Religionsvetenskap

4552 visningar
uppladdat: 2006-08-15
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Religion som vetenskap

Man pratar ofta om att saker och ting ska diskuteras, bevisas och jämföras eller sammanställas på vetenskapligt sätt, och denna diskussion har lett till olika synsätt på vetenskap. Jag tänker i detta arbete ta upp Humanistisk/Hermeneutik och positivism/naturvetenskap. Och utifrån det så har jag valt sju diskussionsuppgifter ifrån ”Humanistisk vetenskapsteori”. Och sedan kommer jag att ställa ett eget problem som jag finner utöver de sju diskussionsproblem, detta problem kommer jag att lösa med olika källor, delvis för att besvara problemet och för att hitta betydelsen av källorna.
För att avrunda mitt arbete så kommer jag att i slutet av mitt arbete skriva min egen uppfattning kring vilken typ av vetenskap som jag själv finner bäst.

Dessa 7 diskussions problem har jag valt att först skriva om:

Behövs det särskilda forskningsmetoder föra att studera människan som kultur- och samhällsvarelse? Eller kan man göra på samma sätt som i naturvetenskaperna?
I samband med fråga 1, har jag valt att samtidigt diskutera den vetenskapsteoretiska skillnaden mellan att förstå och att förklara.
När man använder sig av naturvetenskap ser man på människan som en biologisk individ som man forskar på via kemi, biologi och biokemi. Men människan är inte bara biologisk, hon har en själ eller en mental del som jag anser kan vara svår att forska på om man inte använder sig av flera forskningsmetoder. Människan är inte svart eller vitt och för att forska fram färgerna på nyanserna där emellan krävs olika metoder enligt mitt tycke. Genom naturvetenskapen är syftet att förklara skeenden i naturen när man i den humanistiska vetenskapen vill förstå de mänskliga handlingarna. För mig och många andra idag på 2000- talet är det givet att när man forskar så vill man både förstå och förklara, det ena ska ju ge det andra. För att ändå reda upp vad många forskar anser är skillnaden mellan förklara och förstå så kan man kortfattat säga att inom naturvetenskapen så förklarar man exempelvis en skogsbrand genom att gå tillbaka på diverse omständigheter som rått där just då. Exempelviss att det har varit en längre tids torka. Man talar alltså om yttre saker.
Medan man i det humanistiska synsättet, vill försöka att förstå genom att återskapa känslor, och avsikter och det är för humanisterna som den inre sidan av vad som leder till olika skeenden som är intressanta. Min uppfattning är alltså att det behövs särskilda forskningsmetoder vid olika sorts forskning och jag tror att det behövs så väl humanistisk som naturvetenskaplig. Man kan inte få något bra slutresultat om man bortser från människans olika plan, eller naturens heller.
Teorier om framtiden slår ofta fel. I mitten av 1800- talet fruktade de som planerade Londons framtida utveckling att stadens gator så småningom skulle bli ofarbara på grund av all hästgödsel som draghästarna lämnade efter sig. Varför blev det inte så? Betyder det att forskaren Popper hade rätt om att framtiden inte alls går att förutspå?
Jag tror att om saker och ting tenderar att följa ett mönster så kan man ibland skaffa sig en liten ide om vad som ska hända och ske, men detta är i liten skala. Därför att när det finns många människor med i det man siar om så blir det enligt mig betydligt mer osäkert, alla människor är unika och följer inte samma mönster. Jag tror inte ens att man kan säga att människor ifrån samma klass är mer lika varandra. På ett visst plan är de det, men de är ju inte enbart ett resultat ifrån den samhällsklass de kommer ifrån. Vad det beträffar teorin om Londons gators så tror jag att samtidigt som människorna där började inse att gatorna skulle bli ofarbara så började de medvetet och omedvetet att ändra på sina rutiner, just därför att de var i så stort behov av att kunna använda gatorna. Det var tydligt för dem att se konsekvensen av handlandet. Och på så viss kan man just i detta fall hålla med Popper att detta inte var förutsägbart att det skulle sluta illa. Precis som Popper säger så finns det ingen anledning att tro att människans kunskapstillväxt är avslutad, och tackvare deras kunskap kan de också se och göra förändringar.

Idag finns det många experter som försörjer sig på att göra prognoser, förutsägelser, om den framtida utvecklingen på olika områden. Är det någon nytta med sådana prognoser? Vad tror jag att Popper skulle ha sagt? Och vad anser jag själv?
Givetvis kan prognoser och förutsägelser vara tillnytta för oss människor för att komma ikontakt och skaffa oss uppfattningar om problem. Det finns problem som vi kanske aldrig skulle uppfatta som så stora eller många att vi skulle ta itu med dem om vi inte fick se hur omfattande de var. Då tänker jag på bland annat på incest, kvinnomisshandel, sjukskrivningar, psykiska utvecklingar, ja, listan kan göras lång. Jag tror att man på detta sätt kan skaffa sig vissa förutsägelser om det kommer att gå bra eller dåligt om vi inte gör en typ av förändring. Men exakt vad som sker annars och resultatet av det tror jag inte att vi helt säkert kan förutspå. Om vi ska ta ett exempel inom politiken så använder sig faktiskt vår regering av dessa prognoser för att styra hela vårt land, och för att inte kanske glömma den viktigaste prognosen som vår finansminister gör angående landets ekonomi och hög och låg konjekturer. Popper tror jag skulle ha sagt att vi ska använda oss av sådana prognoser för att hålla en öppen diskussion och erbjuda samhället att ha en öppen dialog kring problemen där alla kan komma med lösningar och förslag. Och att ingen lösning är den perfekta som kan gälla alla. Och just så är det väl egentligen som jag anser själv i detta fall. Men jag tror även som Popper själv har yttrat att vi bör vara försiktiga med att tro att vi kan förutsäga framtiden, annars kommer vi säkerligen att bli mindre fria i vårt tänkande och mindre öppna för nya idéer och utvecklingar, eftersom vi då redan tror oss veta vad som ska ske.
Vad är Hermeneutiska metoder? Ska man undersöka samhället med Hermeneutiska metoder eller naturvetenskapliga metoder? Vad är den viktigaste skillnaden? Vilket verkar bäst? Kan metoderna komplettera varandra? Vad tycker jag?
Hermeneutiska metoder handlar om att hitta en tolkning utifrån ett sammanhang av olika intryck och sina egna och andras erfarenheter. Inom detta synsätt betonas förståelsen. Hermeneutik började användas redan på 1600- talet, då i tolkning av bibeltexter. Inom Hermeneutik kan man aldrig säga att förståelsen eller tolkningen blir definitiv, det finns allt nya möjligheter att tolka situationer, bilder och text.
Inom hermeneutik jämför man gärna hela samhället med en text som man vill tyda och sedan tolka. På detta vis kan denna metod andvändas av samhällsvetare, i exempelvis ett krig, då kan man med denna metod skaffa sig en uppfattning om hur människornas klassfördelning och makt såg ut, hur de påverkades av landets ekonomi och lagar, varför och vilka konflikter som låg till grund för ett krig? Vilka drabbades av kriget? Vad fanns det för missnöjen bland folket? Alla dessa faktorer och många fler kan man med denna metod sammanställa till en möjlig förståelse av situationen som hänt. Och det är enligt min mening först då som man med naturvetenskapliga metoder kan förklara tillägga ändra och styrka diverse teorier om krig. Det är också så man kan skaffa sig en bredare kunskap för att förhindra krig i framtiden. Därför tycker jag att dessa metoder kompletterar varandra och bör användas i samverkan. Viktigt är nog att i alla fall inse att dessa teorier om forskning ibland bör samverka och på vissa områden behöver man använda sig mer av naturvetenskap en den humanistiska vetenskapen som exempelvis hermeneutik och vise versa.
Är det viktigt att för förståelsen av ett konstverk att veta vad konstnären hade för avsikt med det? Eller är det snarare ett hinder? Är konstnärens egen tolkning den enda riktiga? Eller får var och en tolka på sitt eget sätt?
Jag har valt att samköra min fråga nummer 6 med en tolkning av en dikt. Och beskriva hur min tolkning förändrades innan jag visste diktskrivarens tidigare livserfarenheter.
Givetvis kan man inte säga att det allmänt är så att det är viktigt eller inte viktigt att veta konstnärens avsikt med sitt verk eller inte, detta beror ju helt på syftet man själv har med verket eller konstnärens syfte. Jag tycker om att fritt tolka utifrån mina sinnesintryck och erfarenheter. Och ibland vill jag veta mer om konstnären för att skapa mig flera tolkningar av verket. Jag har valt att en dikt av Karin Boye och utgå ifrån den dikten med det som jag har läst om henne. Men jag tycker att det vore fruktansvärt att säga att människor inte fick tolka på sitt sätt, det skulle jag jämföra med en frihetsberövning. Här kommer lite fakta om Boye för att jag sedan ska kunna befästa mina tolkningar direkt till delar av hennes liv.
Karin Boye föddes i Göteborg år 1900, och är idag mest känd för sin poesi. 1909 flyttade familjen till Stockholm, och redan vid tio års ålder började Karin Boye skriva dikter. Vid tjugo års ålder tog Boy sin studentexamen. Efter sin examen flyttade hon till Uppsala och studerade litteratur. Karin Boye började så småningom tvivla på sin sexuella läggning, det var då hon förstod att hon var bisexuell. Mellan 1929-32 var hon gift med Leif Björk. Efter det bodde hon med en tysk väninna i Stockholm.
Karin Boye hade anlag för sensuell splittring, ångest och farliga depressionstillstånd. År 1932-33 sökte Karin Boye hjälp i psykoanalytisk behandling i Berlin, men blev inte bättre.
Karin Boye hade försökt ta livet av sig två gånger men misslyckats, en gång i Stockholm (1936) där en läcka i en ventil räddade henne i sista sekund, och en gång 1940 då hon tagit sömnmedel. Men den 23 april 1941 gick Karin Boye ut i en tätbevuxen skog nära Alingsås och med hjälp av sömntabletter och gift tog hon slutligen sitt liv.
Karin Boye skriver om poesins språk och betonar ”språket bortom logiken”.
Det märks tydligast i Dödssynderna (1941).
Hennes sätt att skriva på expressionismen, detta sätt innebär att man skriver till största delen om vad man tänker, känner och menar. Hon skrev på både positivt och negativt sätt. När hon skrev positivt så skrev hon om hur fint livet är, och negativt när hon uttryckte döden.
Karin Boyes mest berömda dikt är troligen "Ja, visst gör det ont när knoppar brister" ur samlingen För trädets skull;
Ja visst gör det ont
Ja visst gör det ont när knoppar brister.
Varför skulle annars våren tveka?
Varför skulle all vår heta längtan
bindas i det frusna bitter bleka?
Höljet var ju knoppen hela vintern.
Vad är det för nytt, som tär och spränger?
Ja visst gör det ont när knoppar brister,
ont för det som växer och det som stänger.

Ja nog är det svårt när droppar faller.
Skälvande av ängslan tungt de hänger,
klamrar sig vid kvisten, sväller, glider -
tyngden drar dem neråt, hur de klänger.
Svårt att vara oviss, rädd och delad,
svårt att känna djupet dra och kalla,
ändå sitta kvar och bara darra -
svårt att vilja stanna och vilja falla.

Då, när det är värst och inget hjälper,
Brister som i jubel trädets knoppar.
Då, när ingen rädsla längre håller,
faller i ett glitter kvistens droppar
glömmer att de skrämdes av det nya
glömmer att de ängslades för färden -
känner en sekund sin största trygghet,
vilar i den tillit som skapar världen.

Min tolkning;
Jag hade säkert tolkat dikten annorlunda om jag läst om Karin och hennes liv. Men eftersom jag fick känna till att Karin Boye var homosexuell, och dessutom levde i början på 1900-talet i Sverige då detta inte ansågs okej, så kommer min tolkning av dikten grunda sig i den vetskapen.

”Ja visst gör det ont när knoppar brister. Varför skulle annars våren tveka?”
Dessa två verser tolkar jag som om att verkligheten gör ont, och känns svår att tala om. Eller kanske som om det gör så ont att tala om sin homosexuallitet då den inte är accepterad av samhället.
Man kan också tolka det som att det gör ont när sanningen kommer fram, för att det kanske är något som folk inte skulle acceptera
”Varför skulle all vår heta längtan, bindas i det frusna bitter bleka?”
Troligen kände Karin en djup frustration och besvikelse över att hon tvingas dölja sin kärlek. Det känns också som hon upplever att det som hon finner vackert, vill andra vända sina ryggar och kallt stirra bortom.
”Höljet var ju knoppen hela vintern. Vad är det för nytt, som tär och spränger? Ja visst gör det ont när knoppar brister, ont för det som växer och det som stänger.”
Kanske har höljet en symbolik för hennes barriär som hon byggt upp runt sina känslor. Där barriären inte orkar hålla alla känslor instängda. ”Vad är det för nytt” kan vara hennes frustration över att leva i det dolda som helt plötsligt tar sig djärvhet att vilja tränga fram i det öppna.
”Ja nog är det svårt när droppar faller. Skälvande av ängslan tungt de hänger, klamrar sig vid kvisten, sväller, glider - tyngden drar dem neråt, hur de klänger.”
Här känns det som barriären börjat falla och hennes känslor kommer fram från det dolda. Trots att han känner att hon inte kan hålla dem kvar instängda inom sig försöker hon att göra det. Men hon måste slutligen ge efter.
”Svårt att vara oviss, rädd och delad, svårt att känna djupet dra och kalla, ändå sitta kvar och bara darra - svårt att vilja stanna och vilja falla”
Här uppfattar jag det som att Boye känner sig delad, delad därför att hon levt i hemlighet med sina känslor så länge. Och nu ska släppa denna hemlighet och leva med det i öppenhet. ”Svårt att vilja stanna och vilja falla” Hon känner antagligen vånda över att behöva känna såhär.
”Då, när det är värst och inget hjälper, brister som i jubel trädets knoppar. Då, när ingen rädsla längre håller, faller i ett glitter kvistens droppar glömmer att de skrämdes av det nya glömmer att de ängslades för färden - känner en sekund sin största trygghet, vilar i den tillit som skapar världen”
Här tolkar jag det som om Boye släpper rädslan för vad andra tycker. Hon lättar på sitt tryck och låter inte detta skärma henne. Förmodligen upplever hon en befrielse och tillit till sina känslor som får henne att njuta av tillvaron istället för att våndas.
Min egen...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Religionsvetenskap

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2006-08-15]   Religionsvetenskap
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=6688 [2024-03-29]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×