Renässansen

55 röster
171217 visningar
uppladdat: 2005-12-05
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Renässansen

Frågeställningar
- Vad var renässansen och under vilken tid utspelade den sig?
- Var och när började renässansen?
- Hur spred sig renässansen?
- När slutade renässansen?
- Hur var det politiska styret?
- Vem hade rätt att agera inom politiken?
- Vad ändrades under renässansen?
- Vad ändrades inte under renässansen?
- Vad betyder ordet renässans?
- Hur såg man på kyrkan och religionen?
- Vilka framsteg inom vetenskapen?
- Hur förändrades världen efter boktryckarkonsten?
- Hur var samhället uppbyggt under denna tid?
- Vad arbetade folk med?
- Hur var ekonomin?

Inledning
Renässansen bröt ut i Toscana i Italien på 1400 talet, även Lombardiet och Emilien där det kommunala självstyret då var som starkast. Hela renässansens ideal och teorier spreds under de två närmaste seklen till Spanien, Portugal, Frankrike, England, Tyskland och därefter också till Norden.
Ordet renässans betyder återfödelse och man menar med ordet återfödelse att det var som den grekiska och romerska antiken föddes på nytt. Ordet renässans kommer ifrån franskans la renaissance, som betyder pånyttfödelse. Men själva benämningen ”Renässans” kom inte förrän man började forska om den på 1800-talet. Det skedde självklart små ändringar i de olika länderna hur renässansen såg ut och många tillsatte sin egen unika prägel. Men det var helt klart antikens Rom som var ledstjärnan vid bildandet av renässansen. Men det som gjorde renässansen så stort och populärt var att det under de tre sekler renässansen ägde rum, så hände det så mycket hela tiden. Det var massor med upptäckter, uppfinningar och ett ständigt sökande efter kunskap. Många stora verks skrevs, både inom teater och litteratur. Hela världssynen ändrades under den här tidsepoken, och ekonomin blomstrade.
Renässansmänniskan
Den nya idévärlden var vad man kallade renässansen. Under den här tiden började man sätta själva människan i centrum. Man var inte längre tvungen att hålla sig till de gamla tråkiga och förutsägbara traditionerna, eller till viss del var man ju det det, men nu hade människan fått en mycket friare vilja i samhället. Till en början var de nya idéerna bara till för av de rikare och mycket mäktigare människorna men sedan började dom nya ”humana idéerna” påverka hela folket och samhället. Under renässansen började nämligen människorna upptäcka individen inom sig själv och den stora öppna världen framför sig. På ett sådant tankesätt föddes den typiska "renässansmänniskan", som djärvt och ibland kanske lite väl hänsynslöst förverkligade sina innersta drömmar och begär, renässansen var en tid där man ville fånga just det individuella och unika hos varje enskild människa.

Kyrkan och religionen
Under renässansen ville många omskapa den katolska kyrkan, men det hände ingenting på den fronten fram till den punkt då Martin Luther år 1517 stegade fram till kyrkporten i Wittenberg och spikade upp alla sina 95 teser. Det var droppen som fick bägaren att rinna över och allt bröt ut i en stor samling av både anhängare och efterföljare till Luther. Skandinavien, England, Skottland och de flesta stater i Tyskland bröt sig loss från den katolska kyrkan just på grund utav detta. Furstarna blev då istället i dessa länder de kyrkliga ledarna, klostren stängdes och kyrkans egendomar skrevs över på staten.
Den katolska kyrkan försökte nu att ändra på en del saker inom kyrkan, men hann inte långt innan både den katolska och protestantiska kyrkan drabbades utav den stora häxjakten som höll på under 1500- och 1600-talen. Mer än 100 000 människor drogs inför rätta och över 60 000 av de avrättades för häxeri. Cirka 80 procent av dessa människor var kvinnor.

Vetenskapen
Leonardo Da Vinci gjorde många upptäckter inom vetenskapen under renässansen. Passionen för vetenskapen var lika stor, om inte större än, som konsten var för Da Vinci.
Da Vinci var en väldigt nyfiken man och hade en otrolig vilja att upptäcka och lära sig nya saker hela tiden. Da Vinci var nog ett mycket gott föredöme för renässansmänniskan under den tiden. Bland de mest betydelsefulla upptäckterna han gjorde var de inom anatomin, kunskapen om människokroppen som var de mest omtalade. Leonardo hade ett ofantligt intresse för människokroppen och gick över lik för att få den kunskap som han sökte, bokstavligt talat. Dessa lik stal han från sjukhus, för att sedan skära upp de och se hur de såg ut innanför huden. Man tror att ungefär trettio kroppar gick åt när Da Vinci gjorde sina upptäckter om människokroppen. Med hjälp av de gjorde han detaljerade anteckningar och modeller av olika organ som var av stor nytta.
Leonardo brann även för matematik, mekanik och flygkonst. Tillsammans med den italienske matematikern Luca Pacioili skrev han boken ”Den gudomliga proportionen”. Luca stod för texten och Da Vinci gjorde bilderna. Tillsammans försökte de hitta svaren på frågor som vetenskapsmännen grubblat över sedan antiken.
Men Da Vinci lade ner väldigt mycket tid för flyg och allt som hörde därtill. Det var i Florens som Da Vinci fick idén om att bli ingenjör. Flygmaskinerna var något som Da Vinci kom att intressera sig för och bestämma sig för att titta lite närmare på när han en dag studerade måsarna. Han kunde stå i flera dagar för att observera fåglarnas rörelser och vingar.
Han gjorde många försök och modeller på egna såkallade flygplan. De var dock inga vidare lyckade försök, men konkurrensen var det inget att bekymra sig över, då det inte fanns många ingenjörer som vågade pröva sina flygplansmodeller, och om de gjorde det, knappt klarade sig med livet i behåll. Da Vincis ritningar förbättrades med tiden och lade sedan, flera sekler senare, grunden för de flygplan som senare skulle komma att byggas under 1900-talets början.

Boktryckarkonsten
Boktryckarkonsten fick 1438 när den uppfanns av Gutenberg snabbt en stor och viktig betydelse, då det betydde att man äntligen kunde göra stora och billiga upplagor av böcker som man tidigare behövt skriva för hand till ett redigt överpris.
Var hade vi varit idag om inte boktryckarkonsten fanns?
Förmodligen hade vi inte kommit lika långt i utvecklingen. Alla skulle inte ha kunnat läsa, datorerna skulle omöjligt kunna finnas och det skulle inte vara lika stor jämlikhet som det är idag. För konsten att läsa, förstå och lära vidare, ger oss makt i samhället.

Samhället
Efter att populationen rasade kraftigt i Europa under 1300-talet så kom det en markant ökning under 1500-talet. En del utnyttjade detta faktum för att lyckas både ekonomiskt och politiskt. Kyrkan fick mindre makt än tidigare, vilket lämnade mer utrymme åt staten.
I Östeuropa blev storgodsadeln starkare och i Västeuropa fick furstarna mer att säga till om. Detta ledde till en hel del ändringar i samhällsstrukturen. Arméerna utrustades på annorlunda sätt, man blev bättre på att kontrollera befolkningen och på att ta ut skatter.
Det fanns inte heller någon riktig polis förrän på 1500-talet. Men då var heller inte folket riktigt så mycket för att begå brott som det är nu i vårt moderna samhälle

Sammanfattning
Renässansepoken är som en ljuspunkt som svepte över den sena medeltiden. Så gott som allt av det som hände under renässansen hade sin start i Italien. Och i Florens finns det faktiskt en hel del av de verk och byggnader som uppkom under denna tidsepok ännu bevarade. Renässansen var säkert en rolig tid för dem som levde under den tiden. Men det var faktiskt inte förrän på 1800–talet som man började utforska epoken och ta renässansen på allvar, det var också först då man började kalla epoken just för ”renässansen”. För då började man försöka förstå vad som pågick under renässansen och hur människorna hade det och hur det var att leva under just de tre seklerna. Under renässansen blev det mycket sociala, ekonomiska och teknologiska förändringar, man fick en stor folkökning i t.ex. Europa, massor av nya upptäckter av nya främmande världsdelar, och den mycket viktiga boktryckarkonsten uppkom.

Analys
Men hur har då denna epok då påverkat dagens samhälle?
Jo, under renässansen började människorna leta sig ut ur sina skal och sin trångsynta syn och började istället förverkliga sina innersta drömmar och förhoppningar. Att folket på den här tiden hade en väldigt stor törst efter kunskap och nya intressanta upptäckter tror jag kännetecknar renässansen ganska bra. 1400-talets Italien kan nog kännas mycket avlägset, men det kan man nog faktiskt nog likna med vår tid, till en viss del. Då människan nu vill hinna med så mycket de vill i livet. För att senare i livet känna att de har levat just det livet de velat leva. Jag tror att renässansen har gjort oss kanske lite mer kulturella och vidsynta. Vi är nog mer öppna som människor och känner att vi kan lära oss av varandra. Renässansen som sträckte sig mellan 1400- och 1600-talet har nog haft en mycket större inverkan på oss än vad vi egentligen tror.



Dramaanalys - Much ado about nothing

Dramat – Det är en kärlekskomedi som utspelar sig på ett antytt 1700-tal i Italien Messina på Sicilien. Jag tycker att dramat är ganska svårt att beskriva och försöka recensera, då händelserna i dramat består av en rad invecklade händelser. Men jag ska härmed försöka ge en mera ingående analys/recension av dramat.

Dramat börjar med att 8 män kommer tillbaka till Italien och staden Messina från ett långt krig. Dessa män spelar alla en stor roll i dramat. Benedick, som är en av de hemvändande, börjar med att gräla på den han älskar att hata allra mest, Beatrice. Benedick och Beatrice är två självständiga personer som hela deras liv föraktat och hatat varandra. Men en fin ”peripeti” i dramat är när de plötsligt lyckas blir kära i varandra efter att ha deras vänner gjort upp en plan som går ut på att få Benedick och Beatrice förälskade, de tycker sinsemellan att de är alldeles för lika och är då alltså perfekta för varandra, ”de har själv bara inte insett det” hävdar de med glimten i ögat. Deras fälla går ut på följande: Don Pedro, Claudio och Leonato, där alla tre är respekterade adlingar i staden Messina, ska högt och tydligt prata om att Beatrice älskar Benedict över allt annat på denna planet, att hon är alldeles utom sig av kärlek, djupt förtvivlad av kärlek till honom, men att hon absolut inte vågar visa sin kärlek till Benedick för att hon är rädd för att han ska göra narr av henne som han vanligtvis brukar ha en god tendens att göra. Detta högljudda samtal har de tre när dom vet exakt var Benedick är någonstans och är säker på att han hör dom klart och tydligt, men också så välplanerat gjort så att Benedick inte vet om att de har sett honom. Samma sak gör Beatrices vänner, Hero och Ursula. De pratar på samma sätt som Benedicts vänner gjort. De säger att Benedick är alldeles utom sig av kärlek till Beatrice, att han absolut inte vågar avslöja sin djupa kärlek till henne för att han är rädd för att Beatrice ska göra narr av honom, som hon också har en god tendens att göra. Deras väl genomarbetade plan lyckas och Beatrice och Benedick har nu plötsligt mycket starka känslor för varandra. De har alltså med andra ord blivit väldigt grundligt lurade av deras vänner. Men sedan mot slutet får man veta om det verkligen är hjärnan (fördomar, attityder, värderingar) eller hjärtat (värme, kärlek, godhet) som till slut står som segrare. Det är mycket småhändelser men en annan händelse som upptar en stor del av dramat är det tänkta giftermålet mellan Hero och Claudio. Där författaren Shakespeare får till en makalös fin Peripeti, två gånger om faktiskt.
Det här utsökt skrivna dramat är alltså en sorglös dramakomedi som utspelar sig i ett antytt 1700-tal i Messina på vackra Sicilien. Ynglingen Claudio kommer hem från det senaste fältslaget och möter Hero, en vacker och oerfaren flicka. Kärlek uppstår och giftermål planeras, men kärlekssagan kompliceras när en förbittrad ädling vid namn Don John beslutar sig för att sprida tvivel och svartsjuka mellan de två älskande. Men dramat är mycket välskrivet och underhållande. Dramats handling innehåller många av de finaste ingredienser ett välskrivet drama bör innehålla: Kärlek, glädje, värme, sorg och tårar, älskande par, kvickhetsdueller, missförstånd och konflikter. Detta drama bör alltså läsas av de flesta.

Författarens skrivsätt – Dramat innehåller mycket komik, en del mycket smart och kvick. Och en annan del av dramats komedi kanske kan verka lite gammaldags och barnslig ur våran moderna synpunkt. Men jag anser att det är en mycket fin blandning av humor. Tror en väldigt bred publik kan uppskatta den sorts humor det är i dramat.
Det är mycket ord och meningar som går i rim, väldigt många händelser, plötsliga peripetin och hoppande framåt och tillbaka, men historien flätas ihop väldigt fint just mot slutet. Och på mig så verkar det som att i princip varje ord i dramat är av en djupare innebörd eller mening. Att allt dom gör och säger har en stor del av dramats utveckling, värt att påpeka kan också vara att tankeställare och visa ord finns det gott om i det här dramat. Dramat är mycket smart skriven. Och den är aldrig långtråkig.

Budskapet – Tror att Shakespeare med det här dramat vill visa att kärleken möter många hinder och branter på vägen, men att det med lite ihärdighet alltid löser sig till det bästa. Också att man kan hitta kärlek hos två människor som kan verka så väldigt olika och opassande för varandra att dom faktiskt är det perfekta paret. Bara att det kan vara nog så svårt att se det. Shakespeare vill nog mena att alla fördomar och värderingar som inrymmer i våra hjärnor ofta står i vägen för att vi ska kunna lyssna på våra, vad jag tycker, mycket viktigare hjärtan. Tror också att han ville få fram att även kvinnor kan vara mycket självständiga och intelligenta (Beatrice) För vad jag har fått veta om 1700-talets kvinnor är att kvinnorna på den tiden nästan inte fick vara självständiga. De skulle mest bara vara vackra, inte behöva ”använda sitt vackra huvud” alltför mycket, gifta sig ungt, och ge en massa arvingar till sin make. Tror också att Shakespeare med det här dramat vill mena att den som begår ett brott, hur småaktiga och oskyldiga de nu än kan tros vara, aldrig kommer undan ostraffat.

Jämlikheten – Det som skiljer sig mellan män och kvinnor i dramat är att männen som vanligt framstår som rika och mäktiga, medan kvinnor mera verkar ha en självklar roll. De ska i princip bara gå runt och vara vackra till utseendet, bli gifta, och skaffa massor av arvingar till maken. Så tror jag var synen på den tiden, men nu var det ju en kvinna som verkligen var en självständig och intelligent kvinna i dramat, och det var ju Beatrice. Tror att Shakespeare var den som kanske började få in kvinnor med en mera självständig roll i dramer. Och att han för en gångs skulle vågade pröva med en självständig kvinna i ett av sina många dramer, och nu var det Beatrice som i allra högsta grad var just en sådan kvinna, men han vågade nog inte göra alla kvinnor som henne, så resten av dem skulle jag vilja påstå var som männen tydligen ville ha dom på den tiden, lättsinniga, och vackra. Bland annat tror jag inte han vågade ha fler kvinnor som liknade Beatrice roll med den andledningen att då hade kanske inte hans drama blivit en sådan framgång som den nu blev. Men jag tror helt klart att han till viss del, kanske även stor, banade iväg och öppnade männens på den tiden alldeles för trångsynta syn på kvinnor.

Samhället – Om jag ska försöka förklara hur samhället såg ut så blir det mest spekulationer.
Då jag bara hade 60 sidor att utgå ifrån. Och därför kan jag inte göra den mest ingående analysen jag skulle vilja göra. Men på det tunna underlag jag har, ska jag försöka.
Samhället som det beskrivs i dramat verkar vara mycket tätbefolkat. Lite hus men mycket folk. Dramat utspelar sig i Messina på Sicilien på ett antytt tidigt 1700-tal. Där i den lugna rofyllda staden är det fursten som ser ut att styra. Men jag tror att fursten nog i det stora hela bara är som en högt uppsatt tjänsteman. Jag kan nog våga mig på att dra liknelsen vid en polis, att fursten ska hålla allt i ordning i just i det Italienska samhället de nu då levde i. Får också en känsla av att det nog är kungen som avgör straffen för de tjuvar som anhålls, och inte fursten, i varje fall för de lite grövre begångna brotten. Kungen sköter nog till stor del ekonomin i st...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Renässansen

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Inactive member 2008-03-31

    U RULE

  • Inactive member 2009-01-21

    Riktig bra :D

  • Inactive member 2010-09-07

    Bra jobbat! ;D

  • Inactive member 2011-03-15

    vad jobbade folk med då???

  • Inactive member 2011-03-15

    vad jobbade folk med då???

  • Inactive member 2017-04-15

    Riktikgt bra fick mig att äntligen förstå renässansens Grunder <3333

Källhänvisning

Inactive member [2005-12-05]   Renässansen
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=4895 [2024-03-29]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×