Rousseaus syn på barnuppfostran, ur Èmile, i jämförelse med modern uppfostran.

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Rousseau säger i ett utdrag ur ”Émile” att man lever bäst av att ta vara på sig själv. Man skall se på andra som att de är strandsatta och behöver din hjälp. Samtidigt menar han på att man oxå skall se sig själv vara ensam på en öde ö.

Man skall lära sig ta tillvara på sig själv, ta hand om och bygga upp det man äger och behöver. Han hade mycket emot det teoretiska inlärandet och ansåg att man lär sig bäst av det praktiska lärandet. Man ska leka sig till kunskaperna. I hans fulla verk med ”Émile” delar han in ett barns utveckling i fem stadier.

I dessa böcker berättar han om hur barnet skall få upptäcka världens naturlagar på egen hand utan någon vuxens direkta ingripande. I slutet vidare till läran om moral och etik, att hantera och bemöta situationer och bedöma psykiska frestelser som religion. Rousseau kallar sin metod för negativ uppfostran som i korthet innebär man skall låta barnet få utveckla sig på egen hand, inte tvinga barnet till kunskaper som det kanske inte är redo för.

Rousseaus idéer är bekanta då vi strävar efter detsamma även idag, detta är särskilt påtagligt i våra barns moderna skolgång. Tidigare, för inte så länge sedan, kastades barnen i 6 eller 7 års ålder (beroende på födelsedatum), in i skolor (och söndagsskolor) i långa skoldagar. Utan föräldrar, de tvingades hålla disciplin och läsa under total tystnad med prygel som resultat mot den som inte följde reglerna.

Idag har vi å andra sidan kommit till ett samhälle där barn delar allt mer av vuxnas liv. För att nämna IT och media, barn kommer idag åt en dator och det stora informationsmediet ”Internet” så gott som dagligen både hemma, på skolor och bibliotek. I samband med att de kommer åt Internet så kommer de åt alla nyheter och den flora som pågår i våra tidningar i pappersform om bantningar, skönhetsideal, modekläder, sexuallivsfrågor, våldsoffer, terroristdåd, naturkatastrofer och världskrig. Men idag tar media upp hela världens problem, inte bara landets! Barn läser om första och andra världskriget i skolan på ett sätt som att ”så dum var världen förr”.

Vad ska ett barn tro när det står rubriker om världskrig i dagens nyheter? Denna informationsflora är oundviklig för ett Internetsurfande barn idag. Om barnet, t ex flickan, vill in på Aftonbladets sida ”Kvinna” eller bara kolla kvällens TV-program, så blir Aftonbladets framsida den väg barnet tar. Där på framsidan står då alla knappt tänkbara hemska nyheter.

Efter att flickan har vart på Aftonbladet ”Kvinna”, kollat senaste fruktbantningstipset och hur man ska se ut i höst, går hon ut. När barnet kommit ut passerar denne troligtvist 1, 2 eller kanske flera reklamposters med trådsmala modeller som har andra snygga höstkläder. Reklamen är riktad till vuxna, men vuxna väljer! Barn tror ofta att det de ser är det som gäller. Detta är bara en bråkdel av vad jag skulle kunna ta upp inom det här området.

Barn vill alldeles för tidigt bli vuxna, idag börjar barn hantera media och Internet när de är i 10-års åldern. Detta görs bland annat möjligt med det samband som forskare fått fram att könsmognaden för människan har krupit ner i åren. Idag går det inte längre att kontrollera barnens tillgång till media och Internet. Mitt förslag till föräldrar är att förstå vad barnen gör av den media de kommer i kontakt med, och hur de tolkar den. Däreft...