Schizofreni och depressioner

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Inledning
Jag valde först att skriva om hjärnan. Hjärnan har alltid fascinerat mig. För mig är hjärnan centrum för min personlighet, för mina känslor, min vilja och för mina minnen. Men eftersom vi redan gått igenom en hel del om hur hjärnan funkar så kom jag in på sjukdomar hjärnan kan drabbas av. Efter att ha kikat runt lite valde jag att skriva om Schizofreni och depression som tyvärr är allt för vanliga inslag i dagens samhälle.

Syfte
Mitt syfte med detta arbete är att ta reda på varför depressioner och schizofreni uppstår, vad dessa åkommor gör med den drabbade, hur dom behandlas samt vilka grupper i samhället som är mest drabbade.

Metod
Jag har främst använt mig av Internet men även böcker. Jag har bara använt källor som jag litar på.

Resultat

Redan för ca tvåtusen år sedan kom teorier om att psykiska störningar har sin grund i kroppsliga förändringar. Idag finns det runt 200 olika psykiska sjukdomstillstånd. Schizofreni och manisk depressiv sjukdom är de två huvudgrupperna av sjukdomstillståndet psykos. Med psykos menas att det sker en förändring i den drabbades personlighet utan att personen märker det själv.
Schizofreni: Schizofreni drabbar främst tankeförmågan, Men även flera andra viktiga psykiska funktioner. Oftast drabbas en tidigare helt frisk person. Efter ett tag känner den drabbade koncentrationssvårigheter, stämningsväxlingar, ångest, svårigheter att planera och att upprätthålla relationer. Familj och vänner märker personlighetsförändringar hos den drabbade. Personen vänder sig mer inåt och är för sig själv istället för att bry sig om sociala kontakter. Hallucinationer uppträder i det flesta fall. Ofta får det den sjuke att känna sig hotad eller jagad. Hallucinationerna är oftast i hörsel- och luktform. Detta gör offret väldigt misstänksam och paranoid. Schizofreni drabbar främst unga. Den vanligaste åldern att insjukna i är mellan 20-30 år. Fall före 16 år och efter 45 års ålder är ytterst ovanliga. Män insjuknar oftast i yngre ålder än kvinnor. Forskning visar att runt 1 procent av befolkningen världen över drabbas av schizofreni. Insjukningsrisken är dock större i industriländerna än i utvecklingsländerna. Varför det är så vet man inte. Schizofreni är ett av Sveriges största folkhälsoproblem. I Sverige vårdas runt 40000 personer idag för sjukdomen. Samhällskostnaderna ligger på ca 25 miljarder kronor årligen. Det är mer än vad cancern kostar oss. Ändå vet man väldigt lite om vad som orsakar sjukdomen. Man vet att Schizofreni kan gå i arv. Ju närmare släkt man är med en Schizofren individ ju större chans är det att man insjuknar själv. Om ens båda föräldrar är schizofrena är det så stor chans som 37 procent att man drabbas för eller senare i livet själv. Men även miljön är en stor faktor för chansen att insjukna. Efter över hundra års forskning av Schizofreni har man ännu inte hittat något särskilt effektivt botemedel. Dagens behandling, som främst består av olika terapiformer, rehabiliterar endast en mindre del av de schizofren insjuknade. Men det har kommit läkemedel som tillfälligt botat de psykotiska symptomen. Redan 1950 kom de första läkemedel mot schizofreni, s.k. antipsykosmedel. På de flesta patienter reducerades eller försvann hallucinationer och tankestörningar medan de andra symptom kvarstod. Flera antipsykosmedel hade även bieffekter som skakningar och muskelstelhet.

Depression: Alla har någon gång var ledsen eller deprimerad. Därför är det nog ett enklare ämne att sätta sig in i än schizofreni. Med psykotisk depression menas att man är väldigt ledsen en längre tid och detta får en att förändra sin personlighet till det negativa. Depressionen går så djupt och påverkar personligheten så mycket att man i värsta fall tappar att man tappar livslusten. Personen blir väldigt pessimistisk. Den drabbade får ofta ångest, sömnsvårigheter, aptitlöshet och därigenom viktminskning. Livsångesten leder ofta till självmord, man orkar helt enkelt inte leva längre. Man räknar med att majoriteten av de 2000 självmord som begås i Sverige per år görs på grund av depressiva handlingar. Depressionerna kan delas in i ett flertal undergrupper. Två vanliga huvudgrupper av depression är bipolär och unipolär affektiv sjukdom. Bipolär affektiv sjukdom kallas även manisk depressiv sjukdom. Den karakteriseras av periodvisa svängningar i stämningsläget. Det utgörs inte bara av depressiva symptom, utan även av små perioder då stämningsläget är sjukligt förhöjt. Detta kallas hypomani och under en sådan är man på för bra humör, man pratar snabbt och mycket, skämtar ofta och man har alltid någon aktivitet för sig. Man tar även många omdömeslösa initiativ som vågade ekonomiska beslut och sociala relationer. Tröttheten försvinner ofta och en patient med hypomani kan vara vaken i flera dygn vilket leder till irritation och aggressivitet. Så i en manisk depressiv sjukdom svänger humöret snabbt mellan dessa stämningslägen.
I en unipolär depression förekommer inga hypomanier. Humöret består bara av depressiva perioder som sedan svänger tillbaka till det normala. Depressionerna kan vara allt från några dagar till flera månader. De kan förekomma flera gånger per år eller endast några gånger under en livstid.
Risken för en person att drabbas av några av dessa depressioner är runt 1 procent, alltså ungefär samma som schizofreni. Fler kvinnor än män drabbas och den vanligaste åldern att insjukna är mellan 30 och 40 års ålder. Depression kan även det till viss del ärvas.
Depressioner behandlas oftast med hjälp av stöd och psykoterapi. Men även läkemedel har visat sig vara framgångsrikt vid djupare depressioner.

Diskussion
Kunskapen om vad i hjärnan som styr de psykiska funktionerna måste bli större om man ska kunna behandla dessa sjukdomar bättre. Eftersom detta är ett så stort samhällsproblem måste samhället lägga mer resurser på forskning inom området. Ju mer kunskaper man har desto lättare är det att bota. Man skulle kunna tänka sig att i framtiden skulle man kunna ”vaccinera” folk mot depressioner och schizofreni. Speciellt folk som har släktingar som haft det och därför löper större risk att få det själva. Jag tycker det är fascinerande att man över huvud taget kan behandla depressioner kemiskt. En annan sak jag anser fascinerande är depressioner och schizofreni är ärftligt. Jag tycker i alla fall att fler resurser ska användas till forskning så att en dag både schizofreni och djupare depressioner lättare behandlas med bättre resultat eller till och med botas.

Källor
http://netdoktor.passagen.se/?lngItemID=3414
http://www.schizofreniforbundet...