Självutlämningen - den nya trenden i litteraturen

1. Inledning

Självutlämning är relativt nytt inom litteraturen, och trenden med självbiografier i Sverige exploderade när Dave Pelzers bok ”Pojken som kallades Det” släpptes i Svensk utgåva på tidigt 2000-tal. Plötsligt skrev var och varannan människa en biografi om sitt liv. Med tiden blev böckerna mer och mer ingående i det allra privataste, som sedan delades med jordens 6 miljarder invånare. Med teknikens framfart byttes oskyldiga dagböcker under kudden ut mot ett frenetiskt knappande på datorerna där man med ett enkelt musklick kunde dela sina innersta känslor med övriga cybervärlden i en så kallad Blogg. Samtidigt som bloggvärlden expanderade kom Facebook och växte snabbt till dagens populäraste Community som nu har över 500 miljoner användare. Människor i alla åldrar lämnar ut sig själva, och i den här rapporten får du följa mig när jag tittar närmare på detta fenomen.

2. Syfte och frågeställning 

Mitt syfte med den här rapporten är att titta närmare på den moderna vändningen i litteraturen, hur man numer lämnar ut sig själv och sitt liv för miljontals andra att läsa. Detta har eskalerat senaste tiden; gränserna tänjs mer och mer för varje bok som släpps, för varje blogginlägg som bloggas och för varje statusuppdatering som uppdateras på Facebook. Frågorna jag ska titta närmare på är:

• Vilka lämnar ut sig, kvinnor eller män?
• Varför finns behovet av att berätta sin historia för resten av världen?
• Varför finns behovet av att läsa om någon annans elände?

 3. Metod och material

Jag kommer mest att använda mig av elektroniska källor i min rapport där jag har valt ut en bloggare, en bokslukare och en Facebook-användare för att titta närmare på och kunna svara på frågorna i min frågeställning. I mitt material kommer även en och annan tryckt självbiografi att ingå. Jag kommer att utgå från mina frågeställningar och besvara dem individuellt med egna rubriker. På grund av bristen på ren fakta inom ämnet kommer jag att genomföra intervjuer av folk för att få fram mer fakta, dessa intervjuer bifogar jag som en bilaga till rapporten.

Sociala Medier - skriven av Paul Ronge
Säg det inte till någon - skriven av Kathy O’Beirne

4. Begrepp och avgränsningar

Med dagens sociala medier finns det många olika sätt att självutlämna sig. Jag har valt att begränsa mig till nätsajten Facebook, bloggar registrerade på www.blogg.se, och självbiografier tryckta i bokform. Bilder hör inte till mitt ämne, utan endast utlämning i skriven form.

4.1 Begrepp

Facebook - Facebook är ett så kallat socialt nätverk och syftet är helt enkelt att umgås med andra över internet. Du kan t.ex. leta upp gamla klasskompisar och arbetskamrater, hålla kontakten med dina släktingar och kompisar, och dela information med dem.

FB – Förkortning av Facebook

Cybervärlden – syftar på en elektronisk värld för datorkommunikation och informationsöverföring, eller en simulerad verklighet skapad med datorutrustning.

Community - mötesplats på internet där man kommunicerar med bild och text.

Statusuppdatering – Det du skriver på din Facebooksida som alla på din vännerlista kan se och kommentera.

Blogg – En dagbok på internet som är öppen för alla att läsa (såvida man inte låser bloggen med ett lösenord)

IRL – förkortning av In Real Life, som syftar på det verkliga livet. Exempel: ”Jag har bara chattat med honom på internet, aldrig träffat honom IRL”.

5. Källdiskussion

Boken Sociala medier, av Paul Ronge bedömer jag som trovärdig med tanke på att hans källor är de egna intervjuer han utfört av bloggare och Facebook-användare. Mina intervjuer av människor, och mina egna undersökningar där jag tittat runt på bloggar och Facebooksidor runt om i cybervärlden är också pålitliga eftersom det är jag själv som letat fram fakta, då det ej funnits färdigt på internet att få tag i. Boken Säg det inte till någon av Kathy O’ Beirne är hennes egen berättelse om det hon genomgått i sitt liv och jag väljer att tro på den. Övriga elektroniska källor har jag studerat och bedömt som trovärdiga utifrån min egen intuition. De fakta jag använt från Lennarts blogg (http://lennartsjoberg.blogspot.com) har egentligen inga direkta grunder, men p.g.a. hans auktoritet så finner jag dem starkt trovärdiga. Lennart har en bakgrund som professor inom psykologi vid Lund, Uppsala och Göteborgs Universitet. Han är även ledamot av Royal Norwegian Society of Sciences and Letters, där hans forskning ligger inom ramen för socialpsykologi och personlighet. Jag kommer också att referera till min privata Facebooksida som ingen annan (förutom mina vänner) kommer åt. När jag refererar till sidan så har jag analyserat information där och dragit slutsatser av information jag ser och har tillgång till.

 6. Den nya trenden dominerad av kvinnor

Idag finns 1012384 stycken registrerade bloggar på en av Sveriges största bloggportaler – www.blogg.se , och antalet blogganvändare växer med 2000 personer per dag. Låt oss säga att några av de bloggarna är dubbletter (ibland registreras fler bloggar på samma person), då kan jag ändå konstatera att ungefär var tionde svensk har en blogg. På sidans topplista över mest aktiva användare så är endast tre stycken av tjugo, män. Detta kom inte som någon överraskning eftersom trenden med att skriva dagbok var dominerad av kvinnor redan för 50 år sedan. Dock är det inte bara i bloggvärlden som kvinnorna dominerar; de hundra först slumpade böckerna på BOKIAS lista över självbiografier visar att 62 av dem har kvinnliga författare, och de resterande 38, manliga. I många självbiografier får läsaren följa en ung tjej eller ett flickebarns historia där de berättar om hemska övergrepp som de utsatts för av en fader eller andra närstående män, vilket kan vara faktorn till att kvinnorna överskuggar männen i den kategorin. Faktum är att kvinnor utsätts för sexuellt våld i mycket högre grad än män och troligen är kvinnor mer benägna att berätta sin historia, medan män som utsätts för övergrepp skäms och håller hemligheten inom sig.
På nätsajten Facebook är självutlämningen ungefär lika omfattande för både kvinnor och män, däremot finns stora skillnader i vad som lämnas ut. Kvinnorna berättar gärna lite för mycket om sin familj, konflikter i vänskapskretsen, samt sina innersta känslor just nu. Männen å andra sidan, lämnar ut mer intim information såsom sexuella relationer, toalettbesök och pinsamheter.

 7. Sälj din själ för en kvart i rampljuset

Anledningarna till att människor lämnar ut sig är många och skiljer sig beroende på vilken typ av utlämning det handlar om. Tonåringar lämnar ut allt om sitt privatliv på bloggar utan att tänka på konsekvenserna. Många gör det för uppmärksamhetens skull och förhoppningen om att bli ”stora” inom bloggvärlden för att så småningom tjäna pengar på sin självutlämning. Isabella ”Blondinbella” Löwengrip och Alexandra ”Kissie” Nilsson är typiska ikoner som började som vanliga tonårstjejer med en blogg, men som tack vare självutlämningen fick hundratusentals läsare och idag tjänar ofantligt med pengar på att skriva om sig själva. Antalet ungdomar som kopierar trenden och ger ut för mycket av sitt privata liv är troligen mycket större än vi kan ana, men tyvärr lyckas väldigt få skapa sig ett namn i cybervärlden.
 I självbiografier som säljs i bokform skriver många om sina traumatiska upplevelser och berättar ingående om de hemskaste situationer någon kan befinna sig i. Huruvida det är moraliskt försvarbart att lägga energi på att ljuga ihop en historia och trycka en bok bara för att försöka tjäna pengar genom bokförsäljning, kan ju diskuteras. Ondskan, skriven av Jan Guillou är en självbiografi som speglar Guillous uppväxt med en misshandlande styvfar, såväl som hans tid på internat där han genomgick en svår tid som tonåring. Boken (som senare även blev film) har kritiserats hårt av Guillous familj där de uppger att inga av de påstådda händelserna har ägt rum.

 ”Att han skulle vara misshandlad varje dag, det är helt fel. Det är hemskt synd att Jan går så in i sin fantasivärld. Det gjorde han redan som barn. Jan har alltid haft svårt att skilja på fantasi och verklighet” – Jan Guillous mamma uttalar sig i expressen

De böcker som säljer bra gynnar författarna, men att ekonomiska fördelar skulle vara tanken bakom författarskapet framgår inte. Istället finns oftast en epilog av någon form där författaren förklarar syftet med boken, där de allra flesta uttrycker sitt behov av att bryta tystnaden och få världen att inse att detta sker här och nu och att det lika gärna skulle kunna hända någon i din närhet. Gemensamt hos författarna är också behovet av att ventilera sina känslor och använda skrivandet som någon slags självterapi. På FB som vanligen används för att hålla kontakt med släkt och vänner, finns inga ekonomiska skäl till att folk självutlämnar sig. Dock förekommer självutlämningen där också, men anledningarna till att man delar med sig av privata angelägenheter varierar från person till person. Vissa gör det för att få reaktioner, medan andra helt enkelt påstår sig vara öppna personer och anser att det är helt normalt för dem att vara öppna med allt på internet – precis som IRL.

 8. Igenkännarfaktorn – att inte vara ensam

Självbiografier säljer som aldrig förr och utbudet växer sig större för varje år, hos bokhandlare såväl som på internetshoppar. Vi människor tycks ha ett intresse av att läsa om andras lidande och det finns förklaringar till det. Den största anledningen till att man läser böcker om hur andra blivit illa behandlade, är igenkännarfaktorn – man har själv befunnit sig i den sitsen, eller befinner sig där just nu. Det kan då vara skönt att veta att man inte är ensam utan att det finns andra som går igenom samma sak. Författarna till dessa böcker har oftast tagit sig igenom och bearbetat sina upplevelser och skriver tips om hur man klarar av vissa situationer, och var man som utsatt kan vända sig för att få professionell hjälp. Dessa biografier är ofta det enda utsatta människor har innan de vågar söka hjälp. Utöver självbiografier där någon utsatts för sexuellt våld eller psykisk och fysisk misshandel så skrivs det många självbiografier av kändisar inom musik, sport, skådespeleri m.m. Läsarna till de böckerna har oftast ett intresse av den specifika genren, eller så är författaren i fråga en idol eller en person man beundrar och vill läsa mer om. Bloggar på internet fungerar ungefär lika som en självbiografi, dock mycket kortare och oftast med flera inlägg åt gången där man lämnar ut olika delar av sitt liv. En sådan blogg kan vara intressant att läsa för människor som genomgått eller genomgår samma sak, precis som med självbiografierna. De som följer sådana bloggar eller läser självutlämnande biografier, som själva inte genomgått något liknande i sitt liv kan ändå ha intresse att läsa om det just för att andra människors livsöden fascinerar. Det finns också en drivkraft hos människor att vara nyfikna. Att läsa en självutlämnande statusuppdatering på FB kan locka många ögon som sedan sprider budskapet vidare i form av skvaller mellan folks munnar.

9. Diskussion

 Denna självutlämning som kommit att påverka oss människor det senaste decenniet finner jag otroligt intressant och fascinerande. Det finns säkert djupare psykologiska aspekter som mer kan redovisa för varför vi lämnar ut oss och varför intresset att läsa om andras lidande finns, dock så har jag inte grävt så djupt eftersom rapporten då helt skulle ändra riktning. Man kan tycka att dessa människor som lämnar ut sig är offer för utvecklingens lag, men vem bestämmer egentligen vem som är offer och vem som besitter förnuftet att behärska sig på nätet? Vi är alla offer och det visar sig tydligt på de fakta jag tagit fram som säger att det är både kvinnor och män som lämnar ut sig, och att vi gör det i alla åldrar. Att Facebook kommit att bli världens populäraste Community säger väldigt mycket. Jag blir inte förvånad längre när jag hittar föräldrar, lärare och till och med mormor/farmor på internet. Att sedan upptäcka att många av dem även driver en blogg som de gör reklam för genom sin FB-sida verkar inte höra till ovanligheterna. Det många inte vet är att det som en gång publicerats på internet stannar där för alltid och går att få tag på även om det raderas efter en tid. Har man en öppen blogg så är man som författare såklart medveten om att det som skrivs visas offentligt, men inte lika många är medveten om att även det som skrivs på din privata sida på Facebook kan ses av andra.

9.1 Positiva och negativa konsekvenser

 Förutom faktumet att man faktiskt säljer sin själ genom att lämna ut sig själv på internet och i böcker, så kan självutlämning vara direkt livsfarlig, speciellt för unga flickor. Sexualförbrytare och mördare planerar noggrant och tar ofta reda på fakta om sitt offer innan de slår till, så det är en stor risk att lämna ut personuppgifter eller hemadress på sin blogg. Helst bör man inte ens uppge öppet på nätet vilken skola man studerar vid, eller vilken krog som gäller för fredagskvällen. Det är när förövaren lär känna sitt offer som han/hon blir extra farlig och kan utnyttja det för att få det han/hon vill ha. Dock ska man inte tro att man inte tar några risker om man är en äldre man som bloggar. Det kan räcka med att skriva om en resa man ska åka på, så kan man locka till sig inbrottstjuvar som vet under vilken period man är bortrest och tar tillfället i akt att göra inbrott. Har man dessutom publicerat att man precis köpt diverse materiella ting så är risken kanske större att man får oväntat besök när man inte är hemma. Konsekvenser uppstår av allt vi gör, både positiva och negativa. Det finns såklart positiva konsekvenser med att lämna ut sig också. Kanske är man som författare till sin självbiografi, en hjälp på vägen för många andra offer i samma situation. Människor känner igen sig, förstår att de inte är ensamma och tar mod till sig att söka hjälp och ta sig ur situationen. Det går att tjäna pengar på sin utlämning också; genom att ens självbiografi blir populär och säljer i många upplagor, eller att man lyckas göra sig ett namn i cybervärlden och får en populär blogg med mycket trafik. Bloggarna tjänar pengar per klick på sin sida, så ju fler läsare - desto mer inkomst.

9.2 Utvecklingen

Det började med självbiografier tryckta i bokform, sedan kom bloggar och Facebook. Andra sidor som Twitter och MySpace har samma grundtanke; möjligheten att kunna upprätthålla en kontakt med andra människor över internet, där man på samma gång lämnar ut information om sig själv, tankar, känslor och sitt privatliv. Med tanke på hur populär FB har kommit att bli så dyker det ständigt upp nya sidor där skaparen hoppas på att tjäna lika mycket pengar på sin hemsida som Mark Zuckerberg gjort efter att han grundade Facebook. Tveksamt om det kommer hända eftersom jag anser att självutlämningen har nått sin topp. Dock hindrar det inte tv-produktionen av nya program som hoppas kunna värva bloggare genom TV. Konferensresan som nyligen haft premiär på Kanal 5 är ett sådant program. Där sitter bland annat Isabella Löwengrip i en jury dit människor får komma på en bloggaudition och få sin blogg nekad eller godkänd för att sedan ta nästa steg mot toppen. Jag kan inte tänka mig att det kan finnas fler sätt att lämna ut sig på än vad som redan existerar. Det finns självutlämning i TV, på internet och i böcker. Gränserna kan säkerligen tänjas ännu mer än vad de gör idag, men efter en tid blir det troligen en vändning där den nya trenden dör ut och ersätts med trenden att vara mystisk och inte avslöja för mycket om sig själv.

9.3 Jag som bloggare och bokslukare

Själv har jag drivit en blogg sedan sommaren 2007. I början bloggade jag för att det var en trend och för att alla andra gjorde det. Efter ett tag insåg jag att det var väldigt skönt att få skriva av sig när jag hade jobbiga perioder. Till slut blev bloggen som min dagbok där jag delade med mig av väldigt privata saker som hänt i min barndom, känslor jag hade och tankar om allt mellan himmel och jord. Tanken på konsekvenser slog mig aldrig, och jag hade inga problem med att lämna ut mig. Min självutlämning på bloggen har istället hjälpt mig väldigt mycket eftersom jag använde skrivandet som en del i min kamp mot Demonia. Demonia var min andra personlighet som jag faktiskt lyckades besegra utan professionell hjälp. När jag skrev mina långa självutlämnande inlägg fick jag många positiva kommentarer om att jag var stark och skulle fortsätta kämpa, vilket lyfte mig och fick mig att aldrig ge upp kampen. Varje dag uppdaterade jag hur dagen sett ut, vad Demonia hade fått mig att göra, och hur jag skulle lägga om tankesättet för att det inte skulle ske igen. Efter ett år var hon borta och bloggen blev inte längre lika självutlämnande. Dock ångrar jag inte att det ligger väldigt privat information om mig på nätet, eftersom det var nödvändigt för mig att få dela den informationen för att kunna leva ett normalt liv. Jag vet också att jag hjälpt andra med min självutlämning eftersom många hört av sig och tackat mig för att jag delat med mig av mina erfarenheter. De är personer som känner igen sig och själva blivit starka av min styrka. Jag bloggar inte för att tjäna pengar, inte för att det är en trend och inte för någon annans skull. Jag bloggar för min egen utvecklings skull, och det kommer jag fortsätta göra, även om priset är att jag säljer min själ på nätet för tusentals andra att läsa…
Jag läser också väldigt mycket böcker, och mitt första val av bok är just utlämnande självbiografier från trasiga själar som tagit sig ur situationen och idag lever någorlunda normala liv. Det finns två anledningar till att den genren är min favorit; igenkännarfaktorn som jag tog upp tidigare, samt att andra människors livsöden fascinerar. Det ger mig också styrka att få följa någon som lyckats tagit sig upp från botten och fått rättvisa.

 10. Sammanfattning

Trenden med att självutlämna sig är relativt nytt och exploderade i Sverige under tidigt 2000-tal. Kvinnorna dominerar över männen i detta fenomen, och det känns inte främmande eftersom kvinnor över lag har skrivit dagbok i större utsträckning än män i alla tider. Vad som lämnas ut skiljer sig mellan män och kvinnor, beroende på om det är i bokform eller på internet. I självbiografier skriver många kvinnor om sina erfarenheter av sexuella övergrepp, medan män som utsatts för sexuella övergrepp i regel inte skriver en bok om det. Männen skryter gärna om sexuella relationer på nätsajten Facebook, medan kvinnor har en tendens att lämna ut för mycket information om konflikter i relationer till familj och vänner istället. Varför man lämnar ut sig på det här viset finns det förklaringar till. Uppmärksamhet, drömmen om att tjäna pengar, och behovet av att skriva av sig, är några. Omvänt så finns det även förklaringar till varför man vill läsa om någon annans olycka; ofta är det igenkännarfaktorn som spelar roll - att man själv befunnit sig i samma situation eller befinner sig där just nu. Har man däremot aldrig varit med om något liknande kan man ändå välja att läsa om det just för att andra människors liv fascinerar. Konsekvenserna som uppstår kan vara både negativa och positiva. Man får själv välja om det är värt att ta riskerna med utlämning av sig själv för att eventuellt tjäna pengar, om det är det som är ens huvudsyfte. Självutlämningen har utvecklats från tryckta böcker, till internet och även TV. Huruvida det kommer att fortsätta eller stanna här får tiden utvisa.

 11. Slutord Det har varit ett sant nöje att skriva den här rapporten. Trots brist på ren fakta så lyckades jag ändå få fram information som jag tyckte var intressant och användbart för att göra din läsning så underhållande som möjligt. Eftersom jag är uppväxt med självutlämning så förvånas jag inte av informationen jag fått fram. Istället blir jag väldigt nyfiken på hur det kommer sig, och som jag skrev i min diskussionsdel så finns det säkert djupare psykologiska aspekter som mer redovisar för det. Får jag möjligheten i framtiden att skriva om självutlämning ur ett psykologiskt perspektiv så ska jag absolut ta den chansen! Självutlämningen har ett sådant starkt inflytande i vårt samhälle så jag skulle inte bli förvånad om epoken vi lever i nu, kommer kallas självutlämningen som litterär epok om 200 år. Den som lever får se!

 12. Käll- och Litteraturförteckning

Elektroniska källor

http://blogg.se/
http://lennartsjoberg.blogspot.com/2009/02/risken-med-sjalvutlamnande-bloggar.html 

http://sv.wikipedia.org/wiki/Cyberrymden http://www.adlibris.com/se/searchresult.aspx?type=cat&typeid=2&value=7262&sort=17&fromproduct=false&pagenr=1 http://www.amelia.se/min-sida/lena70/blogg/entry/view/?id=90047&blog-id=2760 http://www.expressen.se/nyheter/1.57963/min-son-ljuger-om-ondskan http://www.facebook.com/moniasundgren
http://www.facebook.com/press/info.php?statistics
http://www.facebook-faq.se/facebook/vad_ar_facebook.html

 Litteratur
Ronge, Paul. 2010. Sociala medier Pagina Förlags AB/Optimal förlag. Sundbyberg. ISBN 978-91-7241-202-6
 O’Beirne, Kathy. 2008. Säg det inte till någon Bra böcker AB. Malmö. ISBN 978-91-7002-632-4

 13. Bilaga 1

 En fråga till grundaren av Blogg.se:
• Hur många registrerade bloggar finns hos er?
antalet registrerade bloggar: 1012384 antalet inloggade konton (unika) den senaste månaden: 221369 antalet inloggade konton (unika) den senaste veckan: 147624

Tre frågor till FB-användaren Zanna Revelj:
 • Varför självutlämnar du dig på Facebook?
Jag ...