Religion Uppsats

Religion Uppsats

Jacob Hultman

Eftersom buddhismen är grundad ur hinduismen; i och med att Siddharta Gautama (Buddha) var en hindu som, efter en rad händelser, fick en uppenbarelse och grundade sin egen religion; betyder det att mycket utav det buddhisterna tror på har influerats av hinduismen. Trots detta finns det väldigt många skillnader mellan religionerna.

Gudatron

Den mest framträdande och kanske viktigaste skillnaden mellan buddhismen och hinduismen är gudatron.

Det finns många olika sätt att tolka hinduismens gudatro. Vissa anser att det finns närmare 3000 olika gudar, medans andra hävdar att det bara finns en gud som kan anta olika skepnader. Dem viktigaste gudarna/gudabilderna bland dessa 3000 är: Brahma - Skaparen, Vishnu - Övervakaren och Shiva - Asketernas Gud. Brahma är världsjälen och skaparen av världen. Han betraktas ofta som den första guden, och vissa anser att han är den enda guden, som kan anta alla andra gudars skepnader. Brahma har fyra huvuden, ett för varje väderstreck, och fyra armar. I armarna håller han en sked, ett radband, en vattenkruka och en bok. Han avbildas ofta sittandes på ett lotusblad, vilket symboliserar avsaknaden av en mor som gav liv till honom.

Vishnu är en kärleksfull gud som löser problem och upprätthåller ordning i världen. Han är en mycket populär gud bland hinduerna, mycket på grund av hans strävan efter att göra världen så harmonisk och gudomlig som möjligt. Vishnu besitter en förmåga som ingen annan gud inom hindusmen har, förmågan att uppenbara sig på jorden som avatar. Hinduer ber till Vishnu direkt, eller genom en av hans tio avatarer, varav dem mest kända är Rama och Krishna.

Shiva är en gud av det mystiska slaget. Han har hand om både döden och fruktbarheten, men också förståndet, förstörelsen och asketen. När Shiva bestämmer att någon ska dö, ger han liv till en ny människa. Detta förklaras väl med hans viktigaste doktrin som lyder: "För att skapa måste man först förstöra."

I en buddhists ögon existerar inte gud, varken som överväsen eller skapare. Och enligt Buddha förtjänar inte heller någon att dyrkas. Enligt mig betyder detta att buddhismen inte är en religion, utan snarare en ateistisk livsåskådning, ungefär som  satanism.

Grundandet

Något som ytterligare skiljer dessa livsuppfattningar åt är hur och när de kom till. Medan hinduismen tros ha uppkommit någon gång för ca 3000-4000 år sedan, kom buddhismen ungefär tusen år senare. hinduismen uppkom genom att krigarfolket Arierna attackerade dem mörkhyade Draviderna vid floden Indus. Draviderna kunde inte göra motstånd och tvingades dela med sig av sitt område till Arierna. Så småningom blandades deras kulturer och religioner ihop och resultatet blev hinduismen.

Hur buddhismen kom till skedde på ett helt annat sätt. Det hela började med en prins vid namn Siddharta Gautama som bodde i norra Indien vid staden Lumbini. Han var hindu och vid födseln hade han blivit spådd att han skulle växa upp till att bli en förmögen konung eller en lärd munk. För att se till att sonen blev det förstnämnda lät hans far isolera Siddharta i deras palats under hela sin uppväxt. Innanför palatsets murar fick Siddharta växa upp bland lyx och njutningar, skyddad från livets grymheter. Efter 29 år hade Siddharta fått nog av att leva i ovisshet och bestämde sig för att rymma från palatset med sällskap av en av sina tjänare. På bara tre dagar utanför palatsets murar fick Siddharta syn på en en gammal, en sjuk och en död man. Något senare mötte han en munk i ljup meditation. Med sin nyfunna kunskap bestämde Siddharta sig för att aldrig mer återvända till palatset, och att istället försöka finna lycka på annat sätt. Efter att ha levt i askes i 6 år, och överlevt på bara ett riskorn om dagen hade Siddharta fortfarande inte funnit livets lycka. Nu bestämde han sig för att gå en tredje väg, mittens väg, där han skulle ta hand om sig själv väl och meditera mycket. Han satte sig under ett träd och bestämde sig för att meditera tills han blivit uppplyst. Så småningom hamnade han i ett tillstånd bortom alla konceptuella beskrivningar, han hade uppnått Nirvana. Som upplyst tog han namnet Buddha och strövade omkring bland folket för att lära ut vägen till upplysningen.

Reinkarnation

Den största liknaden mellan hinduismen och buddhismen är nog läran om återfödelse, reinkarnation. Enligt både hinduer och buddhister återföds man efter att man dör. Hinduer tror även att man kan påverka vad man kommer födas till i nästa liv genom att leva bra och få bra karma. Båda religionerna tror även att det finns en väg ur denna eviga cirkel, ett sätt att slippa återfödas. Enligt buddhister ska man leva efter den åttafaldiga vägen för att uppnå nirvana och slippa återfödas. Men enligt hinduer ska man följa deras fyra vägar: hängivenhetens väg, övningarnas väg, handlingens väg och kunskapens väg, för att uppnå Brahma och på så sätt slippa återfödas.

Några andra liknader:

Några andra skillnader:

De Fem Världsreligionerna

För att jämföra de fem värdsreligionerna kan man fundera över vad som är meningen med livet för personer av dessa religioner. Något gemensamt med de abrahamitiska religionerna är att livet går ut på att älska och dyrka gud, leva gott och göra goda gärningar för att hamna i paradiset. Hinduer och buddhister, däremot, vill uppnå befrielse och slippa återfödas.

Även fast skrifterna inom dessa fem religionerna varierar avsevärt, så är reglerna för vad som är rätt och vad som är fel ganska lika. Summan av kardemumman är att man inte ska stjäla. Ett utmärkt exempel på detta finns i följande citat ur boken Flyga Drake: "Det finns bara en synd, bara en. Och det är stöld. Alla andra synder är en variation av stöld...Om man dödar en man stjäl man hans liv. Man bestjäl hans hustru på rätten till en make, berövar barnen rätten till en far. Om man ljuger stjäl man någons rätt till sanningen. Om man fuskar stjäl man rätten till rättvisa."

En ganska tydlig skillnad mellan buddhismen och hinduismen, gentemot de abrahamitiska religionerna är synen på vad som händer efter döden. Medan judar, muslimer och kristna tror att de antingen kommer till paradiset eller helvetet (med undantag för judendomen) efter döden, så tror buddhister och hinduer att de kommer återfödas.

Något som skiljer buddhismen och hinduismen från de abrahamitiska religionerna ytterligare är synen på gud. Medan många hinduer tror på tusentals gudar; tror buddhister inte på någon gud; och judar, kristna och muslimer tror bara på en gud. Som jag har förklarat tidigare finns det dock hinduer som bara tror på en gud, Brahma.

Sammanfattningsvis ser man tydligt att judendomen, kristendomen och islam står mycket närmare varandra än buddhismen och hinduismen. Och detsamma gäller för de två sistnämnda.

Hur tror du att det skulle vara att växa upp i ett samhälle som helt genomsyras av... ?

*Jag förstår inte riktigt frågan. Att växa upp som jude/ muslim/buddhist/hindu i ett judiskt/ islamskt/buddhistiskt/hinduistiskt samhälle, eller som den livsåskådningen man själv har i dagsläget?*

•a)      Judendomen - Om jag, som ateist, skulle växa upp i ett judiskt samhälle tror jag inte min uppväxt skulle skilja sig särskilt mycket från ett barns uppväxt i en ickereligiös miljö. Förmodligen skulle mina vänner fira särskilda högtider, som t.ex. Hanukkah, och de skulle äta enligt vissa regler. Beroende på om de var orthodoxa judar skulle de även klä sig på ett speciellt sätt. Eftersom reglerna för hur man ska beté sig är ganska lika inom de fem världsreligionerna skulle folket nog vara ganska likt vilket annat folkslag som helst.

•b)      Islam - Hur det är att växa upp i ett islamskt samhälle varierar nog från område till område. Jag skulle inte gärna vilja växa upp i ett ganska fundamentalistiskt islamskt samhälle, som t.ex. Saudi Arabien. Detta eftersom de ligger så långt bak när det gäller jämställdhet och genusfrågan. Där har kvinnor inte rätt att rösta och de får inte heller köra bil. Det är förbjudet att utöva religion (bortsett från islam) och uppvisande av religiösa symboler är även det förbjudet. Dessa regler kan dock kopplas till kultur, snarare än religion, vilket ytterligare försvårar frågan. Att leva i ett islamskt samhälle där det råder jämställdhet och som är någorlunda demokratiskt, som exempelvis Turkiet, skulle nog inte vara alltför annorlunda än den västerländska normen.

•c)       Buddhismen - Jag tror att en uppväxt i ett buddhistiskt samhälle skulle gynna individen i och med att buddhismen är så fridfull. I buddhistiska samhällen är alla stolta över sin tro och de dömer inte andra för sina världsuppfattningar. Buddha ansåg att alla var lika värda, oavsett kön, hudfärg eller religiös inriktning. Jag gillar även faktumet att man inom buddhismen gör goda gärningar för sig själv, och inte för att en gud ska låta en komma in i paradiset.

•d)      Hinduismen - Det som mest irriterar mig angående hinduers uppfattning av människor och världen är kastsystemet. Jag förstår mig inte på hur hinduer från de lägre kasterna kan acceptera att de är mindre värda än personer från högre kaster. Något som ytterligare förstärker min syn på detta är att kvinnor inte kan avancera lika högt inom kastsystemet som män. Vilket tyder på att hinduer anser att kvinnor är mindre värda än män. Hur ens uppväxt skulle se ut i ett hinduistiskt samhälle beror alltså på vilket kast man föds i. Föds man till ett lågt kast kommer man troligtvis gifta sig och umgås med personer inom sitt kast. Ens karma bestämmer vilket kast man föds till. På så sätt menar hinduer att man, i sitt tidigare liv, har gjort något för att förtjäna att födas till ett visst kast.

Om jag fick välja mellan att växa upp i ett av dessa fyra samhällen skulle jag nog välja buddhismen. Detta eftersom buddhismen är så fördomsfri och jämställd i jämförelse med dem andra religionerna, enligt mina källor och tankar.

Jämställdhet

Inom judendomen och kristendomen, betraktas män och kvinnor som likvärda. De har olika roller vilket betyder att de inte konkurrerar med varann. Enligt denna syn på genus ska mannen arbeta och dra in pengar till familjen, medan kvinnan ska ta hand om barnen och hushållet. I dagens västerländska hem tror jag inte det ser ut så här. Istället arbetar både mannen och kvinnan i förhållandet och båda tar hand om barnen. Det är mer jämställt än vad det var för 50 år sedan. Trots detta är det betydligt fler fruar som lagar mat och städar än vad det är män. Jag tror denna arbetsfördelning beror på kultur snarare än religion. Från början blev det nog så eftersom män är starkare än kvinnor, och alltså kan utföra tuffare arbeten. Men eftersom religionerna tillät detta så fortsatte denna arbetsfördelning.

Inom islam, däremot, finns flera skillnader vad gäller jämställdhet. I många islamska länder tvingas kvinnor bär slöjor emot sin vilja. Det finns betydligt fler regler som begränsar kvinnors rättigheter än vad det finns för män. Detta tycker jag är synd eftersom kvinnor borde ha samma rättigheter som män. Denna situation tror jag beror på både religion och kultur. Jag tror en del av det har att göra med hur man tolkar koranen. Ett exempel på det är att många icke-muslimska forskare hävdar att det inte står i koranen att kvinnor ska ...