet

19 röster
24022 visningar
uppladdat: 2007-01-11
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Vad var de nya tankarna som ledde till reformationen?
• Vem var Olaus Petri? - (påverkan?) egen vinning?
• Vad blev konsekvenserna av reformationen - (folkets reaktion under tiden?)
• Gustav Vasas intresse i reformationen?
• Sveriges politiska omvandling under reformationens tid?


Vem var Olaus Petri?
Olaus Petri anses var den man som tog reformationen rill Sverige hade en bror vid namn Laurentius Petri som var ungefär lika aktiv som Olaus när det gällde tron och politiken.
Han studerade i Uppsala, Leipzig och i Wittenberg.
Martin Luther undervisade vid Wittenberg när Olaus studerade där.
Han blev kansler hos biskop Mattias i Strängnäs vid hemkomsten och sedan diakon år 1520. Sin predikoverksamhet inleddes i den svenska storkyrkan och var den första att hålla en svenska predikan i kyrkan istället för latin.
1520 – 1530 kommer översättningen på nya testamentet gjord av Laurentius Andreæ tillsammans med Olaus Petri. Detta gjorde att alla predikningar i kyrkorna hölls på svenska. Han utses också till Stockholms stads sekreterare och Petri skriver två antikatolska skrifter där han menar att mässa, ceremonier, munkväsendet och celibatet var onödiga påfund som skulle bort. Detta var mycket provocerande mot kyrkan och adeln som fick det mesta av sin makt just ifrån kyrkan.
Olaus Petri blir kansler under Gustav Vasa och skriver den första svenska mässan.
Under denna tid blir också Gustav Eriksson (Vasa) vald till kung och han vill komma åt så mycket av makten som möjligt dvs. ekonomin och politiken med detta så fick han kyrkan emot sig, eftersom att han utgjorde ett stort hot mot dem, då han också var positiv mot reformationen.
Efter att Laurentius Andreæ ( kungens rådgivare) knutit Olaus till Gustav Vasa så fick han tillstånd att predika i Stockholm, det var då han budskap slog igenom som störst.
År 1571 slogs en ny kyrkoordning fast som var enligt protestantismen.

Olaus Petri fick nog ut en del för egen vinning i allt detta, han fick ut sina skrifter och sin tro som han tagit efter Luther när han studerat vid Wittenberg, men han fick också mycket makt igenom sin ställning till kungen.
Han påverkade folket väldigt mycket, genom ändringen av kyrkan.
Folket var väldigt bundet till kyrkan under den tiden och genom att ändra det så tog han ett steg mot utvecklingen.

Konsekvenserna av reformationen folkets reaktion under tiden.
Sveriges reformation var av den fredliga sorten.
Västerås 1527 och Uppsala möte 1593 då bröts den romersk-katolska tron och i början av 1600-talet var endast den luthersk-evangeliska tron tillåten det höll ända fram emot 1700 talet då folket ville välja själva.
Kyrkan hade inte längre den hårda makten över folket då de inte var lika rädda för helvetet längre.
När gudstjänsterna började läsas på svenska så kunde alla förstå guds ord och folket kunde nu skaffa sin egen bibel och behövde inte längre en präst eller kyrkans man för att få ta del av det. Man kan säga att kyrkan lades på en lägre nivå rent samhällsklassmässigt.
Martin Luther menade också att Rom, som var det ”kyrkliga centrum” inte var det egentligen då guds ord endast krävde tro, läskunnighet och en bok i just det ärendet.
Med detta och reformationen så tappade kyrkan all den makt och inflytande som den haft över folket. Protestantismen kom med ett nytt budskap till folket; endast gud är ofelbar men människan är inte mer än mänsklig och har rätten att fela.
Det var inte lika hårda budskap längre.
Folket fick nu ett eget ansvar för sina liv protestantismen sade ju att alla är lika inför gud och människor har lika värde och ingen är bättre eller sämre.
Grunden byggdes för Sveriges styrelsesätt som vi än har idag man kan säga att Gustav Vasa ”hjälpte” reformationen.
Kyrkans guld togs ifrån dem tillsammans med många av deras göromål i landet då deras roll minskade avsevärt med detta det guldet användes till att lösa landets skulder, t.ex. Lübeck-skulden betalades. Riksdagen samlades för att avgöra trosfrågan 1527, kungen hade flera gånger blivit anklagad för att införa en ny tro i Sverige.
Men Gustav Vasa ansåg att detta var den ”rätta” ursprungliga tron och inte en helt ny, han ville ha en kraftmätning mellan de två religionerna som han inte ansåg vara två olika men en äldre och en nyare version.
För att ta reda på om det var någon av de två sidorna som var rätt eller fel så sändes tolv stycken frågor till de företrädande för de båda ”sidorna”.
Peder Galle var den man som företrädde den katolska kyrkan, det var han och Olaus Petri som hade fått frågorna sända till dem från kungen, frågorna som egentligen var gjorda av dem som var positiva mot reformationen, sändes i kungens namn.
Det var med dessa frågor som de skulle kunna skilja på religionerna och avgöra vilken som var bättre.
Alla dessa frågor koncentrerades sedan till tre stycken:
• avlaten
• biskoparnas världsliga herravälde
• själens obundenhet av människostadgar

Nyckelfrågan – katolikerna tyckte inte att skriften skulle stå över traditionen vilket reformatorerna tyckte de ansåg att kunskap och lärdom borde gå före.
Vid Uppsala kyrkomöte bestämdes att Sverige från och med då skulle vara Lutherskt= protestantiskt. Många av bönderna var däremot fortfarande konservativa därför var de något skeptiska mot reformationen och mot Kungen.

Gustav Vasas intresse i reformationen?
Gustav Vasas intresse i reformationen var stor eftersom den innebar att han skulle få mera makt både politiskt och ekonomiskt.
Att kungen borde stå över kyrkan var klart enligt Martin Luther, men kungen skulle inte heller för mycket makt.
Detta passade Gustav Vasa bra för det betydde att han kunde få en chans att betala av skulderna som landet dragit på sig gentemot Lübeck i befrielsekriget.
Möjligheterna var att låna eller konfiskera dyrbarheter från kyrkan som då var mycket rik.
I denna fråga utnyttjades situationen av Laurentius som i ett brev sade att varken kyrkan eller dess rikedomar var i prästernas eller biskoparnas ägo de hörde till folket.
Det var deras skyldighet att betala skulden, prästerna hade använt pengarna till att pryda kyrkan och att använda pengarna själva men de hade alltså missbrukat sin ställning gentemot folket och kungen och mot gud.
Laurentius menade också att prästerna skulle läsa några av de Lutherska texterna nu när det var en ny lära som spreds i landet under tiden.
Efter ett visst fredhandlande mellan Preussen och Sverige ville Preussens kung påskynda Sveriges omvandling till evangelisk tro då samarbetet kunde gynna dem båda.
Gustav skickade då kallelse till riksdagen och mötet ägde rum 1525 i Västerås.
Det var här som kungens makt ökade enormt då han vid Västerås riksdag hotade med avsägelse om hans vilja inte skulle gå igenom.
Detta blev ett tufft beslut eftersom kungen inte hade någon ättling och de skulle krävas ett nytt val av konung vilket ingen i riksdagen ville.
Därför fick han nu enormt mycket makt och det Gustav Vasa ville mest var att bryta kyrkans makt han hade riksdagen med sig på sin sida och därför gick det mycket smidigt till.
Något som han vann mycket på var att det guld som togs, var inte från skatter och från folket utan ifrån kyrkan även om en del skatter faktiskt togs ifrån folket också.
De fick inte tillbaka några av de rikedomar som togs ifrån kyrkan, allt gick till betalningar.
Adeln fick han med sig genom att ge tillbaka en viss donation till adeln som de en gång gett till kyrkan.
Kungen hade ett problem nämligen att han anklagades för att införa en ny tro i landet medan han själv ansåg att det var den ursprungliga och rätta tron.

Sveriges politiska omvandling under reformationen
Kyrkan hade enormt mycket makt över landet och det satt många biskopar i riksdagen och därför kunde kyrkan styra som dom ville.
Avlatsbrev kunde köpas för att förlåta sina synder det och många andra saker använde kyrkan sig av för att få in pengar.
Kyrkan ägde stor del mark då det hade testamenterats till dem för att folket trodde att det var en slags försäkring om att an kom till himlen om man gav till kyrkan.
När reformationen går igenom helt så tas kyrkans politiska makt helt ifrån dem när deras makt tas ifrån dem så ges deras rikedomar till staten och adeln som stödde kungen.
Men trots det som adeln fått gör dom uppror mot Gustav Vasa 1529 för att de anser att hans styrelsesätt är för hänsynslöst.
Men kungen löste det med sina väl betalda legoknektar och inget mer hördes om det, samma sak blev det med Dalaupproret som kvävdes lika fort som det kom upp till ytan.
Vartenda uppror som kom upp kvävdes av kungen, det var hårt.
Under en tid lade sig Tyskland i Sveriges styrelsesätt, kungen tyckte inte längre lika som Olaus Petri och Laurentius Andreæ för de gillade hans mer och mer ökande makt därför var de fängslade och dömda till dödstraff men benådas senare mot en rejäl borgenssumma och under den tiden låg Gustav Vasa i god med några Tyskar.
”Den tyska perioden” var under åren 1538-1543 då kungen hade Conrad Von Pyhy som kansler och Georg Norman som superintendent, i denna ordning menade han att kungen stod över kyrkan vilket passade Gustav mycket väl.
Georg Norman var den man som utformade landets första protestantiska kyrkoordning i Tysk anda.
Kungens kröning gjorde landet mer enat och en fredligare utrikespolitik fördes numera.
Handeln påverkades också av katolicismen de hade begränsat den mycket men med reformationen så öppnades den upp igen.
Bankens begränsningar ändrades också kyrkan hade förbjudit ränta vid lån vilket nu blev tillåtet.
Kapitalismen kom in i bilden nu och ekonomin förbättrades, den feodalism som legat i landet var nu borta.
Kapitalismen gjorde så att var och en fick äga sitt eget istället för att stora marker och gods m.m. ägdes av mäktigare män.
Protestantismen gjorde folket rikare.



Slutdiskussion
Själva tanken och viljan att driva igenom reformationen kom mest ifrån Martin Luther och sedan Olaus Petri i Sverige.
Olaus drev sin tro starkt framåt i landet och lyckades att få kungen med sig med lovorden att fursten skall stå över kyrkan vilket betydde makt och det var det som Gustav Vasa ville åt.
Enligt mig kan man säga att Gustav Vasa fick igenom den lutherska tron med hjälp av guldet, genom hot och mutning, och han gjorde det mesta för sin egen vinning.
Jag skulle inte vilja påstå att han var den godaste av män utan tänkte mest på makten och sig själv men han förbättrade även Sverige som land
I och med reformationen så blev Sveriges styrelsesätt mer enat, vilket gjorde att det blev ”lugnare” i landet.
Det förbättrade en hel del för svenskarna som folk, det som hade varit en enorm skillnad mellan kyrkans män hade nu minskat, landet styrdes inte längre av religionens huvudsyfte utan av kungen som hade ...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Reformationen och politisk omvandling únder 1500-talet

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Inactive member 2017-10-10

    En gedigen genomgång ! Svarade på alla frågor som jag funderat över. Tack !! :) Betyget skulle bli högsta men råkade sjabbla till det. Går det att ändra ?

Liknande arbeten

Källhänvisning

Inactive member [2007-01-11]   Reformationen och politisk omvandling únder 1500-talet
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=7416 [2024-04-18]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×