Föreliggande examensarbete består av en praktiskt och en teoretisk del. Den
teoretiska delen är en jämförande studie mellan två essäer; Rem Koolhaas ”Den
generella staden” samt Kenneth Framptons ”Mot en kristisk regionalism- sex
punkter för ett motståndets arkitektur”. Dessa ställs mot varandra då de står
för två diametralt olika synsätt på stadsbyggande och planering. Frampton
betonar identiteten och platsens betydelse medan Koolhaas, som är mer
pragmatisk i sin teoribildning, menar att stadsbyggnad idag inte främst handlar
om bevarande utan om att i första om att gestalta framtiden och bejaka en
samhällsutveckling.
Den praktiska delen innehåller två projekt för delar av centrala Tullinge.
Botkyrka kommun planerar en större utbyggnad av bostäder vid Riksten, på
Tullinges gamla flygfält. En förutsättning för detta projekt är att väg 226,
Huddingevägen, som idag går genom Tullinge, dras om för att löpa runt Tullinge
och förbi Riksten. Detta skulle innebära att genomfartstrafiken försvinner i
centrala Tullinge vilket i sin tur öppnar för en omgestaltning av centrala
Tullinge. Risken finns dock att handeln i centrala Tullinge undermineras av
detta vilket påkallar en studie av hur bebyggelsestrukturen skulle kunna
omgestaltas. Här passar Frampton respektive Koolhaas teoribildningar väl in. I
projektet ”Olle2010” som baseras på Framptons teorier kring kritisk regionalism
presenteras en ny gestaltning av Tullinge centrum. De centrala delarna av orten
och dess offentliga rum gestaltas med inspiration från det gamla Tullinge både
när det gäller arkitektur och torggestaltning. I projektet ”Crosscountry” blir
vägomdragningen istället en anledning att agera på ett annat sätt. Projektet
redovisar en strategisk utvecklingsplan för bebyggelsen som bla innehåller ett
annat fysiskt läge för handeln än idag.
Den avslutande diskussionen utreder på vilket sätt man som arkitekt eller
planerare kan ha praktisk nytta av att studera Frampton och Koolhaas. Frampton
stödjer en plan- och arkitekturverksamhet i en mindre skala som skulle kunna
klassas som arkitektur eller estetik eftersom hans teoribildning inte ger stöd
eller grund till analyser och resonemang kring urbana strukturer på makronivå.
Koolhaas teoribildning är mer generell och pragmatisk vilket leder till bättre
stöd framförallt på makronivå, eftersom den tar hänsyn till, oc...
