Schizofreni

11954 visningar
uppladdat: 2007-03-25
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Schizofreni är en allvarlig psykisk sjukdom som utmärks av varaktiga defekter i upptagningen av sinnesintryck och verklighetsuppfattningen.
Typiska symptom hos en person som inte har fått behandling av schizofreni är gravt desorganiserat tänkande, vanföreställningar och hallucinationer.
Diagnosen schizofreni baseras på personens egna upplevelser, i kombination med observationer från psykiater och psykologer. Termen schizofreni betyder ungefär ”splittrat psyke”, och kommer från det grekiska orden schizo som betyder att klyva eller att dela. Andra delen är phrén som betyder psyke eller mind.
Schizofreni är känt som multipla personligheter.

Förekomster av schizofrenliknande symptom kan spåras tillbaka till så tidigt som 2000 f.kr. i härtboken i Ebers papyrus. Det finns inga nedskrivna fall från det antika rom. Men allmänheten var då säkert medvetna om psykiska störningar.

Schizofreni utmärks av ”positiva symptom” och oftast ”negativa symptom”. Positiva symptom, som betraktas som uttryck för ”psykos”, inkluderar vanföreställningar, hörselhallucinationer och tankestörningar. Det negativa symptomet kan infatta avtrubbade känslor, social tillbakadragenhet eller bristande motivation.
Personer som har schizofreni ska ha följande symptom:

1. Vanföreställningar
2. Hallucinationer
3. Desorganiserat tal
4. Påtagligt desorganiserat eller bisarra beteenden
5. Negativa symptom, det vill säga utarmat tankeliv eller viljelöshet

Schizofreni är sannolikt en störning med komplex ärftlighet. Det är alltså troligt att samverkan mellan ett flertal gener skapar risk för schizofreni.
Vissa forskare anser att schizofreni kan vara så ärftligt att det finns uppskattningar på 70 %.
Stress är en stor faktor tror man som kan utlösa schizofreni. Till exempel har det visat sig att emotionellt turbulenta och stressiga familjer kan utlösa återfall eller är en faktor för schizofreni. Andra riskfaktorer är övergrepp i barndomen och andra traumatiska upplevelser.
Sociala faktorer kan också vara en faktor. Så som fattigdom och diskriminering.
Det skulle kunna förklara varför minoritetssamhället har mycket högra fall av schizofreni.

Men tror också att processer i den neurologiska utvecklingen är viktiga, speciellt under graviteten. Till exempel hade gravida kvinnor under den holländska svälten 1944, då många var nära att svälta, en högre risk att få barn som senare skulle utveckla schizofreni. Det tyder på att psykologiska trauman kan ha effekter på barnet.

Schizofreni diagnostiseras oftast i den sen ungdomsålder eller tidig vuxenålder. Det förekommer lika ofta hos män som kvinnor, men debuten tenderar att vara senare hos kvinnor, och kvinnor tenderar på att ha en bättre prognos.
I Sverige finns cirka 30 000 personer som har fått diagnosen schizofreni.
Förstabehandlingen för schizofreni är oftast antipsykotisk medicin.
Inläggning på sjukhus kan förkomma vid svåra episoder. Detta kan ske frivilligt eller, om mentalhälsolagstiftningen tillåter det, tvångsintag. Mentalhälsolagstiftningen kan också tillåta att människor får behandling mot sin vilja, så kallad tvångsvård.

Det är väldigt svårt att bedöma prognosen för en specifik individ som har drabbats av schizofreni, eftersom behandlingsformer och tillgång till behandling oupphörligen förändras, nya metoder blir tillgängliga och medicinska rekommendationer förändras.
Studier har dock visats att omkring en tredjedel tillfrisknar fullständigt, omkring en tredjedel visar förbättring men inte fullständigt förfriskande, och ytligare en tredjedel fortsätter att vara sjuka.
Det finns en extrem hög självmordsrisk kopplad till schizofreni. En studie visade att 30 % av patienterna som diagnostiserats men schizofreni hade gjort självmordsförsök åtminstone en gång i sitt liv. Ytligare 10 % har dött av självmord.

Förhållandet mellan droganvändning och schizofreni är komplicerat. Det finns bevis att vissa droger utlöser debut eller återfall av schizofreni. En del schizofrenier använder droger för att minska rösterna de själva hör.

En de...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Schizofreni

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2007-03-25]   Schizofreni
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=7811 [2024-03-29]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×