Rökning

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Abstract:

Rökningen kom med Columbus 1492. Amerikas urbefolkning använde en sorts blad från tobaksplantan vid religiösa ceremonier.
En cigarett innehåller 4700 olika ämnen, varav minst 50 är cancerframkallande. Samtliga irriterar luftrören. Idag ökar rökningen främst bland kvinnor och lågutbildade.
När en gravid kvinna tar ett bloss så saktar fostrets hjärtslag ner. Rökande kvinnor löper dubbelt så stor risk att dö i kranskärlssjukdomar. De åldras också i förtid. De vanligaste sjukdomar som drabbar rökare är lungcancer, lungemfysem och fönstertittarsjuka. Passiv rökning är när en icke-rökare utsätts för rök. Tobakslagen innehåller bland annat regler om att man inte får göra reklam för cigaretter. Man kan sluta om man vill och med bra hjälpmedel på apoteket.


Syfte:

Att ta reda på hur farlig rökning är och om det går att sluta. Vad innehåller tobaken för kemikalier och hur påverkas kroppen?


Frågeställning:

Rökning – passiv rökning.
Var kom rökningen från?
Varför börjar man att röka?
Vem röker mest, kvinnor eller män?
Vad innehåller cigaretten?
Vilka sjukdomar är vanligast i samband med rökning?
Vad är passiv rökning, och hur farligt är det?
Kan man sluta att röka? Vad händer i kroppen då?


Tobakens historia
1492 när Columbus landsteg i den så kallade Nya världen studerade han med stor nyfikenhet befolkningens seder och bruk. Han såg att de tuggade, snusade eller rökte torkade blad från tobaksplantan, som de kallade petun eller petum. Bladen rullades in i majsblad och antändes så att röken kunde andas in genom munnen. Vid religiösa ceremonier och i fredsförhandlingar infördes bladen i rör eller pipor som av befolkningen på ön Haiti benämndes tabaco. Röken från den tända pipan spred en god doft och sades ha läkande egenskaper mot främst huvudvärk och själslig oro. Vissa sjukdomar hos indianernas boskap kunde också lindras med tobaksblad.

I en bok från 1558 berättar franciskermunken André Thevet att han deltagit i en expedition till Brasilien, och han var den förste som medfört tobaksfrön till Europa. Han började att odla den i sin trädgård och förklarade att den var hälsosam och klargörande för hjärnan.

En spansk läkare, Nicolaus Mondardus, berättar i sin bok hur infödingarna av tobaksväxten blev lättare till sinnes och utan trötthet kunde börja arbeta igen. Han ansåg att tobaken var purgerande och rensade ut osunda vätskor, och att den var sammandragande, bedövande, förlamande samt ägde en viss förmåga att motverka gifter. Bladen som hade en skarp smak kunde läggas på sår med en renande effekt och tuggande blad drog ut vatten och slem. Röken från antända blad medförde svaghet, druckenhet ända till sömn och påverkade förståndet. 1601 kom skepparen Simon Claesson med sitt fartyg från Holland och i lasten medförde han bland annat ett skålpund (423 gram) tobak. Sedan blev det allt vanligare att tobak och tobaks- eller kritpipor från holländska eller tyska hamnar kom in i Sverige. Omkring 1629 var bruket av tobak officiellt accepterat i vårt land. På 1700-talet anlades svenska tobaksodlingar, i Stockholm fanns odlingar fram till 1920. Den sista svenska odlingen, i Åhus, lades ned för cirka 20 år sedan. Den svenska tobaken användes nästan bara till snus. Tobak odlas i många fattiga länder och plantan kan bli tre meter hög.


Vad innehåller cigaretter?

I en cigarett finns minst 4700 olika ämnen. Alla irriterar luftrören. Minst 50 ämnen är cancerframkallande. Röken från cigaretter delas upp i huvudrök och sidorök. Vid varje bloss drar rökaren in huvudrök. Den rök som avges mellan blossen är sidorök. Sidoröken har en annan kemisk sammansättning än huvudröken. Det beror på temperaturen i cigaretten och hur den fördelar sig. När en rökare blossar stiger temperaturen i cigarettänden till 900 grader, medan den sjunker till omkring 40 grader längs cigaretten i den del som rökaren har i munnen. Mellan blossen då sidoröken bildas brinner cigaretten jämnare och med en lägre temperatur. Då förändras åter de kemiska reaktionerna och utsläppen får därför en annan sammansättning med andra proportioner mellan olika ämnen. Mellan 55 och 70 procent av tobaken i cigaretten brinner upp mellan blossen.

Kolmonoxid

En osynlig och luktfri gas. Vid höga koncentrationer blockeras de röda blodkropparna så att syret inte kan transporteras runt i kroppen. Långvarit exponering för kolmonoxid i cigarettrök ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Det finns 12-23 milligram kolmonoxid i huvudröken och upp till fem gånger mer i sidoröken.

Ammoniak

Ett frätande ämne som används i gödningsmedel och rengöringsmedel. Den ammoniak som finns i cigarettrök sticker och irritera och kan förvärra sjukdomar i luftvägarna. Det förekommer fyra-fem gånger mer i sidoröken.

Vätecyanid

Ett färglöst mandelluktande gift som använts för att avrätta människor i gaskammare. Det finns 400-500 mikrogram av gasen i röken från en cigarett. Även vid låg exponering kan man få huvudvärk, yrsel, illamående och kräkningar. Sidoröken innehåller mindre av vätecyaniden än huvudröken.

Tjära

Gasmolnet från cigaretten innehåller en stor variation av förbrända lältthäftande partikelrester av både organiska och oorganiska ämnen.

Bly

En av tungmetallerna. Blyförgiftning kan orsaka födelsedefekter och inlärningssvårigheter hos barn. Forskning har visat att barn som har rökande föräldrar har mer bly i blodet än barn som bor i närheten av ett smältverk för bly.

Andra metaller

Aluminium, zink, magnesium, kvicksilver, guld, kisel, silver, titan och koppar ingår.

Några andra ämnen i röken som annars används för olika ändamål
Aceton för att ta bort nagellack. Arsenik som är ett gift. Butanbränsle i cigarettändare. Kadmium är en tungmetall som används i batterier. Etanol, alkohol, formaldehyd som konserveringsmedel. Hexamin som tändvätska. Metan, sumpgas, metanolraketbränsle. Fenol, rengörings och desinfektionsmedel. Nikotin används som insektsmedel. Vinylklorid vid plasttillverkning. Cancerframkallande 4-aminodifenyl och betanaftylamin är två ämnen som är förbjudna i Sverige. Det ges ingen dispens för användning i någon tillverkningsprocess. De är enbart tillåtna vid cigarettproduktion. Andra ämnen som är cancerogena är arsenik, bensen, bensoraprren, formaldehyd, gydrazin, kadmium, nickel, nitrosaminer, nitrosopyolidin, polonium 210 och vinylklorid.
Man tillför också medel som förändrar smak och arom och extra nikotin.


Varför börjar man röka? Vilka är de vanligaste orsakerna?
Den första kontakten med tobak och rökning är ofta ofrivillig, genom så kallad passiv rökning. Den medvetna rökdebuten sker ofta i årskurs 6-7 eller däromkring, ofta vid pubertetsinträde. Man röker

 För att känna sig vuxen och tuff.
 För att ens kompisar röker eller det gäng man vill in i, de tuffa.
 Av nyfikenhet.
 För att visa sin självständighet.
 För att efterlikna en idol från film eller TV.
 För att det har en lugnande och avstressande effekt på kroppen. Man kan få extra pauser om man har ett jäktigt jobb.
 För att gå ner i vikt. Om man röker känner man mindre hunger.
 För att man blir piggare.


Vem röker mest, kvinnor eller män?

Fram till och med andra världskriget var rökning bland kvinnor ett litet problem i Sverige. Efter kriget ökade rökningen bland kvinnor. Idag är Sverige ett av de få länder i världen där rökning är vanligare hos kvinnor än hos män, och det är också bland kvinnorna som allt fler börjar röka. Lungcancer bland kvinnor i Sverige har öket med 40% mellan 1975 och 1990. Det var suffragetterna som uppmuntrade kvinnor att börja röka eftersom de ville ha lika rättigheter som män. De var förebilder för många kvinnor världen över. 1925 hölls den första massmediekampanjen riktad direkt till kvinnorna, Lucky Strike-kampanjen. Reach for at Lucky instead of a sweet löd budskapet, som gick hem – på två år ökade marknadsandelarna för Lucky Strike med över 200%. Budskapet var alltså att man blev smal av att röka. Tobaksannonsens kvinna är slank, tuff och frigjord. Marknadsförarna presenterar tobaksrökning som ett sätt att bli slank och vacker, medan man i själva verket blir sjuk och rynkig. Män röker nu liksom förr för att det är häftigt och de tror att de ser bra ut. När det gäller män så är det ofta de män med höga positioner som röker för de har inte tid att äta och cigaretterna är lugnande.


Vad händer i kroppen när man röker?
 Håret luktar, blir matt och platt och fortare smutsigt.
 Man blir tröttare och därmed svagare. Muskler ersätts av slapp hud.
 Risken för missfall ökar, liksom att barnet föds med betydligt lägre kroppsvikt.
 Man får kalla händer och fötter.
 Hyn blir grövre, gråare och fortare rynkig.
 Tänderna blir gula, tungan svampig och andedräkten unken.
 Man kan få kronisk bronkit, emfysem eller lungcancer.
 Man får svårare att bli med barn.
 Man kan få livmoderhalscancer.
 Fingrarna blir gula.
 Man kommer tidigare i klimakteriet.
 Man kan få strupcancer.
 Röklukten sätter sig överallt och man luktar gammal askkopp utan att vara medveten om det.
 Lungkapaciteten minskar.
 Slemmig morgonhosta som kroppens varningssignal.
 Potensen blir sämre.
 Man åldras i förtid.
 Luktsinnet blir sämre, vilket även leder till försämrat smaksinne.
 Sämre kondition, trött och långsam.
 Dålig blodcirkulation.
 Försämrat mörkerseende.
 Ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar och stroke.
 Nikotinet i tobaken får blodkärlen att dra ihop sig, hjärtat får arbeta hårdare för att pumpa runt blodet.


Graviditet och skador på fostret
Om en kvinna som röker är gravid så får hon extra information om hur farligt det är och hur hon kan sluta.
Rökning under graviditet kan bland annat leda till
 Havandeskapsförgiftning.
 Fosterinfektion.
 Försämrad näringstillförsel och syrebrist med risk för hjärnskador.
 Moderkaksavlossning, missfallsrisken fördubblas. För tidig förlossning.
 Missbildningar som till exempel kluven läpp och gom.
 Spädbarnsdöd (30% ökad risk).
 Cancer, till exempel leukemi och njurcancer.
 Långsammare intellektuell utveckling.
 Allergier och astma

Vid varje bloss mamman tar så saktar fostrets hjärtrörelser ner. Barnets tillväxt hämmas också. Barn till rökande föräldrar har också mycket mer infektioner som till exempel lunginflammation och luftrörskatarr. De åker också in på sjukhus oftare. Orsakerna kan vara att tobaksröken i inomhusluften försämrar deras försvar mot infektioner, eller för att föräldrarna på grund av rökningen oftare är förkylda och därigenom sprider mer smitta.


Kvinnor är speciellt utsatta
 Rökande kvinnor löper dubbelt så stor risk att dö i en krans- eller kärlsjukdom.
 Om rökning och p-pillerbruk kombineras ökar risken tiofalt för att kvinnan ska dö i hjärtinfarkt eller hjärnblödning.
 De åldras i förtid. Kvinnans hy blir lättare rynkig och gråaktig.
 Menstruationsstörningar är vanligare och mensen upphör också tidigare.
 Rökningen ökar risken för ofrivillig barnlöshet.
 Efter klimakteriet ökas benskörheten på grund av rökning. Cancer i livmoderhalsen är också en stor risk.


De vanligaste sjukdomar man kan få av rökning
Rökhosta
Tobaksröken orsakar en ökning av slemproduktionen i lungorna och skadar flimmerhåren så att de inte längre kan föra bort smutsen och slemmet lika effektivt. Kroppens renhållningsarbete blir därför sämre. Tjockt slem samlas i bronkerna och täpper till dem, speciellt under natten. Resultatet blir andningssvårigheter som kroppen försöker att rätta till genom upprepade hostattacker. Rökhosta kan lätt utvecklas till kronisk bronkit varvid bland annat luftrörens väggar svullnar. Har man kronisk bronkit och slutar röka blir man vanligen symptomfri inom en vecka.

Lungcancer

Lungcancern är en lömsk sjukom som smyger sig på sitt offer. Cellförändringen som till slut leder till den fullbordade lungcancern kan pågå obemärkt i flera år. Personen blir lättare andfådd än tidigare. Han känner sig extra trött och håglös, går ner i vikt och hostar blod och segt slem. Han har rethosta och lider av aptitlöshet. Varje storrökare befinner sig i riskzonen att förr eller senare få lungcancer. Åtta av tio dödsfall i lungcancer beror på rökning. Risken att dö ökar ju fler cigaretter man röker per dag och ju djupare man drar in blossen. Även hur tidigt man börjat och länge man håller på spelar in. Ofta upptäcks den för sent då den redan är etablerad, och då tillväxer den snabbt. Ibland kan man operera bort den sjuka biten av lungan. Strålbehandling används ofta, speciellt då risk för återfall föreligger.

Lungemfysem = långsam kvävningsdöd.

Lungstrukturen kan liknas vid en bikaka med små håligheter, så kallade lungblåsor. Om rökhostan blir långvarig så utsätts lungblåsornas väggar för stora påfrestningar. Blir hostattackerna för starka så kan lungblåsornas väggar brista, samtidigt minskar deras smidighet. Detta gör att lungorna får svårare att utvdga sig och dra ihop sig då man andas. Nu är det emfysem som långsamt förvärras. Vid kroppsansträngningar som till exempel att gå uppför trappor räcker inte luften till. De trasiga lungblåsorna gör sig påminda genom att rökare får gradvis allt sämre kondition. Nu är sjukdomsbilden så långt kommen att rökaren står inför beslutet röka eller leva. Man kan inte bota lungemfysem med mindre än en lungtransplantation.

Hjärtinfarkt

Röker man löper man större risk att få hjärtinfarkt på grund av att kärlen i hjärtat blir lättare åderförkalkade av all smuts som rökningen för ut i kroppen.

Fönstertittarsjukan

Åderförkalkning uppträder hos rökarna inte bara i hjärtat utan också i till exempel benen. Vid kärlförträngning i ett ben uppstår brist på syre i muskulaturen, mest i vadmuskeln, med svåra smärtor. Smärtorna kommer ofta då man promenerar och då måste man vila och till exempel titta i ett fönster. I vissa fall krävs operation, men slutar man att röka så kan man förhoppningsvis slippa operation. Människor med kärlkramp i benen som slutar att röka blir efter bara någon vecka bättre och orkar mer eftersom de får igång blodcirkulationen och även deras hjärtfunktionen blir bättre.

Benskörhet

Rökningen gör att östrogenhormonet minskar, vilket ökar risken för frakturer. En rökare bryter oftare benen eftersom de urholkas lättare. Östrogen är den viktigaste regleraren av benvävnadens ämnesomsättning. Hos en rökande kvinna upphör menstruationen 2-4 år tidigare än normalt och hon börjar att få östrogenbrist. Detta medför att nedbrytningen av ben sker snabbare och nybildningen av ben blir långsammare. När menstruationen har upphört förlorar rökande kvinnor sin benmassa snabbare än rökfria. Att tillföra östorgen är det mest effektiva kända medicinen mot benskörhet då det ökar bentätheten. Motion är också effektivt för att förebygga benskörhet.


Passiv rökning

Med passiv rökning menas att en person som inte röker blir utsatt för rök av sin omgivning. Barn som vistas i hem där det röks mer än 20 cigaretter per dag har fem gånger mer allergi/astma jämfört med barn till icke rökare. Ämnena formaldehyd och hydrazin är mest allergiframkallande. Röken från en enda cigarett kan vara tillräcklig för att framkalla besvär. En passiv rökaren omedelbara symptom är sveda i ögonen och i halsen, hosta, huvudvärk och trötthet. Hos de barn som utsätts för passiv rökning är förekomsten av bronkit, astma, lunginflammation, öroninflammation och luftvägsinfektioner ökad. På vuxna syns samma effekter då de utsätts för rök, bortsett från öroninflammationerna. Barn till rökande föräldrar är också mer förkylda än andra.


Passiv rökning har förhöjda långtidseffekter.

 Förhöjd risk för lungcancer och krans- och kärlsjukdomar.
 Sämre andningsfunktioner, kronisk bronkit.
 Ofta återkommande luftvägsinfektioner hos barn. Förhöjd risk för plötslig spädbarnsdöd.
 Passiv rökning orsakar tio gånger så mycket hjärtdöd som lungcancer i U.S.A.
Den ökade risken för kranskärlssjukdomar har följande orsaker:
 Blodets förmåga att transportera syre blir nedsatt.
 Risken för blodpropp ökar eftersom blodplättar eller trombocyter klibbar fast i varandra. Hos en ickerökare klibbar blodplättarna ihop lättare än hos rökare??? Ickerökare bör undvika rökiga lokaler.
 Tobaksröken framkallar en skada i kärlväggen – risken för blodpropp ökar.
 Ogynnsamma förändringar i kolesterolvärdena (det goda HDL-kolesterolet minskar och det dåliga LDL-kolesterolet ökar).
 Mängden av kväveoxid som utvidgar blodkärlen sjunker i kärlväggen.


Tobakslagen 1994

Tobakslagen från 1994 innebär
 Rökning är inte tillåten i lokaler för barnomsorg och skola, hälso- och sjukvårdsinrättningar med särskild service eller vård samt inrikes kollektivtrafik. Samma regler gäller för offentliga lokaler dit allmänheten har tillträde.
 På hotell ska det finnas rum där rökning är förbjuden.
 Rökning är förbjuden på skolgårdar eller motsvarande områden utomhus vid förskolor och fritidshem.
 Alla tobaksvaror skall ha varningstext på båda sidor av paketet. Innehållsdeklaration gällande tjära och nikotin ska finnas.
 Tobaksannonser är förbjudna i radio, TV och tidningar.
 Restauranger eller café med mer än 50 sittplatser ska ha rökfria bord, och gärna egna utrymmen.
 Folkhälsoinstitutet startade 1997 projektet guldgaffeln i Stockholm för att få fler restauranger och caféer att erbjuda helt rökfria lokaler. Nu finns det i hela Sverige.


Att sluta röka – och dess fördelar

Man måste ha bestämt sig att nu är det slut – man måste alltså vara motiverad.
Man ska ha ett mål för varför man vill sluta. Ofta slutar man att röka för att man mår dåligt, har kanske fått sin första hjärtinfarkt. Man vill spara pengar. Har man barn med astma så vill man försöka hjälpa till så barnen blir bättre eller helt friska.
När man då bestämt sig för att sluta och släppa sin napp (cigaretten) ska man sätta sig ner och skriva upp för- och nackdelar med att sluta.

Fördelar

 Bättre fysisk kondition.
 Bättre psykisk balans.
 Vara ung längre.
 Slipper att drabbas av lättare tandlossning.
 Slipper besvären i halsen och luftvägarna.
 Kan uppfatta smak och lukter igen.
 Bättre andedräkt, vitare tänder och ingen röklukt från hår och kläder.
 Bättre ekonomi och gladare humör.

För att klara att sluta är det viktigt att man har stöd från omgivningen. När man håller på att bli fri från gifter kan man bli lättirriterad, lätt deprimerad, yr och trött, få lägre blodtryck och koncentrationssvårigheter. Man kan öka i vikt, men det bör bli normalt igen när giftet är ute ur kroppen och förbränningen fungerar normalt. Äter man inte godis, chips och dylikt så skall man inte behöva gå upp mer än 2-4 kilon, och ha relativt lätt att bli av med de igen. Ger man inte upp så är symptomen nästan borta efter cirka fyra veckor. Att få återfall inte farligt, när allt runt omkring en har lugnat ner sig så kan man ta nya tag igen.


Kroppen när man rökt sin sista cigarett

Inom 20 minuter efter att man rökt sin sista cigarett så börjar kroppen en serie förändringar som pågår i åratal. Men tar man en enda cigarett så går de positiva förändringarna förlorade.

 20 minuter – Blodtryck och plus går ned till normal nivå. Temperaturen i händer och fötter ökar till det normala.
 Åtta timmar – Koldioxidhalten i blodet återgår till normal nivå. Syrehalten i blodet blir normal.
 24 timmar – Riskerna för hjärtinfarkt minskar.
 48 timmar – Nervtrådarna börjar sin återväxt och lukt- och smaksinnet ökar.
 Två veckor till tre månader – Blodcirkulationen förbättras, det blir lättare att promenera och lungkapaciteten blir bättre.
 En till nio månader – Hosta, risk för blodpropp, trötthet och andningssvårigheter avtar. Flimmerhåren kommer tillbaka i lungorna. De hjälper till att ta hand om slem, vilket rensar lungorna och minskar infektionsriskerna. Kroppens totala energi förbättras.
 Ett år – Överhängande risk för kärlkranssjukdomar är hälften av en rökares.
 Fem år – Dödligheten i lungcancer för de medelålders som rökt ett paket om dagen har minskat till hälften. Risken för hjärnblödning är lika liten som hos en icke-rökare efter 5-15 år efter rökslut. Cancer i mun, hals och matstrupe är hälften av en rökares.
 Tio år – Lungcancerdödligheten lika med en icke-rökares. Celler som är förstadium till cancer återställs. Risken för cancer i mun, hals, matstrupe, urinblåsa, njurar och bukspottskörtel minskar.
 15 år – Risken för kranskärlssjukdomar är lika liten som hos en som aldrig rökt.


Hjälpmedel vi rökavslutning

 Det är bra att gå i grupp där man stöder varandra. Grupper finns bland annat på sjukhus, Visir och tandläkarmottagningar.
 Nicorette/Nicotinell plåster sätts på huden och finns i olika styrkor. De minskar rökbegäret.
 Nikotintuggummi finns i olika styrkor och smaker.
 Inhalator. Microtab är en tablett man lägger under tungan där den smälter långsamt och tillför kroppen nikotin.
 Nässpray.
 Man kan också kombinera olika ersättningsmedel som plåster, tuggummi och spray när suget känns extra jobbigt. När man använder plåster är det farligt att röka samtidigt. Dessa preparat finns på apotek där man kan köpa dem. Det finns både receptfria och receptbelagda alternativ. Man kan också få stöd och hjälp på apoteket.
 Akupunktur eller hypnosbehandling.


Ni vuxna, som är våra föräldrar, ni som är våra lärare, ni som tar hand om oss på dagis och i sandlådan, som läser sagor och böcker och lär oss allt vi måste kunna. Ni som slösar er ...