Schizofreni

15722 visningar
uppladdat: 2002-12-28
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
DEN GALNE ÅLÄNNINGEN,
OM KONSTNÄREN OCH FÖRFATTAREN
JOEL PETTERSSONS SCHIZOFRENI.
AV
HARRI BLOMBERG

ETT FÖRDJUPNINGSARBETE I ÄMNET PSYKOLOGI PÅ MAJORNAS VUXENGYMNASIUM I GÖTEBORG, VÅREN 2000.
LÄRARE: MARIE-LOUISE BURLIN.



FÖRORD
Mitt intresse för Joel Petterssons originalitet väcktes för tio år sedan då jag var bosatt på den åländska landsbygden. Jag studerade konst på Ålands folkhögskola och det blev naturligt att ta del av Joel Petterssons produktion i text och bild. Han föddes den 8 juni 1892 i Norrby, Lemlands socken och dog den 5 januari 1937 på Grelsby mentalsjukhus, inte långt från folkhögskolan, i Finströms socken.

Joel Pettersson var en ovanligt rik konstnärlig begåvning. Han målade tidvis mängder med tavlor och ägnade sig däremellan åt annan konstnärlig verksamhet, bl a skrev han mycket. Inte först under slutskedet av sitt liv uppmärksammades Joel som konstnär i samband med en utställning på Åland år 1936. Han blev relativt erkänd redan då, men glömdes igen för att på nytt upptäckas på 1970-talet.
Joels efterlämnade litterära verk väcktes till liv av Valdemar Nyman, själv diktare. I Ålands museum låg tre stora kartonger manuskript, som efterhand sållades och redigerades ut. Därmed började ett ovanligt och tragiskt människo- och konstnärsöde rullas upp. Intresset för Joel Pettersson har ökat för var år som har gått sedan dess. Ett tecken på detta är att jag redan under mitt första år på Åland kunde bli medlem i Joel Pettersson-sällskapet.

Nu när jag läser psykologi som delkurs i Omvårdnadsprogrammet på Majornas vuxengymnasium i Göteborg, har det känts angeläget att fördjupa sig i Joel Petterssons sjukdomsbild. Den 17 mars 1936 intogs han på Grelsby mentalsjukhus. Diagnosen var schizofreni. Syftet med uppsatsen är försöka ge en bild av vad som kan ha orsakat och förvärrat sjukdomsutvecklingen, så att Joel avlider på mentalsjukhuset omkring nio månader senare, endast 44 år gammal.

Kortedala: 000424
Harri Blomberg


SISTA ÅREN…
Fastlagstisdagen 1936 hade Joel Pettersson fått uppdraget att rita och berätta på krogen Miramar i Mariehamn för ett mer eller mindre slutet sällskap. Just den tiden var han mycket i farten på det viset. Men sällskapet var väl upprymt och självupptaget och uppmärksamheten var dålig. Då rusade Joel i vredesmod ut i nattmörkret i närmare 30C kyla utan mössa och överrock. Vännen Werner Eker fann honom irrande i hårda kölden, blåfrusen och utan att veta vart han skulle vända sig. Joel togs med hem, till brasa, varmt te och värmande vänlighet... men han var fåordig, ruvande och otillgänglig.
Det var Joel Petterssons sista offentliga framträdande. Han hade året innan, den 29 januari 1935 sålt sitt föräldrahem i Norrby till grannen Bruno Gustafsson. Han skulle nu få ett slags sytning hos denne. Det dröjde dock inte länge förrän Joels mentalsjukdom bröt ut.(1)

År 1928 dog Joel Petterssons föräldrar. Det kostade på, men samtidigt kunde Joel känna sig fri att utöva sina konstnärliga intressen. Han sålde gårdens djur, sånär som på några höns, och en del av åkermarken. Nu tog han upp målandet på nytt, femton år tidigare hade han läst två år på Åbo ritskola. Mer än förut kunde han åka omkring på Åland och åter skapa.
Friheten hade sitt pris. Joel hade ingen som skötte hushållet åt honom, och ekonomi och ordningssinne var inget som präglade hans konstnärsnatur. Det kom att tära ordentligt på honom så småningom. Han försökte göra förtjänst på hönsskötsel, men misslyckades grundligen. Hans känsliga psyke hade redan förut varit i obalans emellanåt. Nu började sinnet svikta på allvar.(2)

År 1933 innebär stor arbetspåfrestning och den dåliga ekonomin frestar på. När hönsen får ohyra, och Joel misslyckas med att bli av med den, blir han sinnesförvirrad och tar livet av fjäderfäna. När han vaknar upp, går han ut i skogen för att begå självmord. Han tas dock om hand av bybor.(3)

Ett viktigt dokument, som visar Joels känslor efter detta nervösa sammanbrott, är ett brev till sin gynnare, och tillika forna folkhögskolläraren på Ålands folkhögskola, kamrer Werner Eker i Mariehamn våren 1933, där Joel gör en rekapitulation av sitt liv efter att ha ödelagt sin hönsfarm och försökt ta livet av sig själv. Ämnen han tar upp är; avskedet från ritskolan i Åbo, konstnärshalvan, olyckliga och splittrade naturer. Om det senare skriver han:
”Jag hör till dem. Av Gud och Fan har jag lika mycket”.(4)

I ett tidigare brev, daterat i Norrby i Lemlands socken den 21 augusti 1932 framkommer Petterssons tilltro till Eker. Den hör samman med den senares karaktäristik av Pettersson som ”en hel och god människa”, och därför talar han om sina tillkortakommanden som ”halvheter”. Det innesluter att han ser sig som en halv man och halv kvinna. All hans ”usselhet” kommer av denna tudelning. Att få tala om det för någon lättar. Gud är så stor att han inte bryr sig om ”en liten jordmasks bekymmer och syndabekännelse”. Till detta krävs en människohjärta, en väns stilla förståelse. Hur djupt Joel tar på detta sitt behov av bekännelse framgår av det i första hand förvånande konstaterande han härnäst kommer med: ”katolikerna har det bra dem, som får bikta sej för en verkligt levande och lyssnande människa”. Den utstöttes, den avvikandes hela ödsliga ensamhetsförnimmelse isar blodet i fortsättningen: ”vi protestanter har ju bara frusna, kalla etern att rabla opp vårt elände för”.(5)

Snart frisknar Joel till och är åter verksam i Lemlands ungdomsförening, som han har varit medlem i sedan 1909. För att klara sin bärgning säljer Joel hela gården till sin granne. Hönshuset gör han om till ateljé, där han bland annat gör lerskulpturer. 1935 ägnar han sig helt åt sitt skapande. Sommartid vistas han på Överö i Föglö socken, varifrån hans föräldrar härstammade. Hela tiden målar han intensivt, bl a med tanke på att delta i Ålandsutställningen 1936. På hösten 1935 är han i ganska dålig kondition, både fysiskt och psykiskt. På ungdomsföreningen håller han oombedd ett skandalartat tal.(6)

I mars 1936 kommer sammanbrottet. Joel Pettersson blir helt från sina sinnen och slår sönder alla sina lerfigurer och bränner upp en hel del målningar. Den 17 mars tas han in på Grelsby sinnessjukhus. Joel är också kroppsligen ganska illa däran och det blir alltmer sämre – han magrar, är orolig och allmänt besvärlig. Han har besvär med böldsjukdomar och klämmer i juni 1936 in huvudet mellan värmeelementet och väggen. När man tar loss honom får han båda öronen skadade, något som förvärras och slutligen opereras. Joels tillstånd blir emellertid snabbt sämre. Han får feber och hostattacker. Slutligen den 5 januari 1937 avlider Joel. Dödsattesten anger tre orsaker till frånfället: allmän blodförgiftning, lunginflammation och schizofrenia.(7)

SLUTORD
Dagens sjukvård skulle ha lyckats hålla liv i honom så att han hade sluppit dö av blodförgiftning och lunginflammation, men åt hans mentala hälsa kanske man inte kunde ha gjort något. Diagnosen vid intagningen på Grelsby mentalsjukhus var ”Schizophrenia” och den har alltid varit svår och krävande att bota.

Terapeuten Barbro Sundin hävdar att den som går in i en psykos gör det för att skydda sig från en alltför smärtsam upplevelse av omvärlden. Den schizofrene drar sig alltså undan mänskliga kontakter därför att de är alltför plågsamma.(8)
Schizofrenin kan även tolkas som en utvecklingskris. Kraven som bondesamhället ställde på Joel Pettersson blev för många och onåbara för en konstnärsnatur som han. Samtidigt som ett stort antal förhoppningar om kärlek – Joel var homosexuell - och andra livsdrömmar grusades. Flera svåra besvikelser kan vara det som utlöste psykosen.(9)

I Joel Petterssons fall kan man nog anta att miljön hade en större betydelse än arvet i sjukdomsbilden. Åtminstone verkar de flesta av hans levnadsforskare vara överens om detta. Joel hade svårigheter att finna sin identitet i en värld som inte var skapad för honom. Han misslyckades i att bli en del av det kulturmönster som var rådande på åländska landsbygden före andra världskriget och ersatte det med en inre värld, något som främst framkommer i hans litterära skapande. En målare och författare som var sedd över axeln och oförstådd av sin miljö och samtid.(10)

Joel Pettersson är inte på något sätt unik. Ett flertal andra konstnärsöden har gått samma öde till mötes, om inte av samma orsaker. Till dessa kan räknas författaren Gustaf Fröding (1860-1911) och konstnären Ernst Josephson (1851-1906) med flera.
Schizofrenins orsaker är ännu inte fastställda, men den anses vara en folksjukdom som drabbar tiotusentals svenskar och därför fyller alla dessa djupa studier av skilda konstnärer ett gott syfte när de ger sjukdomen publicitet – kunskapen av dess symtom breder ut sig hos allmänheten.(11)

1) Nyman 1990, sid 319, även Holm 1987, sid 19.
2) Svenblad 1987, sid 10 och 57.
3) Svenblad 1984, sid 7.
4) Svenblad 1987, sid 10 och 57.
5) Nyman 1990, sid 323.
6) Svenblad 1984, sid 7, även Svenblad 1987, sid 10 och 57.
7) Holm 1987, sid 19.
8) Levander 1998, sid 169.
9) Ibid, sid 166.
10) Nyman 1977, sid 525.
11) Sandin 1987, sid 14.

LITTERATUR:
Danielsson A...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Schizofreni

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Inactive member 2008-02-21

    Intressant sammanfattning av J

Källhänvisning

Inactive member [2002-12-28]   Schizofreni
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=1468 [2024-03-28]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×