Samhällsekonomi

51 röster
82402 visningar
uppladdat: 2006-04-29
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Samhällsekonomi

vad är samhällsekonomi??
Samhällsekonomi är hur ekonomin i samhället är och hur den sköts.
Det är hur man i samhället hushåller med sina resurser, det är framförallt viktigt att man inte går minus i budgeten. De stora frågorna är vad som ska produceras, hur de ska produceras och hur det ska fördelas. Pengarna som tjänas på varorna och tjänsterna är den del av samhällsekonomin som troligtvis är viktigast.

Företags ekonomi G
Det är många olika faktorer som spelar in på hur ett samhällsekonomi är.
De kallas produktionsfaktorer, det är de faktorerna som gör att företagen i ett samhälle
går runt.
Arbetskraft
Arbetskraften är de människor som jobbar med att framställa en vara.
Material
De material eller råvaror som behövs för att kunna skapa en vara.
Realkapital
Realkapitalet är verktyg, fabriker och maskiner,
alltså det som behövs för att forma en vara.
Kunskap
För att kunna skapa och utveckla från skiss/prototyp till färdig vara krävs kunskap.
Finanskapital
Finanskapitalet är de pengar som används till att betala löner, köpa in olika maskiner, råvaror och till att finansiera varan.

Såklart är det viktigt för ett företag att gå med vinst.
För de intjänade pengarna kan man utveckla, höja löner, anställa ny personal eller kanske utvidga företaget eller dess lokaler. Det kan också vara bra att ha ett överskott i budgeten om ett företag råkar ut för oförutsedda utgifter.
Vinsten kan också användas till att köpa in nytt arbetsmaterial.

Det finns olika sorters ägande former i samhället.
Privatägda företag
Privatägda företag är uppdelade i tre olika äganden.
Handelsbolag (HB). Ett handelsbolag är ett företag som ägs av två eller flera personer.
Aktiebolag (AB). Ett aktiebolag är ett företag som köper och säljer aktier, de tjänar pengar på aktier privatpersoner eller andra företag för ett nominellt värde. Om företaget går med vinst höjs värdet på aktierna och man tjänar mer på dem.
Enskild firma. En enskild firma ägs av en eller två personer.



Det finns också Kooperativa och statligt ägda företag.
Kooperativa
I ett Kooperativt företag är det medlemmarna som äger företaget. Ett exempel på ett Kooperativt företag är COOP- kedjan.
Statligt ägda företag
Statligt ägda företag är företag som ägs av staten.

Företags ekonomi VG
En stor del av ett företags ansvar kan ligga på företagsledaren.
Som företagsledare måste man kämpa för att företaget sak gå med vinst.
Några exempel på vad man kan göra är t.ex. att göra reklam, förhandla om varorna eller leta efter en ny billigare leverantör.
Ska man göra reklam måste företaget ha en bra budget, annars finns det risk
att företaget går i konkurs.
Har man lyckats förhandla till sig billigare varor kan man välja att t.ex. sänka priserna eller att behålla priserna och tjäna mer på varje vara.

Företags ekonomi MVG
Jag har ringt och pratat med ett företag i Skurups kommun, för att fråga vad de gör med sina vinster som de får i budgeten. Företaget som jag har pratat med ville vara anonymt så därför nämner jag inte det vid namn.
Den första saken som företaget gör med sina vinstpengar är att investera.
Då finns det många olika områden som man kan välja att investera i, och i detta företagets fall är det med största sannolikhet lokaler och datorer.
Företaget tycker också det är mycket viktigt att ha en buffert, det kan hända att det förekommer oförutsedda utgifter eller skador som behöver repareras omedelbart.
Då är det bra att ha en buffert. Man kan också välja att investera sina pengar i att utbilda personal, det kan vara både ny och gammal eller nyanställa, kanske kan de tänka sig att höja personalens löner också. Att utöka sortimentet eller att köpa in nya eller fler varor kan vara en viktig del i företaget.
Men vad företaget också skulle kunna tänka sig att göra är att marknadsföra mer.
Detta skulle leda till att fler folk upptäcker företaget och deras varor och tjänster, förhoppningsvis tjänar de mer då också.


Markansekonomi G
Ofta hör man att marknaden bestämmer priset.
Men vad menar man egentligen med det?

Om det finns mer än ett företag inom en kategori på marknaden uppstår konkurrens.
Detta gör att folk väljer mellan varorna, då är det viktigt för företagen att marknadsföra sig bra. Vissa väljer den billigaste varan, andra går på utseendet. Därför är det viktigt att ha med hela paketet. Om ett företag har en vara som är jätte billig och bra, ett annat företag har en exakt likadan vara men till et dyrare pris. Då väljer kunden oftast den billigare varan. Men om båda företagen väljer att sätta samma pris på varan så kan man säga att de bestämmer priset tillsammans. Men det kan också vara så att ett av företagen inte kan sänka priset på sin vara, då konkurrerar företagen ut varandra.
Därför måste företagen hela tiden vara noga med att inte höja eller sänka priserna för mycket, det ska helst vara lagom dyrt.
Det är alltså detta som menas med all marknaden bestämmer priset.

Utbud och efterfrågan styr också priserna.
Om det t.ex. är stor efterfrågan inom ett visst område lockas företagen till den industrin och då höjs oftast priserna, en anledning till detta är att det är så stor efterfrågan.
Men om det är liten efterfrågan finns det inte så många företag som vill ge sig in på den marknaden, däremot tjänar de som finns på den marknaden på att vara ensamma.
Det finns nästan alltid folk som vill köpa varor inom den lilla marknaden också.
Oftast kommer man fram till ett jämviktspris på marknaden.
Ett jämviktspris är det priset som är precis lagom för en vara, såklart kan priset vara både över och under det priset. Både kunden och företaget ska tjäna på priset.

Det finns många begrepp inom markandsekonomin.
Två av dessa är monopol och fri konkurrens.
Monopol
Monopol på en markand är det när det bara finns ett företag inom branschen.
Detta företaget bestämmer priserna själv, dock är detta inte så vanligt inom marknadsekonomin. Exempel på ett monopol är Systembolaget.
De har monopol på vin och sprit i Sverige, detta betyder att det bara är Systembolaget som får sälja vin och sprit lagligt. Att Systembolaget är det enda företaget i Sverige som får sälja alkohol beror på att Sveriges riksdag vill minska alkoholförsäljningen.
Fri konkurrens
Fri konkurrens betyder att företagen tävlar om kunderna, de måste bevisa för kunderna att just deras vara är bäst. Företagen väljer själv priserna och det kan vara bra att jämföra varorna innan man bestämmer sig för att handla dem.
Exempel på detta är en mataffär, där finns ofta många likadana varor men till olika priser.

Det finns olika delar ekonomiska system inom markandsekonomi. Det är lätt att man blandar ihop dem, men de är väldigt olika. De olika ekonomierna är kapitalistisk marknads ekonomi, socialistisk planekonomi och blandekonomi.

Kapitalistisk marknadsekonomi
Inom den kapitalistiska marknadsekonomin är det marknadskraften som bestämmer vad som ska produceras. Alla företag är privatägda och staten äger ingenting.
Varorna produceras med fri konkurrens och olönsamma verksamheter läggs ner.
Myndigheterna och staten lägger sig inte i affärer eller företag.
Det här kallas högerekonomi och finns t.ex. i USA.
Socialistisk planekonomi
Alla företagen inom denna ekonomin ägs av staten, alla som arbetar likaså.
Priset på varorna och alla lönerna bestäms av staten.
Har man planekonomi gör man upp en plan för varje år för hur mycket varor som folket ska konsumera. Detta betyder att det lätt blir varubrist.
Socialistisk planekonomi är vad man kallar vänsterekonomi.
Det finns bara två länder i hela världen som har denna sortens ekonomi, det är Cuba och Nordkorea.
Sättet att lägga upp planer för folkets inköp är klumpigt och folket har inte mycket frihet.
Bland ekonomi
I en bland ekonomi finns det både privata och statligt ägda företag.
Det finns en offentlig sektor dvs. sjukvård, undervisning mm. Som är gratis eller billig. Det finns lagar och regler som ser till att de svaga i samhället inte slås ut, utan alla ska ha en chans att överleva.

Skillnaden mellan kapitalistisk marknadsekonomi och socialistisk planekonomi är att planekonomin ger mindre frihet än marknadsekonomin, man har mer frihet inom marknadsekonomin och det är folket som bestämmer och har företag, det är bara inom planekonomin som man inte får ha egna företag eller påverka.

Marknadsekonomi VG
Jag har varit och tagit reda på vad som bestämmer priset på bensin, jeans och armbandsur. Här är resultatet:
Bensin
Vad som bestämmer priset på bensin är vad råvarupriset på oljefat kostar i dollar($), men det är också skatter som spelar in.
Jeans
Priset på ett par jeans beror på materialet, märket, tullkostnader, vilket land som jeansen kommer ifrån och vad det kostat att importera. Dessutom måste affären tjäna på att sälja jeansen.
Armbandsur
Just i den butiken vi var och frågade i, sa ägaren att det var leverantören som bestämde priset, men i andra fall så spelar material, märke och importkostnader stor roll.


Marknadsekonomi MVG
Om man tänker efter så är nog Sverige ett ganska bra land marknadsekonomiskt sett.
Vi har ett ganska rättvist samhälle där egenföretagare har en chans att slå sig in på marknaden. Det kan vara bra att ha företag som har monopol för att hjälpa samhället, som t.ex. Systembolaget. Systembolaget har monopol på vin och sprithandel, detta beror på att regeringen vill minska alkohol förbrukningen och försöka förhindra ungdomar att dricka.
Jag tycker att Sverige är ganska lagom när det gäller marknadsekonomi, såklart skulle det kunna förbättras men det är ganska bra ändå.

Om vi Sverige skulle ha planekonomi skulle vårt samhälle inte fungera.
Staten skulle äga allt och alla privatföretagare och deras anställda skulle bli arbetslösa.
Sverige skulle inte vara ett demokratiskt land mer om vi bara skulle ha haft marknadsekonomi. Detta skulle i sin tur leda till att ingen skulle vilja bo i Sverige.
Det skulle helt enkelt inte fungera.

Pengar G
Staten och kommunen tjänar pengar på skatter, en av dessa är inkomstskatten.
Den får de in genom att ta betalt för att folk handlar och genom avdrag på löner.
Pengarna går till utjämningspolitik, barnbidrag, bostadsbidrag,
studiebidrag, sjukersättningar, pensioner, arbetslöshetsersättningar mm.
Detta kallas transformeringar eller överföringar. Pengarna går också till att utbilda arbetslösa och t.ex. vägbyggen. Lönerna inom den offentliga sektorn alltså sjukvård, undervisning, försvar, polis mf. Inom politisk verksamhet använd skattepengarna till att betala av landets lån och skulder, samt jämna ut hög och lågkonjunkturer.

I Sverige betalar man moms. Moms betyder MedelvärdesOMsättningsSkatt.
Moms betalas av alla på konsumtion, varor och tjänster. Är man företagare kostar momsen ingenting eftersom man har rätt att dra av moms på alla inköp till verksamheten. Om företagen betalar moms är det mellanskillnaden mellan momsen på försäljningen och momsen på inköpen.
Det finns tre olika skattesatser på moms.
12%
Tolv procent moms är det på bl.a. livsmedel, camping, liftkort och konst.
6%
Hotell, dagstidningar, böcker, idrott, tidskrifter, taxi, buss, flyg och tågresor inom Sverige, teater, bio, konserter, cirkus och djurparker har 6% moms.
25%
De flesta övriga varor och tjänster har 25% moms.

Vad man inte betalar mons på är:
Sjukvård, tandvård, social omsorg, skola och utbildning, bank och finans tjänster, försäkrings tjänster, recept läkemedel, skepp som seglas inom yrket, lotterier och spel och köp och hyra av fastigheter.


Alla företag måste betala moms, därför måste de registrera sig till skatteverket.
Som företag kan man redovisa sin moms på två olika sätt.
Om man vill kan man inkomstdeklarera en gång per år eller så kan man välja att skattedeklarera en gång per månad.
Om företaget omsätter varor och tjänster för över 1 miljon per år måste man redovisa moms varje månad i en skattedeklaration, men om man omsätter mindre kan man välja själv.

Precis som moms måste alla arbetsgivare betala arbetsgivaravgift.
Arbetsgivaravgifterna går till sjukförsäkringsavgifter, föräldrarförsäkringsavgifter, ålderspensionsavgifter, efterlevandepersonsavgifter, arbetsskadeavgifter och arbetsmarkadsavgifter samt allmän löneavgift.
Detta ska betalas för att de anställda ska kunna känna sig säkra och inte vara rädda för att bli orättvist behandlade.

Välfärdssamhället
Ett välfärdssamhälle är ett samhälle där alla människor känner sig trygga och har ett bra liv oavsett kön, ras eller ekonomi.
I Sverige har vi ett system som innehåller barnomsorg, utbildning, sjukvård, arbetslöshetsersättning och pension.
Detta ger svenska folket en trygghet, men detta kostar och därför har många kritiserat det svenska välfärdssamhället.

Politikerna och folket är inte överens om hur det svenska välfärdssamhället ska finansieras. Nu betalas välfärdssamhället med skatter som folket betalar på sina inkomster och inköp. För att detta ska kunna fungera behöver vi ha ett välfungerande näringsliv. Om det t.ex. inte går bra för svensk industri eller om det inte finns en efterfrågan på varor och tjänster som Sverige erbjuder kollapsar vår budget och välfärdssamhället blir lidande.

I vår samhällsbudget finns det konjunkturer.
En konjunktur är en rörelse i ekonomin. Det finns två olika sorters konjunktur rörelser, de kallas hög- och lågkonjunkturer.
Högkonjunkturer
Högkonjunktur är det när det går bra för ett land ekonomiskt, man kan kalla det en topp. Under dessa perioderna finns det gott om arbeten och arbetarna får högre löner eftersom konsumtionen och efterfrågan blir allt högre, detta beror på att folk tjänar mer pengar. Under dessa perioderna är nästan alla optimistiska.
Lågkonjunkturer
Under en lågkonjunktur stiger priserna och folket tjänar mindre pengar.
Då minskar efterfrågan på varor och affärer/företag måste minska sin produktion.
Detta gör att folk får mindre i lön och vissa blir avskedade. Istället för att spendera sina pengar sparar man. Det är framförallt kapitalvaror som säljer dåligt under dessa perioderna. Nu är folket pessimistiska.


Inflation
När det finns gott om pengar i ett land brukar man kalla det för en inflation.
Precis som under högkonjunkturerna stiger efterfrågan på varor och med efterfrågan stiger priserna. Då behövs det höjda löner för att folket ska kunna ha råd att handla. Företag och affärer behöver mer arbetskraft för att kunna tillgodose folkets behov.
Deflation
Deflation är motsatsen till inflation.
När det är lågkonjunktur faller folkets ekonomi, vilket bidrar till mindre handlande.
Då sjunker företagens ekonomi och de måste sänka produktionen för att inte gå i konkurs eller att samla på sig en massa gamla varor som inte blivit sålda.
Oftast avskedar man arbetare och om det går riktigt dåligt under en lågkonjunktur sjunker priserna så mycket att man kallar det för deflation.
Depression
När en lågkonjunktur går riktigt dåligt ökar arbetslösheten mycket.
Det är vad man kallar en depression.
Konjunkturcykler
En konjunkturcykel beskriver pendlandet mellan hög- och lågkonjunkturer.
Upp och nedgångarna kallas konjunkturcykler. Högkonjunkturer kan gå ner t.ex. pga. Inflationer eller att marknaden är mättad.
En lågkonjunktur vänder förr eller senare även om man inte gör någonting åt den.

Politikerna kan också påverka konjunkturerna.
Detta kan göras genom att de kan lägga ner energi på penningpolitiken.
Om man tillsammans med riksbanken kommer fram till en bra och långsiktig lösning till konjunkturproblemen kan man kanske rädda framtidens ekonomi och det skulle inte behöva vara så stora svängningar i konjunkturrörelsen.
Om folket då bestämmer sig för att välja svenska banker istället för utländska tjänar landet på det och ekonomin blir bättre.

Pengar VG
Inflation är på ett sett ett problem. Alla vet att efter en inflation måste det komma en lågkonjunktur eller en deflation. För att hålla nere inflationen skulle man kanske kunna försöka utveckla en långsiktig budget som är så jämn som möjligt.
Detta skulle förhoppningsvis leda till att vi i Sverige inte skulle behöva ha några deflationer eller depressioner. Men det är såklart omöjligt att förutse hur ett hushåll ska reagera åren framöver, men det finns i alla fall riktlinjer.

Om man blir arbetslös i Sverige måste man först och främst anmäla sig till sin A-kassa.
Sen måste man anmäla sig till sin arbetsförmedling som arbetssökande, och inom 14 dagar besöka arbetsförmed...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Samhällsekonomi

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Inactive member 2014-11-18

    Vi ger verkliga svar verkliga lösningar på dina ekonomiska problem. Är du avvisas av din bank, eller om du behöver en snabb snabb lån för att möta upp dina ekonomiska behov lån till lösa dina räkningar, skulder och etablera din verksamhet. Ansök om lån nu. Vi ger ut lån med låg ränta på 2% per år. Om du är intresserad kontakta Via: williamfinanceagency@gmail.com och fyll formuläret nedan låneansökan. LÅN ANSÖKNINGSBLANKETT: Fullständigt namn: land: adress: Telefonnummer: Lånebelopp: Lån Varaktighet: Månatlig Inkomst: Kön: ålder: Kontakt Email: williamfinanceagency@gmail.com tack William

  • Inactive member 2014-11-18

    Vi ger verkliga svar verkliga lösningar på dina ekonomiska problem. Är du avvisas av din bank, eller om du behöver en snabb snabb lån för att möta upp dina ekonomiska behov lån till lösa dina räkningar, skulder och etablera din verksamhet. Ansök om lån nu. Vi ger ut lån med låg ränta på 2% per år. Om du är intresserad kontakta Via: williamfinanceagency@gmail.com och fyll formuläret nedan låneansökan. LÅN ANSÖKNINGSBLANKETT: Fullständigt namn: land: adress: Telefonnummer: Lånebelopp: Lån Varaktighet: Månatlig Inkomst: Kön: ålder: Kontakt Email: williamfinanceagency@gmail.com tack William

  • Inactive member 2015-10-19

    Hallå, Detta för att informera allmänheten om att Anita Paul, har ett privat lån långivare öppna upp en ekonomisk möjlighet för alla i behov av någon ekonomisk hjälp. Vi ger ut lån till 2% ränta till privatpersoner, företag och företag som står under ett klart och begripligt sätt och kondition. Kontakta oss idag via e-post: (gloriouspeaceloanfirm@ gmail. com)

  • Inactive member 2015-10-26

    Den enda pålitliga och pålitligt företag som kan ge dig lån är (osuom.loancompany@europe.com) Jag fick min lån från dem och de är kapabla. Var resten försäkra om de hittar ditt riktiga, de kan ge dig lånet. Min egen e-postadress (linda.andersson808@gmail.com)

Källhänvisning

Inactive member [2006-04-29]   Samhällsekonomi
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=6064 [2024-03-29]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×