Revolutioner och industrialisering

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

1. Likheter mellan den amerikanska och franska revolutionen är, enligt föreläsning av Örjan Gruden och egna slutsatser att:

*Upplysningstankarna ligger till grund för både den franska och amerikanska revolutionen. Upplysningen pågick i Frankrike och England och startade 1750 i Frankrike. Det var en motreaktion mot de enväldiga kungarna. Medelklassens demokratiska män såg till att fri och rättigheter etablerades i referens till Gud. Människans roll i samhället belystes. De filosofer Som påverkade upplysningens idéer var: Voltaire (var för den allmänna yttrandefriheten), Rousseau ( var för demokrati och frihet. Ansåg att uppfostran och staten förstörde människan.), Montesquieu (som var för maktdelning) och Mill ( som var för liberalismen. Marknadsekonomi skapas tack vare Mill.)

Amerikas och Frankrikes historia hänger ihop och påverkar varandra.
England och Frankrike låg i luven på varandra (kungarna i Europa slogs allt som oftast om makten) vilket utlöser ett krig som varade mellan 1756-1763. Eftersom detta är kostsamt för England kräver de högre skatter av Amerika. Men ”USA”, som redan var ganska självständigt, men inte hade inflytande över Englands politik hade tröttnat på att betala skatter till dem. England accepterar att dra tillbaka skatterna efter starka protester från kolonisterna, men har representativt kvar skatten på te.
Enligt en komvuxhemsida från Gotland så ligger det, den 16:e december 1773 tre engelska skepp, fullastade med te i Boston hamn. Kolonister, utklädda till indianer klättrar ombord och kastar allt te överbord. Det är denna incident som vi känner under namnet ”Boston tea party”. Den engelska regeringen stängde hamnen och krävde ersättning. Kolonisterna vägrade. Detta blev startskottet för det amerikanska frihetskriget som varade mellan 1773-1783. I början gick det bra för England, som hade mer erfarenhet av krig. Men så hjälper fransmännen (som förlorade mot England i sjuåriga kriget) kolonisterna för att på så vis försvaga Englands makt. Men Frankrike har dålig ekonomi efter kriget med England, och för att bekosta detta försökte kungen ta ut skatter av adeln, vilket orsakar missnöje bland dem.

Den 4:e juli 1776 skrivs oavhängighetsförklaringen under av ombud från de brittiska kolonierna i Nordamerika. Först år 1783 får de Amerikanska kolonierna formell självständighet.
USA med sina 13 stater blir federalt, det vill säga att staterna har stort självbestämmande. Maktfördelningen sker i tre delar enligt Montesquieus principer med den lagstiftande makten (Kongressen som är delad i senaten med två representanter från varje stat och representanthuset, som är fördelad i proportion utifrån staternas befolkningsmängd), verkställande makten (presidenten) och dömande makten (the Supreme Court = Högsta domstolen, vilken ser till att presidenten eller kongressen inte missbrukar sin makt eller bryter mot författningen. Dessutom ser de till att lagarna efterföljes i landet. ). (Jansson, 2)

Jag anser, att en positiv konsekvens av den amerikanska revolutionen, precis som med den franska, var att utvecklingen inom industrin blev så stor, mycket tack vare upplysningen och liberalismens ideér.

Bakgrunden till den franska revolutionen, enligt föreläsning av Örjan Gruden:
Frankrikes invånare var indelade i tre stånd: adeln, prästerna samt det tredje ståndet, vilket bestod av borgarna och bönderna och ”utgjorde 98% av landets befolkning.” (Jansson, 4) Frankrike hade en stark konung; Ludvig XVI som kontrollerade adeln, vilken tvingade bönderna skatta i stort sett all sin inkomst, och tillät varken bönderna eller borgarna att ha något politiskt inflytande.
Det sjuåriga kriget med England hade blivit dyrt, liksom att hjälpa Nordamerikas kolonister att vinna kampen om självständighet från britternas styre, vilket resulterade i att kungen försöker ta skatter av adeln. Frankrike var fattigt. Så kom upplysningen och i och med den kräver borgarna inflytande.

Samma år som USA:s författning antogs drog den franska revolutionen igång, enligt ett arbete jag skrev -04, vilken ska ha hämtat mycket inspiration från den amerikanska. Samarbetet mellan kolonisterna och Frankrike i kriget var ju också en viktig orsak till Frankrikes dåliga ekonomi. Men hur hade historien sett ut ifall den amerikanska revolutionen inte hade inträffat? Hade den franska gjort det? Antagligen, politiken var otroligt orättvis, men i och med den amerikanska revolutionen blev ekonomin ett betydligt större problem, och dessutom inspirerades det tredje ståndet av kolonisternas vinst, som gav dem politiskt inflytande över sig själva.

Enligt min tolkning av fakta i det arbete jag skrev -04 så finns dessa likheter mellan den amerikanska och den franska revolutionen:
*Majoriteten av folket saknade möjlighet att påverka landet i politiska frågor;
-Amerika var styrt av britterna, folket var inte representerade i parlamentet.
-I Frankrike, som inte fungerade som en enad nation, var det adeln som styrde över parlamentet utan att behöva ta någon egentlig hänsyn till kungen. 3:e ståndet hade inget inflytande, trots småborgarnas växande medelklass. Men det var på grund av en dålig skörd hösten 1788 och fortsatt lika höga skatter vilken orsakade svält bland dem som gjorde situationen ohållbar.

-Varken amerikanerna eller fransmännen i det tredje ståndet, de som stred för sin frihet i revolutionerna, var erfarna soldater. Det var därför britterna till en början hade ett övertag om amerikanerna.

Både Frankrikes och Amerikas ekonomier försämrades direkt efter dem, men på lång sikt förbättrades de av revolutionerna.

Efter de båda revolutionerna fick hela befolkningen (med undantag för de allra fattigaste i Frankrike) politiskt inflytande.

En konsekvens som är gemensam för de bägge ländernas revolutioner var att det efteråt utbröt efterföljande strider inom länderna. I Frankrike mellan adeln och borgerskapet, och i Amerika mellan sydstaterna och nordstaterna.

I både Amerika och Frankrike uppmuntrades yttrandefriheten och upplysningsfilosofernas teorier om likvärde spreds gladeligen ut.

Det som skilde de olika revolutionerna åt var, enligt min tolkning av fakta i samma arbete, detta:
I både Amerika och Frankrike skattade de som inte hade politiskt inflytande till dem som hade det. Men detta skiljde deras situationer åt innan och efter:
-I Frankrike var det från början endast bönderna som betalade skatt, men efter revolutionen var den lagd på alla som hade möjlighet att betala.
-I Amerika skulle det just beslutas huruvida britterna hade rätt att ta upp skatt av kolonisterna när de startade sin frihetskamp. Därefter var det inget snack om saken, som en självständig republik kunde ingen kräva skatt av dem.

Folkets dåliga politiska inflytande och kravet på skatter från dem som hade det är en gemensam nämnare till varför revolutionerna startade, men ett motiv som fransmännen hade som inte kolonisterna hade var deras dåliga ekonomi. Amerikanerna hade det gott ställt innan revolutionen eftersom det blev rikt på 1700-talet, enligt ett arbete jag skrev om revolutioner -04, tack vare plantagen i södern där man odlade bomull och tobak som exporterades till Europa.

-I den amerikanska revolutionen var det hela landets befolkning som protesterade mot britterna.
-I den franska revolutionen var det kungen och adeln folket (3:e ståndet) protesterade mot, det var de som förtryckte folket.

-Amerikanerna fick hjälp av fransmännen, och enligt Förenta staterna bildas, ett år senare också av Spanien och Nederländerna, att slå tillbaka mot britterna, fransmännen fick ingen hjälp utifrån att bedriva sin revolution.

-Efter den amerikanska revolutionen utsåg folket på demokratisk väg en ny president.
-Efter den franska revolutionen utsåg Napoleon sig själv till kejsare. Det blev diktatur i Frankrike, även om det blev ett mer jämställt samhälle än innan i och med lagboken Napoleon lät författa, Code Napoleon, som fastslog att alla fransmän var lika inför lagen, ingen grupp skulle ha några förmåner. Alla som kunde skulle betala skatt. Varje fransman hade även rätt att ansluta sig till vilken religion hon ville.

Konsekvenserna av revolutionerna var dessa:
-Amerika vann genom sin revolution friheten att själva få bestämma utan att behöva ta hänsyn till England eller andra stater. Men det var till början ett väldigt fattigt folk, för att senare bli världens största industriland! Deras kamp var väldigt inspirerande, inte minst för fransmännen…
-Den franska revolutionen ledde till att adeln fick tillbaka en del egendom, bönderna jord och ökad frihet, borgerskapet vann ett visst ekonomiskt och politiskt inflytande, men det blev inte mycket kvar åt de allra fattigaste, de som stred allra hårdast i revolutionen…

2. Likheter mellan industrialiseringen i Amerika och England är (enligt föreläsning av Örjan) till stor del förutsättningarna som krävs för alla industrialiseringar: Teknik, arbetskraft, transport, marknad, råvaror, tillåtande lagar samt kapital.

”Då Englands jordbruk effektiviserades minskades arbetstillfällena på landsbygden och därför skedde en urbanisering. På grund av det hade städerna gått om arbetskraft (småborgare), vilket är en förutsättning för en industrialisering. Englands syn på vetenskap skiljde sig från exempelvis fransmännens, som mest studerade den. England använde den istället för industrin och till att tillverka maskiner. England hade också allt material inom landet som krävdes för en industrialisering.” (Enligt anteckningar av Peter Lisinski efter föreläsning av Örjan Gruden.)

Under slutet av 1700-talet hade England fått de förutsättningar som behövdes för att industrialiseras.
Amerika industrialiserades ungefär 100 år senare än England. Det berodde på att invånarna i Amerika hade fullt upp med annat, först och främst att bli invånare, alltså immigrera, och det som lockade var att få vara sin egen, få äga sin egen jord och vara nybyggare och bönder. Det var en av anledningarna till att det inte fanns tillräcklig arbetskraft till en industrialisering tidigare, att folket ville pyssla med sitt eget jordbruk. Även slaveriet bidrog till att det var ont om arbetskraft, eftersom slavarna var låsta vid plantagen. (Enligt föreläsning av Örjan Gruden.)

Jag tycker att det verkar som att bristen på arbetskraft i USA blev till en ond cirkel, för i och med det tvingades arbetsgivarna locka med höga löner, mycket högre än dem som betalades ut i Europa, och därmed hade de inte råd med så mycket arbetskraft. Däremot blev det senare en bra handel i landet, just på grund av de höga lönerna. Där har vi en skillnad mot hur handeln i Storbritannien utvecklade sig av industrialiseringen. ”Vinstintresset i Storbritannien drev på utvecklingen av arbetsbesparande maskiner som pressade lönerna. Men de brittiska arbetarna måste ha råd med livsmedel. Därför startade en kamp mellan å ena sidan jordägarna som med höga tullar höll uppe priset på spannmål, och å andra sidan industriägarna och deras arbetare.” (Elm, Sten et al, 191)

Enligt föreläsning av Örjan, så var en annan anledning till varför industrialiseringen startade så sent i Amerika inbördeskriget. När industrialiseringen sedan började gick allt väldigt snabbt, tack vare inbördeskriget som medförde standardiserade delar och löpande band, för massproduktion av vapen, vilket sedan tillämpades av övriga industrin. Men också för att Amerikanerna då visste hur det skulle gå till, efter iakttagelser av hur exempelvis England b...